Dataspelsberoende sambo - vad gör jag?
Hej.
Finns det någon annan därute med en sambo som spelar jäkligt mycket tv/dataspel?
Min sambo och jag har varit tillsammans i två år och har bott tillsammans i ett år. Jag blev oplanerat gravid nu i december men vi beslutade att behålla, det är vårt första barn.
När vi flyttade ihop märkte jag att han spelade mycket playstation, framför allt Battlefield. Direkt efter jobbet kom han hem och spelade ca 6-10 timmar, detta hände ca 3-5 kvällar i veckan.
Nu har det övergått till dator och ett spel som heter LoL. Han spelar varje dag, mellan 3-8 timmar, och snackar då med sina vänner i ett headset. Det går omöjligtvis att prata med honom under spelandet.
Jag har tagit upp med honom vid flera tillfällen att jag känner mig ledsen och bortprioriterad när han väljer dator/tv-spel framför mig och att jag tycker det är viktigt att vi uppskattar varandra och lägger ner energi på vårt förhållande. Vi går t ex aldrig och lägger oss ihop, jag somnar vid 23 efter att ha väntat på att han ska spela klart och han lägger sig runt 02. Jag får verkligen tjata för att vi ska umgås på kvällarna. Jag har sagt att jag skulle vilja ha 1-2 spelfria kvällar där vi lagar mat ihop och ligger i sängen och myser, pratar, har sex. Whatever, jag behöver den där intimiteten. Jag tycker inte 1-2 kvällar är för mycket begärt.
Han säger att det är hans sätt att koppla av då han har en hög och krävande position på jobbet. När jag tar upp detta med honom tar han det ALLTID på fel sätt, blir irriterad, säger att jag kräver för mycket, att han redan tycker att han är tillräckligt mysig mot mig osv. Sen brukar han säga "jag ska tänka på det, förlåt". Sen sitter han ändå vid datorjäveln nästa dag.
Nu har det gått så långt att jag nästan inte orkar kämpa mer. Jag orkar inte tjata för att få umgås med honom. Han är en så bra kille, men gnistan börjar dö från min sida. Jag vet inte vad jag ska göra mer.
Snälla hjälp mig, hur ska jag lägga fram detta på ett bra sätt, så att han förstår? Hans spelande är verkligen ett problem men jag vet inte hur jag ska ta det med honom på ett bra sätt. Att tvinga honom välja mellan mig och spelandet finns liksom inte eftersom det är hans intresse, men kommer vi inte fram till en lösning kommer vårt barn tyvärr att få ha sina föräldrar på skilda ställen.
Vi är båda i 25-årsåldern, om det nu har någon betydelse.
Långt inlägg, hoppas det finns någon därute att dela tankar med.
