Planerat kejsarsnitt

Aurora är en specialbarnmorska som hanterar förlossningsrädsla och sånt där (det har ibland ett annat namn också beroende på var i landet man bor, men det har jag tyvärr glömt).

Just där jag bodde då (Skellefteå) ville de gärna att barnet skulle stanna i magen in i det längsta så vi fick planerat snitt två dagar innan BF (vilket vi tilldelades, jag hade gärna sett lite tidigare eftersom jag var nojig att förlossningen skulle hinna starta). Det verkar dock också variera lite beroende på var man bor - vissa får en till två veckor innan med.

Ok, alla tycks prata om aurora nämligen. Jag har fått remiss och skall få komma till Södersjukhuset i Sthlm och träffa barnmorska och läkare för just prata om rädsla.

BM har sagt att det i slutändan är jag själv som bestämmer, hoppas innerligt det stämmer.

Vad hade du för anledning till snitt?

Och hur gick snittet? Både inför, under och efter?

:)

Jo jag har ju hört att de inte får tvinga en att föda, men samtidigt hör man ju ibland skräckhistorier om folk som nekas. Dock tror jag det är ovanligare. Man måste vara berädd att stå på sig, men tyvärr är det kanske inte alltid så lätt när man är hormonell och stor som en elefant.

Min anledning var förlossningsrädsla. Hade ingen aning om att jag var rädd förens jag blev gravid, och då var det verkligen en paralyserande rädsla. Grät nästan hela tiden, tänkte på förlossningen och mådde så jävla dåligt. Så här i efetrhand kommer jag knappt ihåg min graviditet alls för den var liksom bara ett enda mörker tills dagen jag fick mitt snitt bokat.

Snittet gick jättebra, allt gick bra till, jag kände mig inte ens nervös. När jag väl fått snittet bestämt /vecka 36) så var det som att flyta på moln. Jag bad dem sätta katetern efter att jag fått ryggbedövningen istället för innan, det var det enda jag var lite orolig för.

Själva ryggbedövningen gick jättebra, kändes lite konstigt men gjorde inte alls speciellt ont. Gjorde ondare att få den där dropp-grejen i handen faktiskt.
Barnet kom ut snabbt och smidigt (sambon svimmade men jag mådde bra haha), det enda som var lite obehagligt var när livmodern snabbt började dra ihop sig vilket gjorde ganska ont trots bedövning. Men det gick över på typ 10-15 minuter, samtidigt som de sydde ihop allting. Och då hade man ju dessutom sitt nya fina lilla barn att fokusera på så det var absolut uthärdligt.

Blev sängliggande kanske 6-7 timmar eftersom att benen inte fungerade efter bedövningen, efter det var jag uppe och gick på toaletten själv. Dagen efter kunde jag gå utan problem och hämta mat/ta korta turer i korridoren för att få röra på mig. Efter ett par-tre dagar kunde jag röra mig typ som vanligt så länge jag kom ihåg att ta alvedon och ipren i tid så att det inte började göra ont.
Åt smärtlindring (alvedon och ipren endast) ca en vecka sen var det bra.

Ångrar inte en sekund att jag orkade stå på mig och till slut få mitt snitt, allt gick så himla bra och framförallt vet jag nu att vi kommer kunna skaffa fler barn i framtiden om vi vill eftersom jag inte kommer tvingas föda ut något barn :)

Berätta gärna hur det gått! Söder är min närmsta klinik och jag vill ha snitt men är orolig att hamna "fel" om du förstår hur jag menar. Min Bm är väldigt förstående med min önskan och det vore skönt att få fortsatt förståelse.

Absolut, uppdaterar när jag vet mer :)

Vart har du BM?

Jag går i Liljeholmen, var går du?

Hej 

Vad du än gör så föd inte på Sös. De är milt sagt usla. Jag och vän har blivit skadade för livet där. 

Mama Mia på söder, bor du vid Liljeholmen? :)

Vi bor i Årsta..

Nu bor vi i Hägerstensåsen men vi ska flytta till Årstadal om ett år eller så. Misstänker att jag kommer fortsätta gå på deras BVC också då den blir närmast. Är du nöjd med Mama Mia?

Ah sedär! :)

Ja Mama Mia söder är helt ok, har inget att jämföra med då detta är vårt första barn. Men vi har alltid blivit trevligt bemötta. Och det ligger mellan jobb och hem :)

Idag fick vi planerat kejsarsnitt beviljat :D

Lättnaden är enorm..

Grattis!

Grattis! Gick det lättare än du trott? Jag har inte fått boka samtal än men fick vid läkarkontakt höra att i min journal står det om sjukhusrädslan och att jag vill ha kejsarsnitt. :)

Har jag förstått det rätt så kan ingen tvingas föda vaginalt om man inte vill..

Jag var ärlig rakt igenom och sa hur jag kände och tänkte, och tack o lov räckte det. Var beredd på att "vara stark och stå på mig". Men det behövdes aldrig, läkarn sa till och med att han inte tänkte försöka övertala mig åt nåt håll. :)

Låter som det kommer gå bra för dig med .. :)

Berätta gärna sen när du vet du ska på samtal :)Tacktack :)

Vi var på samtal med min BM nu i veckan som var om det allmänna måendet och sådär, så frågade jag när det är aktuellt med val av BB. Hon vet om hur det är ställt så hon sa att om jag inte ändrat mig och hade bestämt mig för var det ska göras så ville hon bara vänta på Rul (det var igår) och så fort det kom in skulle hon skicka remiss åt mig för att starta processen! Nu förstår jag att det kan strula ihop sig längre fram i ledet, men på vissa har jag förstått att deras Bms varit sega på att vilja skicka så det kändes som en liten seger på vägen. :) är "bara' i vecka 20 men tiden går så snabbt att det är bättre att få det igång så tidigt som möjligt.