Anonym (Less)

Äldre 24 Jan 09:16

86 svar

Så less

Här kommer (ytterligare) en gnälltråd, så ni som inte orkar läsa gnäll om bonusar kan ju lämna tråden nu. :)

Jag är less. Less på hela den här bonusfamilj-situationen. Less på att sambon inte förstår och hamnar i försvarsställning så fort jag drar upp något som jag upplever som ett problem när det gäller bonus. Less på att bli tagen för givet. Jag ska minsann ställa upp och ha bonus så fort sambon ska iväg. Han frågar inte ens. Om jag frågar om det inte går att byta just den helgen då jag tänkte passa på att hitta på någonting på egen hand blir han jättesur. Han vill inte hålla på och byta en massa (kan tillägga att detta sker väldigt sällan). När bonus mamma vill byta är det inga problem.

Jag har bara skyldigheter, inga rättigheter. Mina åsikter räknas inte. Sambon kom här om dagen och sa att bonus ska vara hos oss hela sommaren för mamman jobbar. Är det ingenting som man diskuterar i en familj? Jag ska bara hacka i mig allt och rätta mig efter sambon och hans barn? Är det det man menar med en bonusfamilj?

Svar på kommentarer jag antagligen kommer få:
- Nej jag visste inte vad jag gav mig in på när jag valde en kille med barn. Jag visste ATT han hade barn och respekterade det. Jag visste INTE att mina åsikter inte skulle räknas.

- Ja, om det fortsätter så här (antagligen) kommer jag inte stå ut och då kommer jag lämna honom. Vi har ett barn gemensamt så att packa mina väskor och dra är inget jag bara gör över en natt. Trots allt så älskar jag min sambo men det är just det här med bonus som inte fungerar.

- Jag är inte elak mot bonus utan det är sambon som gör fel (enligt mig).

Anonym (mm)

Äldre 24 Jan 14:52

#21

Anonym (Sara) skrev 2014-01-24 14:02:56 följande:

Ojdå hade jag varit din man och haft ett barn sen innan så hade jag alltid satt barnet i första rum. Om det inte hade passat dig så hade jag blivit singel jäkligt snabbt! Har man barn ska det alltid få känna sig välkommet hem till sina föräldrar när den vill. Utan att pappan först måste höra med sin nya. Påverkar dig! Det är klart det gör. Du har valt att leva med en man som har ett barn sen innan! Stå ditt kast.

Det handlar inte om att inte sätta barnet först eller sist eller mittemellan. Har man valt att leva ihop med någon kan man inte bara köra över och fortsätta leva som om man inte har en partner. Har man barn sen tidigare får man va lite smidigare än så. Ts säger nog inte nej men hon vill kanske diskutera saken innan han tar beslut.

Anonym (mm)

Äldre 24 Jan 15:09

#22

Påven Johanna skrev 2014-01-24 10:49:29 följande:

Och i vår familj har ingen av oss någonsin förhört sig med den andre och tillsammans bestämt om ungarna velat eller behövt komma hem, stanna extra länge, komma på andra tider eller vad det nu kan vara. Ingen av oss skulle vara intresserade av någon sort vetorätt när det handlar om våra barn.

Men sådant var vi överens om innan vi flyttade ihop då för många år sedan. Jag skulle inte valt en partner som velat ha någon typ av utslagsröst när det gäller mina ungars vistelse i sitt hem, och jag skulle tycka att det var hemskt konstigt att bli tillfrågad om det är okej att min mans barn kommer då eller då. Det är alltid okej.

Du och jag skulle inte passat ihop

och det är väl tur man får vara den man är.

Min partner förstod direkt hur illa det var om han tog beslut utan att kolla om jag hade nåt planerat. Tror aldrig jag ensam fattat beslut om att mammans önskningar av schemaändringar inte passar mig, det handlar liksom inte om att jag ska säga nej till att hans barn är hos oss utan att jag ska kunna säga nej om det av någon anledning inte passar (ifall han glömt nåt vi planerat tex) och att jag kan framföra önskemål. Respekt och hänsyn tror jag det kallas. Något ni säkert också har men inom era egna ramar som funkar för er, vi har våra som funkar för oss.

Ess

Äldre 24 Jan 15:12

#23

Anonym (Sara) skrev 2014-01-24 14:02:56 följande:

Ojdå hade jag varit din man och haft ett barn sen innan så hade jag alltid satt barnet i första rum. Om det inte hade passat dig så hade jag blivit singel jäkligt snabbt! Har man barn ska det alltid få känna sig välkommet hem till sina föräldrar när den vill. Utan att pappan först måste höra med sin nya. Påverkar dig! Det är klart det gör. Du har valt att leva med en man som har ett barn sen innan! Stå ditt kast.

Det måste va ett rätt tråkigt förhållande om man inte pratar med varann om saker som kommer. Jag tror inte att du själv hade uppskattat att bli ställd inför ett faktum.
Nu ska jag köpa en häst, punkt slut!!
Det är ju egentligen inget som du har med att göra eftersom jag sköter den själv och betalar för den själv. MEN det tar tid och engagemang och har en rätt stor inverkan i vårt gemensamma liv.

Det funkar inte att leva så. Hade min man kört över mig i sina barns namn så hade det ganska snart gått ut över min inställning till barnen, och även så hade jag nonchalerat honom och bara bestämt grejer och totalt struntat i honom.

Ringer hans barn och vill komma och hälsa på så kollar han av med mig också, så att jag inte har något annat inbokat. Precis som jag kollar med honom när det är något.

Påven Johanna

Äldre 24 Jan 15:36

#24

Anonym (mm) skrev 2014-01-24 15:09:22 följande:

Du och jag skulle inte passat ihop

och det är väl tur man får vara den man är.
Min partner förstod direkt hur illa det var om han tog beslut utan att kolla om jag hade nåt planerat. Tror aldrig jag ensam fattat beslut om att mammans önskningar av schemaändringar inte passar mig, det handlar liksom inte om att jag ska säga nej till att hans barn är hos oss utan att jag ska kunna säga nej om det av någon anledning inte passar (ifall han glömt nåt vi planerat tex) och att jag kan framföra önskemål. Respekt och hänsyn tror jag det kallas. Något ni säkert också har men inom era egna ramar som funkar för er, vi har våra som funkar för oss.

Nej, det skulle vi inte. Men så var jag också väldigt tydlig med hur jag önskar leva mitt liv och hur jag vill ha det med mina barn och min man och jag pratade oss samman om en hel massa saker innan vi flyttade ihop. Vi har samma grad av tolerans och har överhuvudtaget samma inställning till föräldraskap. Hos oss passar det alltid att våra ungar är.

Det finns jättemånga saker som jag är villig att kompromissa runt men det finns också en del saker som jag verkligen aldrig skulle tänka mig att göra det om. Sättet på vilket jag vill leva med mina barn och deras vardag är ett sådant område. Det är viktigt att välja rätt!

Anonym (Sara)

Äldre 24 Jan 15:53

#25

Hahah vilken dålig jämnförelse. Skulle hästen vara barnet? I så fall fanns hästen redan innan kvinnan träffade mannen och ja, då får kvinnan ta både mannen och hästen! Att det tar tid och engagemang fattar väl alla som skaffar sig en relation med någon som har barn.

Man kan gärna prata om saker som kommer. Men om ett barn ska få vara hemma hos familjen eller inte ska väl vara en självklarhet. Blir man tillsammans med en man/kvinna med barn får man ta båda. Här kan man inte välja!

Sen tycker jag att det är omoget att säga att du väljer att göra något utan din man och struntar i honom för att han tar beslut om SITT barn utan dig. Tycker heller inte han borde behöva kolla med dig om hans barn kommer över. Det är väl rn självklarhet att de får. Eller du skulle kunna sätta dig emot det?

Ess skrev 2014-01-24 15:12:57 följande:

Det måste va ett rätt tråkigt förhållande om man inte pratar med varann om saker som kommer. Jag tror inte att du själv hade uppskattat att bli ställd inför ett faktum.

Nu ska jag köpa en häst, punkt slut!!

Det är ju egentligen inget som du har med att göra eftersom jag sköter den själv och betalar för den själv. MEN det tar tid och engagemang och har en rätt stor inverkan i vårt gemensamma liv.

Det funkar inte att leva så. Hade min man kört över mig i sina barns namn så hade det ganska snart gått ut över min inställning till barnen, och även så hade jag nonchalerat honom och bara bestämt grejer och totalt struntat i honom.

Ringer hans barn och vill komma och hälsa på så kollar han av med mig också, så att jag inte har något annat inbokat. Precis som jag kollar med honom när det är något.

Anonym (suck)

Äldre 24 Jan 16:00

#26

Klart barnet ska få vara hos sin pappa hela sommaren. Dig får hen stå ut med på köpet. Stackars alla dessa bonusbarn som inte är 100% välkomna nånstans.

Anonym (L)

Äldre 24 Jan 16:10

#27

Anonym (suck) skrev 2014-01-24 16:00:35 följande:

Klart barnet ska få vara hos sin pappa hela sommaren. Dig får hen stå ut med på köpet. Stackars alla dessa bonusbarn som inte är 100% välkomna nånstans.

Nä för vem skulle vilja ha andras ungar som inkräktar i familjen?

SupersurasunkSara

Äldre 24 Jan 16:12

#28

Anonym (Sara) skrev 2014-01-24 14:02:56 följande:

Ojdå hade jag varit din man och haft ett barn sen innan så hade jag alltid satt barnet i första rum. Om det inte hade passat dig så hade jag blivit singel jäkligt snabbt! Har man barn ska det alltid få känna sig välkommet hem till sina föräldrar när den vill. Utan att pappan först måste höra med sin nya. Påverkar dig! Det är klart det gör. Du har valt att leva med en man som har ett barn sen innan! Stå ditt kast.

Jag står mitt kast. Jag står också för att ALLA i vår familj är lika viktiga. Att bli tillsammans med en person som har barn sedan innan innebär INTE att jag måste stå tillbaka jämt. Ibland, ja absolut, alltid nej. Sunt förnuft. Inget barn mår bra av att alltid komma först.

Att jag förväntar mig att maken hör med mig först betyder inte att hans barn inte är välkommet hit. Fn är barnet för litet för att fundera på det själv, men när barnet blir stort nog att själv fråga så förväntar jag mig ändå att maken hör med mig innan han ändrar umgänget. (Vi bor inte så till att barnet kan åka själv) Dessutom förväntar jag mig att han hör med mamman också, barnet ska inte komma till oss för att h*n är sur på mamman.

Kommentaren: Du visste vad du gav dig in på är den dummaste ever. Man vet a l d r i g riktigt vad det innebär, vilka känslor som rörs upp osv.

sextiotalist

Äldre 24 Jan 16:16

#29

Anonym (Sara) skrev 2014-01-24 14:46:12 följande:

Ja men det är ju jätte bra att sätta alla i första rummet. Bästa lösningen om det funkar. Om det inte funkar så måste pappan ta ditt ansvar och se till att hans barn inte far illa. Sen är det klart att flickvän inte ihäller ska må dålig men hon är vuxen och har och kan göra sina val själv. Tycker det är allt för vanligt att vuxna ser till att dom själva har det bra och är nöjda sen ska barnen bara anpassa sig. Fel tycker jag.

Nja, jag tycker nog att även barnen måste anpassa sig, eller snarare det är barnen i mångt och mycket måste anpassa sig, men självklart respekteras.

Ann Cistrus

Äldre 24 Jan 16:21

#30

SupersurasunkSara skrev 2014-01-24 16:12:27 följande:

Jag står mitt kast. Jag står också för att ALLA i vår familj är lika viktiga. Att bli tillsammans med en person som har barn sedan innan innebär INTE att jag måste stå tillbaka jämt. Ibland, ja absolut, alltid nej. Sunt förnuft. Inget barn mår bra av att alltid komma först.

Att jag förväntar mig att maken hör med mig först betyder inte att hans barn inte är välkommet hit. Fn är barnet för litet för att fundera på det själv, men när barnet blir stort nog att själv fråga så förväntar jag mig ändå att maken hör med mig innan han ändrar umgänget. (Vi bor inte så till att barnet kan åka själv) Dessutom förväntar jag mig att han hör med mamman också, barnet ska inte komma till oss för att h*n är sur på mamman.

Kommentaren: Du visste vad du gav dig in på är den dummaste ever. Man vet a l d r i g riktigt vad det innebär, vilka känslor som rörs upp osv.

Just den där meningen börjar jag bli fruktansvärt urless på! Hur ska man kunna veta vad man ger sig in i när man som barnlös blir tillsammans med någon som har barn? Visst, jag visste ATT han hade barn, men var ganska clueless när det kom till hur mycket det egentligen kräver i tid, engagemang, pengar osv. Allt det lärde jag mig med tiden och när vi fick gemensamma barn började jag på riktigt förstå vad det innebär att vara förälder.

Vilken roll man kommer att ta är oftast inte heller något som är självklart utan även det något som växer fram allteftersom man lär känna varandra.

Helt sanslöst att det finns människor som tycker att det är något man ska veta från start.

If nothing else works, then a total pig-headed unwillingness to look facts in the face will see us through.

Så less

INNEHÅLL