• Anonym (en vän)

    Vem har rätt?

    En fyraåring har aldrig bott med sin pappa. Pappan har inte heller tagit hand om barnet på egen hand. Däremot har barnet träffat sin pappa åtminstone någon gång i månaden hemma hos mamman. Han har också kunnat sova över där ibland, då föräldrarna haft ett on/off-förhållande. 

    Nu har pappan ändrat sig och vill verkligen ta sitt ansvar och få umgängesrätt med vissa semesterveckor, varannan jul o s v.

    Men mamman sätter stopp och kräver att barnet ska få tid att vänja sig vid pappan, att han kan börja med att först träffa barnet mer hos mamman, tillbringa några timmar med barnet på egen hand (han har tyvärr inte gjort det tidigare) och att det sedan gradvis kan utvidgas till umgängeshelger o s v. 

    Det är dock inte pappan så sugen på eftersom det skulle innebära resor till barnets hemort. Dessutom misstänker både pappan och hans nya kvinna att det hela är ett sätt av mamman att försöka få tillbaka pappan och det sliter oerhört på deras förhållande. 

    Är det verkligen rimligt av mamman att kräva det här? Om pappan skulle vända sig till familjerätten, skulle de då kunna tala mamman till rätta? Har någon erfarenhet av liknande situationer? Kan pappan bli tvingad att spendera en massa tid med mamman och barnet för att få umgängesrätt? 

  • Svar på tråden Vem har rätt?
  • Anonym (***)
    Radhuspinglan skrev 2014-05-07 18:20:19 följande:

    Förmodligen har trådstartaren sina barns pappa i den staden de bor i. Hon lär ju inte vilja flytta för sin sambos sons skull. Hon förstår ju inte ens hur fel det är att hon ska bli introducerad i det lilla barnets liv, innan barnet och pappan ens hunnit bygga en relation.
    Nej, det är tragiskt.

    Pappan borde tyvärr dumpa sin flickvän och flytta närmare sitt barn. På sätt kan han dels få en bra och nära relation med barnet, dels träffa en mer förstående tjej alternativt bli tillsammans på riktigt med barnets mamma. Win-win situation.
  • JECJ
    Anonym (en vän) skrev 2014-05-07 17:19:26 följande:
    Nu har de inte setts på ett par månader då det tog helt slut med mamman, men innan dess träffades de en gång i månaden. Inte var tredje månad som jag ser att en del skrivit.  Ibland var pappan där ett par veckor, ibland kunde det dröja ett par-tre månader mellan att de sågs. Men i genomsnitt ungefär en helg i månaden.  Nej, han är för liten för att man ska kunna prata i telefon med. Det blir ett par-tre meningar någon gång men sen springer han i väg. Vi använder inte skype. Vi bor alla i Sverige, men det är som ni vet långa avstånd även här. Barnet vill inte åka till pappan men vi misstänker att mamman påverkar honom.

    Ok så du har dejtat denna kille några veckor och redan introducerat dina barn och lägger dig i hans familjeliv? Några veckor är ju bara dejtingstadiet,!
  • Anonym (***)
    Anonym (en vän) skrev 2014-05-07 17:19:26 följande:
    Nu har de inte setts på ett par månader då det tog helt slut med mamman, men innan dess träffades de en gång i månaden. Inte var tredje månad som jag ser att en del skrivit. 

    Ibland var pappan där ett par veckor, ibland kunde det dröja ett par-tre månader mellan att de sågs. Men i genomsnitt ungefär en helg i månaden. 

    Nej, han är för liten för att man ska kunna prata i telefon med. Det blir ett par-tre meningar någon gång men sen springer han i väg. Vi använder inte skype.

    Vi bor alla i Sverige, men det är som ni vet långa avstånd även här. Barnet vill inte åka till pappan men vi misstänker att mamman påverkar honom.
    Så han har inte fått (?) träffa sitt barn sedan han träffade dig, istället anser du att han ska ha barnet hos ER plötsligt? Ehh..... mamman har MER än rätt som sätter stopp för detta!
  • Anonym (en vän)

    Han har visst fått träffa sin son, men det har inte riktigt varit läge den sista tiden. Dessutom är det väl inte konstigt att han inte kan vara där lika ofta som förut när han har en ny. Var ju inte enbart pga barnet som han var så ofta där tidigare heller. 

    Egentligen har vi varit tillsammans i några månader (därför är mamman extra sur) men det var för två månader sen det blev officiellt när det tog helt slut mellan dom. 

  • JECJ
    Anonym (en vän) skrev 2014-05-07 20:25:15 följande:
    Han har visst fått träffa sin son, men det har inte riktigt varit läge den sista tiden. Dessutom är det väl inte konstigt att han inte kan vara där lika ofta som förut när han har en ny. Var ju inte enbart pga barnet som han var så ofta där tidigare heller.  Egentligen har vi varit tillsammans i några månader (därför är mamman extra sur) men det var för två månader sen det blev officiellt när det tog helt slut mellan dom. 

    Ok, så han hade sex med er båda två och du är ok med det? Det är väl därför du är så rädd att han ska gå tillbaka till sitt ex, han har problem med ärlighet och trohet och visste inte vem av er han ville ha...
  • Anonym (en vän)
    JECJ skrev 2014-05-07 20:33:47 följande:

    Ok, så han hade sex med er båda två och du är ok med det? Det är väl därför du är så rädd att han ska gå tillbaka till sitt ex, han har problem med ärlighet och trohet och visste inte vem av er han ville ha...
    Jag tycker eg inte att det är ok. Men man kan ju inte rå för att man blir kär. 
  • JECJ
    Anonym (en vän) skrev 2014-05-07 20:36:32 följande:
    Jag tycker eg inte att det är ok. Men man kan ju inte rå för att man blir kär. 

    När.. Att vänta på att han skulle bestämma sig var mindre viktigt.. Det var ju bara ett barn inblandat. Hur som helst så är det gjort och du dejtar nu en man som hellre är otrogen än ärlig. Du vet iallafall hur han löser det om han råkar träffa nån annan tjej eller om han råkar vara ensam med mamman till hans barn. Jag förstår att du inte litar på honom. Oavsett vad så är er relation allt för ny för att ni ska blanda in barnen. Håll dig undan och låt honom skapa en god relation med sitt barn och barnets mamma (han kommer vara tvungen att sammarbeta bra med henne 18 år framåt) Om han väljer att leva med dig (och du nöjer dig med en sådan man) så klarar er relation att ni är ifrån varandra ibland för barnets skull. Om han älskar dig (och plötsligt har förändrats totalt) så kommer han inte ha sex med barnets mamma bara för att han bor där några nätter ibland för barnets skull.
  • Anonym (***)
    Anonym (en vän) skrev 2014-05-07 20:25:15 följande:
    Han har visst fått träffa sin son, men det har inte riktigt varit läge den sista tiden. Dessutom är det väl inte konstigt att han inte kan vara där lika ofta som förut när han har en ny. Var ju inte enbart pga barnet som han var så ofta där tidigare heller. 

    Egentligen har vi varit tillsammans i några månader (därför är mamman extra sur) men det var för två månader sen det blev officiellt när det tog helt slut mellan dom. 
    Ja, det är ju inte konstigt att mamman blir sur när hon får veta att han haft dig som älskarinna i ett par månader. Förstår att han blev dumpad när det kom fram.

    Men det ändrar inte att hon har helt rätt gällande detta! Hon verkar vara den enda som ser till barnets bästa, tur att barnet har EN vettig förälder i alla fall.
  • Kriya
    Radhuspinglan: Du skrev "Ojojoj, så oförstående man kan vara. Har du egna barn?" Svar: javisst, jag har tre barn och arbetar som processjurist och har drivit många vårdnads- och umgängestvister i domstolar runt om i landet. Massor av inlägg i den här tråden håller inte för en juridisk granskning avseende vad som ligger i lagens anda kring "barns bästa". 

    Den här mamman verkar hysa agg och bitterhet till pappan som går ut över barnets relation med pappan - och hon verkar ha ett kontrollbehov och låter barnet märka hennes negativa inställning till pappan. Jag tror att det finns påtagliga risker att mammans kontrollbehov eskalerar till fullödigt umgängessabotage. Har tyvärr sett alldeles för många fall med hämndlystna mammor (och ibland pappor) som har en fantastisk uppfinningsrikedom i hur de ska krångla med umgänget, t ex att umgänge ska ske i hennes hem under hennes övervakning m m. Kan inte sympatisera med sådana lösningar och hoppas att pappan skaffar en jurist snarast så att mer formella förhandlingar kan inledas. Tyvärr är det ganska vanligt att pappor nedvärderas i vårdnads- och umgängesfrågor, precis som i denna tråd. Fick jag välja vem jag skulle vara ombud för vid en umgängestvist i detta fall, skulle jag välja pappan. 
    Gissar att somliga går i taket nu, men det bjuder jag gärna på. 
  • Anonym (***)
    Kriya skrev 2014-05-07 21:06:28 följande:
    Radhuspinglan: Du skrev "Ojojoj, så oförstående man kan vara. Har du egna barn?" Svar: javisst, jag har tre barn och arbetar som processjurist och har drivit många vårdnads- och umgängestvister i domstolar runt om i landet. Massor av inlägg i den här tråden håller inte för en juridisk granskning avseende vad som ligger i lagens anda kring "barns bästa". 

    Den här mamman verkar hysa agg och bitterhet till pappan som går ut över barnets relation med pappan - och hon verkar ha ett kontrollbehov och låter barnet märka hennes negativa inställning till pappan. Jag tror att det finns påtagliga risker att mammans kontrollbehov eskalerar till fullödigt umgängessabotage. Har tyvärr sett alldeles för många fall med hämndlystna mammor (och ibland pappor) som har en fantastisk uppfinningsrikedom i hur de ska krångla med umgänget, t ex att umgänge ska ske i hennes hem under hennes övervakning m m. Kan inte sympatisera med sådana lösningar och hoppas att pappan skaffar en jurist snarast så att mer formella förhandlingar kan inledas. Tyvärr är det ganska vanligt att pappor nedvärderas i vårdnads- och umgängesfrågor, precis som i denna tråd. Fick jag välja vem jag skulle vara ombud för vid en umgängestvist i detta fall, skulle jag välja pappan. Gissar att somliga går i taket nu, men det bjuder jag gärna på. 
    Mamman kommer inte "behöva" bedriva något umgängessabotage eftersom pappan inte verkar särskilt intresserad av att ha umgänge med sitt barn. 3-4 ggr per år möjligen, inte mycket alls.

    Om inte mamman i något svagt ögonblick förlåter hans svek och tar honom tillbaka, då blir umgänget såklart tätare.
Svar på tråden Vem har rätt?