• Anonym (Filidutt)

    Planerat kejsarsnitt

    Jag har vetat sedan dag 1 i min graviditet att jag vill ha kejsarsnitt, när jag nämnde det på mitt inskrivningssamtal förde min bm in det i journalen, när jag frågade när det blir aktuellt med att börja utreda eller vad man nu säger sa hon att det är först sent i graviditeten tidigast v.20 som man börjar prata om det

    Nu undrar jag om jag blivit förd bakom ljuset?blev stressad då jag läste en blogg där skribenten fått beviljat redan i v.7 !!!!! Här har jag varit orolig så lång tid,tänk om jag är för sent ute?? Hjälp??! När började ni som gjort ks nysta i allt?jag är i v.20 har ungefär halva tiden kvar och behöver veta hur hårt jag måste gå åt för att få voin vilja igenom

    Är INTE intresserad av att motivera mitt val, till människor som jag ej känner/som ej är de beslutande gällande min vård. Utan vänder mig till andra medsystrar som kanske också går igenom/gått igenom detta och kan stötta

  • Svar på tråden Planerat kejsarsnitt
  • DinaMii

    NU är min remiss för snittsamtal skickad! Orkade inte vänta i två veckor till till nästa träff med bm så ringde henne ist. Är ju snart i v29 och är lite stressad över detta..

    Så hon skickade den och sa att jag troligtvis inte behövde vara orolig eftersom jag har en konstaterad bäckenträngsel.. Bara att hålla tummarna för det..

  • Saga09

    Vad skönt för er som fått era snitt beviljade. Denna gång kommer jag inte behöva gå och prata med någon eftersom det blir mitt 3:e snitt..

  • DinaMii
    Saga09 skrev 2014-08-07 10:26:44 följande:

    Vad skönt för er som fått era snitt beviljade. Denna gång kommer jag inte behöva gå och prata med någon eftersom det blir mitt 3:e snitt..


    Skönt, hur gick ditt andra samtal till?
  • Saga09
    DinaMii skrev 2014-08-07 10:59:42 följande:
    Skönt, hur gick ditt andra samtal till?
    Det var knappt ett samtal ( var på spec mvc pga geav diabetes med) och läkaren sa bara att " du blev beviljad snitt sist pga förlossningsrädsla ser jag - den lär väl knappast ha försvunnit så det blir inga problem med snitt denna gång"

    5 minuter tror jag det tog...
  • Blomsterr

    Hej!
    jag är gravid i vecka 32 (31+1) och för två år sedan så opererade jag ett väldigt ont navelbråck (inklämt) detta gick upp igen (men som vanligt blir man aldrig hörd av läkare) och jag blev gravid. Under hela graviditeten har jag lidit av svåra smärtor och jag gråter efter jag varit på toa.
    Det finns inte en endaste chans att jag skulle kunna föda vaginalt.

    Så därför fick jag träffa en läkare ang. detta på mälarsjukhusets barnmorskemott.
    Jag är förstföderska men enligt denna påläste läkaren var jag inne på min andra graviditet och hade även opererats under denna graviditet. Poängen är väl inte den (fast man blir bra jäkla förbannad) utan att hon helt sket i mig.

    Hon tyckte jag kunde föda vaginalt fast jag sa att det är helt omöjligt. Jag kunde få bedövning och morfin. Jag berättade lugnt och sansat att jag redan fått det under denna graviditet och varken morfin eller lokalbedövning hjälpte mot smärtan (hon kunde inet riktigt förstå att man kan ha ont av ett navelbråck då hon aldrig träffat någon annan som haft det förut) Hur ska jag kunna krysta ut en unge när jag inte ens kan krysta ut en bajskorv? Seriöst.
    Detta samtal pågick i ca 1 tim så jag har förkortat det en bra aning.

    Jag frågade om jag kunde kräva ett kejsarsnitt och hon svarade lycka till! och sträckte fram sin hand för att tacka för sig.

    Jag har givetvis bokat ett nytt läkarbesök men är så himla rädd för att ingen ska tro mig då detta är en vanesak i min "läkarbok".

    Så vad ska jag ta mig till om hon också nekar mig?
    /Väldigt orolig

  • HejPippi
    Blomsterr skrev 2014-08-18 13:14:17 följande:

    Hej!
    jag är gravid i vecka 32 (31+1) och för två år sedan så opererade jag ett väldigt ont navelbråck (inklämt) detta gick upp igen (men som vanligt blir man aldrig hörd av läkare) och jag blev gravid. Under hela graviditeten har jag lidit av svåra smärtor och jag gråter efter jag varit på toa.
    Det finns inte en endaste chans att jag skulle kunna föda vaginalt.

    Så därför fick jag träffa en läkare ang. detta på mälarsjukhusets barnmorskemott.
    Jag är förstföderska men enligt denna påläste läkaren var jag inne på min andra graviditet och hade även opererats under denna graviditet. Poängen är väl inte den (fast man blir bra jäkla förbannad) utan att hon helt sket i mig.

    Hon tyckte jag kunde föda vaginalt fast jag sa att det är helt omöjligt. Jag kunde få bedövning och morfin. Jag berättade lugnt och sansat att jag redan fått det under denna graviditet och varken morfin eller lokalbedövning hjälpte mot smärtan (hon kunde inet riktigt förstå att man kan ha ont av ett navelbråck då hon aldrig träffat någon annan som haft det förut) Hur ska jag kunna krysta ut en unge när jag inte ens kan krysta ut en bajskorv? Seriöst.
    Detta samtal pågick i ca 1 tim så jag har förkortat det en bra aning.

    Jag frågade om jag kunde kräva ett kejsarsnitt och hon svarade lycka till! och sträckte fram sin hand för att tacka för sig.

    Jag har givetvis bokat ett nytt läkarbesök men är så himla rädd för att ingen ska tro mig då detta är en vanesak i min "läkarbok".

    Så vad ska jag ta mig till om hon också nekar mig?
    /Väldigt orolig


    Usch vilket hemskt bemötande :( har tyvärr inga råd att ge än att inte ge upp. Någon läkare måste ju till slut godkänna ett snitt. Men det kanske krävs några turer :( 

    I övrigt undrar jag om det är någon som vet om man kan åka utomlands för att helt enkelt kunna betala för ett snitt? Kanske någon som har gjort det eller hört talas om någon som har gjort det?
  • DinaMii
    HejPippi skrev 2014-08-20 17:00:14 följande:
    Usch vilket hemskt bemötande :( har tyvärr inga råd att ge än att inte ge upp. Någon läkare måste ju till slut godkänna ett snitt. Men det kanske krävs några turer :( 

    I övrigt undrar jag om det är någon som vet om man kan åka utomlands för att helt enkelt kunna betala för ett snitt? Kanske någon som har gjort det eller hört talas om någon som har gjort det?
    Utomlands låter helläskigt tycker jag..! Börjar du titta dej ditåt så kolla upp vad för försäkringar som gäller, ibland efter ett snitt så behöver bebisen andningshjälp något dygn, vilket min son oxå behövde, och har du en försäkring som täcker det utomlands? Litar du på att personalen har tillräcklig kompetens? Klarar du av att inte veta exakt vad som händer om den som tar hand om ditt barn inte har tillräckligt bra engelska för att förklara på en bra nivå? Har du tillräckligt bra engelska för att kunna förklara exakt vad du vill? Får du ens flyga utomlands? Med tanke på att många flygbolag har flygstopp sista månaden. Och sen, hur är det med medborgarskap? Här i Sverige blir man svensk medborgare om man föds här, vilken medborgare blir ditt barn om den föds utomlands? Har dom samma profylax där som vi när det kommer till antibiotika och kontroller? Vi är ändå ett ledande land i världen när det gäller spädbarnsvård.. Mycket att fundera på..

    Ingen privatiserad vård här i landet som utför snitt annars?
  • Anonym (Filidutt)

    Blomsterr

    Byt läkare illa kvickt!!! Det man kan göra vad jag hört är att byta landsting!

    Men framförallt vägra,stå på dig!

    Vi kvinnor är rättslösa när det kommer till att få välja vad vi ska utsätta våra kroppar för...fy fan! Önskar det fanns någon stödperson man kunde använda när man krigar mot ett helt sjukt system

    Ta upp din rädsla att inte bli lyssnad på

    Och gå inte med på några som helst kompromisser, bara du vet hur ont du har!

  • Blomsterr

    Jag ska till läkaren idag, tar med

    Mig min sambo. Jag går inte därifrån utan ett beviljat snitt. Nog är jag orolig för att inte bli lyssnad på.

    Jag var uppe på förlossningen med smärtor från bråcket för ca. 2 månader sedan och för första gången NÅGONSIN hade en läkare/barnmorska läst igenom mina journaler och hon bara sucka och utbrast: "guuud vad du har blivit runtskickad utan hjälp" jag behövde inte berätta något från min "sjukhistoria".

    Det är egentligen ganska galet att man ska bli glad över något sådant. Man tycker alla läkare borde läsa journaler innan de träffar patienten ifråga

    Jag uppdaterar senare hur det gick för mig idag hos läkaren! Hoppas dock på det bästa!

Svar på tråden Planerat kejsarsnitt