Anonym (en vän) skrev 2014-05-05 00:38:59 följande:
En fyraåring har aldrig bott med sin pappa. Pappan har inte heller tagit hand om barnet på egen hand. Däremot har barnet träffat sin pappa åtminstone någon gång i månaden hemma hos mamman. Han har också kunnat sova över där ibland, då föräldrarna haft ett on/off-förhållande.
Nu har pappan ändrat sig och vill verkligen ta sitt ansvar och få umgängesrätt med vissa semesterveckor, varannan jul o s v.
Men mamman sätter stopp och kräver att barnet ska få tid att vänja sig vid pappan, att han kan börja med att först träffa barnet mer hos mamman, tillbringa några timmar med barnet på egen hand (han har tyvärr inte gjort det tidigare) och att det sedan gradvis kan utvidgas till umgängeshelger o s v.
Det är dock inte pappan så sugen på eftersom det skulle innebära resor till barnets hemort. Dessutom misstänker både pappan och hans nya kvinna att det hela är ett sätt av mamman att försöka få tillbaka pappan och det sliter oerhört på deras förhållande.
Är det verkligen rimligt av mamman att kräva det här? Om pappan skulle vända sig till familjerätten, skulle de då kunna tala mamman till rätta? Har någon erfarenhet av liknande situationer? Kan pappan bli tvingad att spendera en massa tid med mamman och barnet för att få umgängesrätt?
Självklart är det bra att pappan nu vill umgås med barnet.
Men i detta är det viktigt att komma ihåg att låta barnet och barnets behov stå i centrum.
Inte pappans önskemål om att snabbt ha helger och semesterveckor. Inte mammans önskemål om att pappan och barnet ska umgås hemma hos henne, med henne. Och definitvt inte pappans nya partners önskemål om att pappan inte ska träffa exet eller att den nya ska träffa barnet nu. Utan BARNETS behov.
Utifrån den korta beskrivning du ger så skulle jag gissa att barnets behov är först och främst att lära känna sin pappa och lära sig lita på sin pappa. Att ha träffats nån gång i månaden när mamman är med gör inte att man får en föräldrarelation till en fyraåring. Sedan hur lång tid det tar och hur man trappar upp det beror väldigt mycket på barnet och hur barnets och pappans relation växer fram.
Det låter rimligt att pappan först träffar barnet hemma hos mamman. Däremot hur länge, hur många gånger, är helt omöjligt att säga utan att veta mer. Kanske pappan kan åka till mamman och barnets hemort och hälsa på hemma hos mamman under lördagen, sova ensam på vandrarhem/hotell natten till söndagen och sedan göra en liten utflykt (eller bara gå till parken...) ensam med barnet på söndagen? Upprepa resorna varannan helg några gånger och umgås ensam med barnet på dagtid, lära känna barnet, barnets vanor, favoritsysselsättningar, favoritfilmer, gosedjur, mat osv. Sedan ta med barnet till sitt hem över dagen (om det är möjligt med tanke på resväg). Först därefter börja fundera på övernattning hemma hos sig. Om pappans nya är osäker så kan ju hon följa med till mammans och barnets hemort och sova på vandrarhemmet/hotellet hon med... men däremot tror jag inte det är så lyckat att hon umgås med barnet till att börja med, innan pappan och barnet har börjat bygga upp sin relation.
Tyvärr har ju mamman rätt i att barnet och pappan bör få lära känna varandra på barnets hemmaplan innan pappan tar med sig barnet hem till sig.
