• Anonym (Bröllop)

    Mest bisarra/tråkigaste/konstigaste bröllop ni varit på?

    Vilket är det mest bisarraste/pinsammaste/tråkigaste/mest konstiga stämning... bröllop ni har varit på?

    Själv blev jag bjuden på ett bröllop av en före detta kollega som jag inte umgicks med alls (utöver jobbet då). Under bröllopet så skulle bruden hålla ett "roligt" tal om folk på festen men ingen skrattade och den tysta stämningen gjorde att bruden överdrev skämten ännu mer så till slut blev det riktigt plågsamt att lyssna på.  Tyst
    Sedan skulle några vänner till bruden "skoja" om brudparet men gjorde det på ett förnedrande sätt så bruden fick tårar i ögonen och försvann under "numret". Stämningen var ganska tryckt under resten av festen och det blev aldrig någon riktigt höjdpunkt under den kvällen. Stackars brudpar.

    Jag kommer nog aldrig mer våga gå på ett "främmande" bröllop även om det var snällt såklart av kollegan att bjuda mig.

    Har ni några erfarenheter av "skräckbröllop"?

  • Svar på tråden Mest bisarra/tråkigaste/konstigaste bröllop ni varit på?
  • nevermind
    Anonym (Sara) skrev 2017-08-16 10:19:41 följande:

    Mitt värsta bröllop var för tio år sen.

    Vi hade en sån sommar när flera i bekantskapskretsen gifte sig. Det aktuella brudparet var med på flera bröllop och gick runt och påpekade när de andra bröt mot koder. Tex blev inte förlovade placerade bredvid varandra på de andra bröllopen vilket högljut kommenterades. Även andra saker, hur man jade gjort med mat osv kommenterades.

    Vid maten fick vi instruktioner om att vi inte fick gå på toa mer än vid de pauser man hade. Det var sextimmars sittning med två pauser. Då det skålades mycket och jag var gravid i sjunde månaden var det väldigt påfrestade. Bara vatten som alkoholfritt alternativ. Det framkom även att brudgummen varit tveksam till hela relationen pga att bruden hade så fula skor när de träffades. Lite lagom ytligt. Med tanke på hur brudparet betett sig vid andra bröllop låg en stämning av nästan rädsla för att göra fel i luften. Ingen var nog avslappnad på hela kvällen. Så tråkigt.


    Du gick väl på toa ändå??
  • Anonym (Sara)
    nevermind skrev 2017-08-16 10:54:04 följande:

    Du gick väl på toa ändå??


    Nej faktiskt inte. Ville inte blir offer för snack från brudparet. Idag hade jag gjort det.
  • Anonym (körsångare)
    Phalaenopsis skrev 2017-08-15 23:07:24 följande:
    Det är klart att man i fackspråk rätt ofta stjäl ord från allmänspråket och sedan ger det en lite annan betydelse. När jag spelar fel på en klaviatur så att disharmoni uppstår så brukar folk ändå kalla det just för "spela falskt". Att en musikteoretiker vill kalla det för disharmoni minskar inte de stackars bröllopsgästernas lidande, eller det faktum att oljudet faktiskt kan ha orsakats av organisten.
    Fast jag håller helt och hållet med de andra, som körsångare och amatörviolinist. Vi sjunger ofta falskt i kören, väldigt falskt. På min violin kan jag med lätthet spela falskt, och har ofta gjort det. På ett klaviatur kan man inte spela falskt, bara fel. Och jag är inte musikteoretiker över huvud taget, men jag har ett bra musiköra.
  • Anonym (mitt eget bröllop)
    Jag vet inte hur andra upplevde mitt bröllop, men själv upplevde jag det som ganska misslyckat.

    Jag var 18 och pojkvännen 21. Jag hade blivit gravid, och med frikyrkliga föräldrar (mina) så hade vi inget annat val än att gifta oss innan barnet föddes.
    Hans föräldrar var av motsatt åsikt, och tyckte absolut INTE att vi skulle gifta oss. Men när min pojkvän sa till sin mamma att vi tänkte gifta oss oavsett om hon var med eller inte så tog det en helt annan riktning.. Plötsligt tog hans mamma över hela bröllopsplaneringen och bestämde nästan allt.

    Vi hade från början bara tänkt ha en enkel vigsel och middag, och bara bjuda närmaste familjen. Så mina föräldrar,syskon och min faster (som står familjen nära) var bjudna från min sida. Hans mamma däremot gick runt och bjöd in massor av släkt och vänner till familjen från deras sida, så det blev en aning sned fördelning av gästerna.

    Sen bestämde svärmor att vi skulle ha festen hemma hos hennes föräldrar, eftersom de hade ett stort hus. Svärmor beställde mat, tårta och blommorna till brudbuketten. Svärmor bestämde att det självklart var deras goda vän som var präst, som skulle viga oss. Efter att vi hade ätit mat öppnade min svärmors pappa våra presenter inför gästerna?! Jag och nyblivna maken satt bredvid och tittade på, och tackade typ..

    Sen skilde vi oss 5 år senare. Nästa gång (med nuvarande sambo) vill jag ha ett bröllop med enbart våra barn och allra närmaste vänner (två var) närvarande.

  • nevermind
    Anonym (mitt eget bröllop) skrev 2017-08-16 12:46:28 följande:

    Jag vet inte hur andra upplevde mitt bröllop, men själv upplevde jag det som ganska misslyckat.

    Jag var 18 och pojkvännen 21. Jag hade blivit gravid, och med frikyrkliga föräldrar (mina) så hade vi inget annat val än att gifta oss innan barnet föddes.
    Hans föräldrar var av motsatt åsikt, och tyckte absolut INTE att vi skulle gifta oss. Men när min pojkvän sa till sin mamma att vi tänkte gifta oss oavsett om hon var med eller inte så tog det en helt annan riktning.. Plötsligt tog hans mamma över hela bröllopsplaneringen och bestämde nästan allt.

    Vi hade från början bara tänkt ha en enkel vigsel och middag, och bara bjuda närmaste familjen. Så mina föräldrar,syskon och min faster (som står familjen nära) var bjudna från min sida. Hans mamma däremot gick runt och bjöd in massor av släkt och vänner till familjen från deras sida, så det blev en aning sned fördelning av gästerna.

    Sen bestämde svärmor att vi skulle ha festen hemma hos hennes föräldrar, eftersom de hade ett stort hus. Svärmor beställde mat, tårta och blommorna till brudbuketten. Svärmor bestämde att det självklart var deras goda vän som var präst, som skulle viga oss. Efter att vi hade ätit mat öppnade min svärmors pappa våra presenter inför gästerna?! Jag och nyblivna maken satt bredvid och tittade på, och tackade typ..

    Sen skilde vi oss 5 år senare. Nästa gång (med nuvarande sambo) vill jag ha ett bröllop med enbart våra barn och allra närmaste vänner (två var) närvarande.


    Och varken du eller mannen sa emot..?
  • Anonym (mitt eget bröllop)
    nevermind skrev 2017-08-16 14:33:44 följande:
    Och varken du eller mannen sa emot..?

    Jag hade knappt hunnit flytta hemifrån och med en bakgrund i frikyrkan hade jag ingen "egen vilja" eller vana att ta beslut över mitt eget liv. Min pojkvän hade visserligen bott hemifrån sen han var 19, men med en väldigt dominant mamma som höll daglig telefonkontakt med honom och som skulle styra och ha inblick i typ allt i hans liv. Så ingen av oss hade väl egentligen hunnit bli självständiga vuxna kan man väl säga..


    Plus att jag var höggravid och dessutom led av depression och inte orkade ta saken i egna händer. Det skulle aldrig ha kunnat hända i dagsläget (15 år senare).

  • Less is more

    Förlåt, kan inte låta bli att skratta åt ovan inlägg "(mitt eget bröllop)" - men det var ju faktiskt jättesorgligt och tragiskt istället.....när det istället borde vara livets vackraste dag.

    Hur som helst är hela tråden rolig.

    Det verkar som att frikyrkliga och religiösa bröllop har de mest skrämmande bröllopen .... !

  • Less is more

    ...eller..ps: alla bröllop i kyrkan är förstås " religiösa" även om alla inte är jättereligiösa ! :)

  • Anonym (Pinsamt värre)

    Jag och min man var bjudna på ett litet bröllop och vi skulle vara typ "vittnen" Vilket egentligen inte behövdes eftersom deras familjer var med.

    Det skulle bli en enkel vigsel och sen inget mer.

    Vi tar självklart med oss presenten till själva vigseln och efter när vi går å hämtar den så säger svågern att de tänkte ta alla presenter på restaurangen/hotellet.

    Vi var ju tydligen inte medbjudna på bröllopsmiddagen upptäckte vi. Vi trodde inte att det var någon middag. När svågern förstod att vi två inte var bjudna såg han typ svart och blev riktigt arg. Han hade uppfattat det som om vi var typ hedersgästerna. Jag försökte säga att det gör ingenting och att vi ändå ska iväg lite senare ändå.(ville inte skapa problem)

    Efter en stund kom brudgummen och sa att vi fick följa med om vi ville.

    Vi följde inte med.

  • nevermind
    Anonym (Pinsamt värre) skrev 2017-08-16 16:19:02 följande:

    Jag och min man var bjudna på ett litet bröllop och vi skulle vara typ "vittnen" Vilket egentligen inte behövdes eftersom deras familjer var med.

    Det skulle bli en enkel vigsel och sen inget mer.

    Vi tar självklart med oss presenten till själva vigseln och efter när vi går å hämtar den så säger svågern att de tänkte ta alla presenter på restaurangen/hotellet.

    Vi var ju tydligen inte medbjudna på bröllopsmiddagen upptäckte vi. Vi trodde inte att det var någon middag. När svågern förstod att vi två inte var bjudna såg han typ svart och blev riktigt arg. Han hade uppfattat det som om vi var typ hedersgästerna. Jag försökte säga att det gör ingenting och att vi ändå ska iväg lite senare ändå.(ville inte skapa problem)

    Efter en stund kom brudgummen och sa att vi fick följa med om vi ville.

    Vi följde inte med.


    Hur gjorde ni med presenten?
Svar på tråden Mest bisarra/tråkigaste/konstigaste bröllop ni varit på?