Vilja ha barn som singel

Men skriver man kontraktet själv eller finns det att hämta någonstans?

Tog på första försöket ;) så nag har ju även alternativet att skaffa ett helsyskon till min son, men frågan är om kag orkar ha samma pappa, klRt då tar han varannan helg men kommer också kräva vårdnadm.m för o nackdelar med allt

Vad är det för kontrakt ni pratar om? Jag vill inte vara en party-pooper men allt går inte att avtala bort. Om man väljer den vägen bör man ta reda på riktig fakta om man vill försäkra sig mot problem i framtiden. Jag har dock inte satt mig in i det själv då jag väljer en donator från en klinik. Men om det kommer försäkringskassan till kännedom kommer det bli en process, för pappan får han en skuld för underhållsbidrag, men vet inte vad det skulle innebär för modern.

Alltså med kontrakt är det vara vad jag hört fast det hat iof gällt samkörande par där den andra föräldern adopterar barnet, alltså skrivs ett avtal på att donatorn inte har några rättigheter till barnet. Det får att göra helt enligt konstens alla regler.

Vet dock folk som hittar donatorer dem möter upp men inte har namn eller några uppgifte alls på då får dem inte att spåra, som ett krogragg på burk då. Känns dock lite osäkert man vet ju aldrig om dem bär på något eller så även om dem skulle uppvisa någon form av provsvar eller intyg

Man kan ji göra upp om hur "pappan" vill förhålla sig sen, o man kan skriva nåt avtal med vittnen på att han sen inte kommer kräva vårdnad och mamman inte kräver underhåll, det får man ändå från fk. Allt har sina risker, men tar man en privat donator, möter upp och insimenerar så har man ett litet hum om vem som är pappa o hur den är som person. Går man ut på krogen o yar hem nån för kvällen är risken större för att de har nåt än de som är donatorer för typ landstinget och även gör det privat, oavsett hur man blir befruktad av de. Jag funderar på alla mina alternativ Privat donator Fet på carlanderska Danmark

Alternativen är många :)

Hej!

Jag har också funderat på det. Jag är 23 år och singel och har haft barnläntan sedan jag var 14 år. Jag har bestämt mig för att vänta med barn tills jag är klar med studierna, men barn vill jag ha. Om jag inte har träffat en man som jag vill ha barn med när jag är 30-32 så tänker jag göra en insemination/adoption. Jag vet inte heller om jag kan tänka mig att leva med en man, men jag vill ha pojkvän och jag vill egentligen att barnen skall ha en pappa. Så jag skall titta mig omkring och se om jag kan hitta någon som passar mig ;) Om man hittar någon som man verkligen älskar är det nog inga problem att leva med denna. Känns lite tråkigt att vänta med barn så länge, men jag vill kunna köpa den mat som barnet/barnen gillar utan att tänka på att det blir för dyrt, ha en rymlig bostad så att barnet/barnen helst får egna rum och kunna åka på semestrar.

Jag lär välja klinik då jag inte vill ta några risker och vill ha all hjälp jag kan få!

Race: Vad studerar du och hur långa studier har du? :)

För mig är inte utbildning det absolut viktigaste just nu. Jag är påväg in i ett jobb, och i början av nästa år ska jag flytta hemifrån (inte kunnat det innan då det inte funnits pengar) och så ska jag läsa upp vissa betyg. Vet inte ens vad jag vill bli än så får vänta med studierna! :) Som det ser ut nu så tänker jag nog försöka min första insemination nästa år någon gång!

Ja men precis! Hur bra vore det om man skaffar en pappa till sitt barn "bara för att" liksom? Tycker isåfall det är bättre att göra det på egen hand :) Jag växte upp utan min pappa så vet inte om det kanske är lite därför också som jag resonerar som jag gör!

Man nehöver inte stressa med nåt, jag har ockdå velat ha barn sen tidiga tonåren, men hann bli 34 innan min första kom o då med hjälp av ivf Jag har först nu bestämt mig för vad jag vill bli när jag är stor så jag båda läser och jobbar, och tar hand om en liten ;) Jag kommer nog testa privat och hoppas på att bli gravid innan detta året är slut. Sen om drömprinsen kommer o knackar på so bee it men tänker inte vänta längre nu på han