Börjar om igen.

Åh, vad underbart! Så skönt att ni inte behövde tjata eller något! Även om IVF inte är en lätt resa så ökar det ju era chanser och ni slipper, förhoppningsvis, fler alldeles för svaga st streck.

Förresten, tråden är väl till för att bombas när man behöver Så bomba på!

Tack linnis och Joemal! Är så sjukt glad över remissen. Mycket gladare än jag blivit de senaste två tre gångerna jag testat positivt, villet är lite sjukt.

Har ni som är gravida i tråden några spännande ultraljud eller bm-besök bokade?

Jag får troligen ett sista u-ljud den 10 juli om inte bebis har kommit innan dess. Beräknad BF är den 12 juli.

Hej!
Nu var det ett tag sen igen. :) Jag har dock varit in och läst, och tänkt varje kväll att "imorgon bitti ska jag skriva", och varje morgon har jag tänkt att "ikväll ska jag skriva" men sen har det inte blivit av ändå.. :p Jag ser att vi har fått några nya tråd-deltagare, välkomna :)

Midsommarafton, hoppas ni inte har likadant väder som vi har... för tillfället regn och +9 grader, haha. Till natten väntas about +3 grader... brr.

Åh Jomila vad jag känner igen mig i dina tankar och din oro.. jag kan ju säga att jag LED verkligen ända fram till KUB, efter det började det lätta ordentligt. Dessutom fick jag ju en ordentlig blödning den 1.4. också, och det underlättade ju inteee. Men här är jag nu i vecka 19+5 och allt går bara bra, och lika bra kommer det att gå för er ska du se. :) Men som sagt, du har min förståelse till 100 %. In här och skriv bara om du behöver lätta på trycket.. :) Hihi sött det där att du nästan längtar efter att må illa.. en timme efter att illamåendet börjat så ångrar du säkert den tanken ;p Mina symptom har ju kommit och gått, jag slet en hel del med illamående i början, men båda mina arbetskompisar (en fick i maj och en får i augusti) har inte mått illa ETT SKVATT.. du må tro att jag tyckte det var orättvist mellan varven.. :)

joemal, ditt illamående har börjat läser jag.. :) Känner du några andra symptom? Hur är det med oron för dig, hålls den "under kontroll"? Hoppas det, det är tärande att hela tiden behöva oroa sig. Jag kommer ihåg att det var nån av er här i tråden som skrev att ni är lite som jag, duktig på att oroa sig och fundera, men jag minns inte nu om det var du. Oavsett, lycka till och försök nu njut av ditt illamående. ;) B6-vitamin hjälpte mig annars, ganska markant förbättring blev det!

Oj Nimah, jag blev så ledsen (och sa en del fula ord) och tänkte att men HUR kan ni ha sån otur, när jag såg att testerna inte stegras för dig, utan tvärtom! Sen läste jag det om din man, jag visste inte det innan att ni har en känd orsak till era upprepade missfall. Och när jag sen läste att ni får ivf, dessutom utan extra krångel, så blev jag riktigt glad!! :) Ni har ju inga problem att bli gravida, och får ni nu hjälp att se att embryot inte har kromosomfel före det återförs så... då kommer ni att bli föräldrar om... hm.. 6 mån + 9 mån + kanske lite strul.. nåja,  1 och 1/2 år eller nåt. :) Och vilken otrolig lättnad det måste vara, oj, nu först börjar man ju förstå lite av innebörden att du nästan har "väntat dig" att det skulle bli mf. Vilken hemsk situation.. :( Hur har det gått nu, har du börjat blöda? Om du inte börjar, ta med bilderna på dina test och gå till vårdcentralen, dom kan ju inte vara så grymma att dom inte tar ett blodprov på dig då. Om dom dessutom känner till er historia.

Hm jag kan ju inte skriva kort, det blir en liten nätt novell varje gång.. sorry.. ;) VET NI VAD SOM HÄNDE IGÅRKVÄLL?! Jag kände tre puffar!! Hihi. Första gången jag kan säga att jag är så gott som 100% på att det är bebis. Oj det är så overkligt. Och nu har vi bara 7 dagar till vårt RUL. Jag är inte så farligt orolig än inför det, men om jag känner mig själv rätt så kommer det nog inom de närmaste dagarna.. =] Nu ska jag avsluta för denna gång, ha en underbar midsommar allihop! 

Grattis till sparkarna Agneta! Vad härligt :)

Oj, jag trodde jag skrivit om kromosomfelet i min presentation! Förlåt om jag inte sagt det innan! Men jag måste ju nämnt det nån gång tror jag. Idag blöder jag iaf. Känner lättnad över det. Inte ledsen alls faktiskt. Man blir väl lite härdad.

Agneta77, oron kommer och går. Fick svagt brunaktiga flytningar för några dagar sedan, det har sen kommit lite varje dag. Det gör mig lite orolig, hade likadant de andra gångerna men har också läst att det är vanligt och inte behöver vara någon fara.

Jag mår nu rejält illa, dygnet runt nästan konstant och oavsett om jag precis har ätit och oavsett vad jag äter. Inte så att jag spyr, men ibland väldigt nära. Jag avskyr att spy... Ska ta mig till apoteket på måndag och se om jag hittar något som kan lindra. Det är tur att det varit midsommar, hade inte klarat av att vara på jobbet men vill ju inte ligga hemma i dagar eller veckor heller. Samtidigt är jag rädd för att illamåendet ska försvinna, lite moment 22...

Nimah, vad bra att du inte behövde gå längre med det! Aldrig roligt med ett missfall, men vissa små liv var aldrig menade att bli, kanske lättare denna gång för att det var så tydligt redan från början? Nu får du njuta riktigt mycket av sommaren och till vintern blir det ivf! Håller tummarna för att det ska gå bra för er där och att ni då får ett litet liv som kan stanna

Hej på er! Väldans tyst här! Hur går det med er? :)

Här har det varit upp och ner. Blödde klarrött blod för en vecka sedan, kände att nu är det över. Hade däremot sedan lång tid tillbaka bokat en resa till London med min kusin. Eftersom jag visste att jag skulle behöva vänta tills efter helgen ändå innan jag kunde få tabletter och så, bestämde jag mig helt enkelt för att åka till London och försöka att inte tänka på det som inte blev. Hade ju mått pyton i en vecka dessutom och med blödningen försvann illamåendet.

När jag sen kom hem åkte jag och min man in till sjukhuset, fick träffa läkare och göra vul. Och där inne låg ett litet pyre med pickande hjärta! Vi vågar nästan inte tro på det och det kommer fortfarande, en vecka senare, lite mörkt eller brunt blod varje dag. Men inget mer rött. Jag mår illa igen, även om jag inte gjorde det under hela helgen när jag var i London. Mycket mystisk.

Så nu är det en dag i taget, på fredag ska vi på inskrivning och då får vi göra ett vul till. Sen är det semester, tack och lov. Känner mig som en urvriden disktrasa.

Hur har ni andra det?

Vilken oro Joemal, men vad härligt att ni sett hjärtat! Vilken vecka är det nu? Slår hjärtat i fullgågna 9 v är min erfarenhet att det brukar gå bra. Håller tummarna för dig!

Jag har just haft äl. Har aldrig tidigare blivit gravid cykeln direkt efter ett mf så har inga stora förhoppningar. Hoppas så klart på en egengjord grav som håller hela vägen, men känns som att all stress försvann iom besked om att vi beviljas ivf. Oavsett vad som händer i sommar och höst så har vi goda chanser till vintern. Nu har vår semester börjat och det känns härligt! Glad sommar på er :)

Idag var vi på inskrivning hos bm och fick då göra ett ul igen. Det visade att vi var i 8+6, precis vad vi trodde efter beräkningen på första vul. Denna gången kunde både jag och min man se flera pixlar som flimrade och som bm sa var hjärtat. Så nu är jag betydligt lugnare, även om jag fortfarande har gammalt brunt blod som kommer lite då och då. Oftast väldigt, väldigt små mängder, men behövs ju inte mycket för att man ska oroa sig!

Så nu tar vi semester, imorgon åker vi på två veckors bilande genom europa! Jag hoppas att vi får det lungt och skönt, men jag mår fortfarande lite illa nästan konstant så får se hur mycket jag orkar. Men det är det sköna, inget är bokat så blir det jobbigt åker vi bara hem igen 

Nimah, vad skönt att höra att du inte känner någon stress längre! Bara njut nu!

Hoppas allt är bra med er andra också! Glad sommar!