Junibebisar 2014

Åh underbart!! Själv har jag bara gråtit hela helgen för att jag är så slutkörd. Vår tjej sover max 1 timma innan hon vaknar hela natten och min kropp börjar säga upp sig nu efter nästan 4 månader. Jag och mannen varvar soffan och vi har börjar lämna henne till sin mormor och till sin morbror lite då och då. Men jag orkar snart inte. Idag lämnade vi henne till mormor och jag bröt ihop för jag vill inte behöva lämna bort henne hela tiden, vill ju ha henne hos mig. Men jag börjar snabbt närma mig att gå in i väggen, är så fullständigt slut så jag börjar bli deprimerad på riktigt. Vet inte vad vi ska göra? Finns ju inget annat än att bara vänta ut och hoppas på att hon sover bättre snart, men det kan ju dröja...börjar få smått panik

Men usch vad jobbigt!!! Äter hon ordentligt så hon är mätt? Vill hon äta/snutta hela tiden på natten eller somnar hon om ändå? Fattar verkligen att ni är helt slut! :( Har ni provat att ha bebisen i eget rum? Kan ju funka för vissa bebbar... Kanske är överljudkänslig eller nåt? (spekulerar fritt)

Ja, jag gav flaska med ersättning igår och hon var jätte nöjd efteråt. Annars brukar hon vara jätte orolig & vilja äta oftare på kvällen. Hon kanske varit hungrig! Gud så hemsk jag känner mig nu, tänk har hon varit hungrig kvällstid jätte länge! Hon har mer eller mindre alltid ätit oftare kvällstid & varit ledsen och orolig. Jag har tolkat det som att hon velat snutta & varit trött :( Hon har ju inte gått upp "bra" utan mer "helt okej" enligt bvc. Åååh jag känner mig så hemsk, stackars lilla flicka :(

Nej vad jobbigt du har det! Skönt att du kan lämna bort henne ibland, det är ju guld värt! Hoppas det vänder snart, du behöver ju faktiskt sova för att fungera.

Det är ju helt makalöst vad trög man är :) Varje gång bebisen är vaken hela natten, skriker hela dagen eller vad det nu må vara så tänker jag "åh nej, det är såhär det ska vara nu hela tiden" och varje gång hon gör något som jag tycker är riktigt najs så tänker jag "äntligen så har hon hittat rätt i sina rutiner". Hur trög får man lov att vara? Hon ändrar ju både dom bra och dåliga grejerna hela tiden :P I natt var fantastisk! Somnade 19:30, sov till midnatt, somnade efter maten direkt, vaknade vid 3 och ville ha napp, sov till 5:30 , fick mat och somnade sedan om till 7:30. Helt fantastiskt! Och då säger min hjärna direkt; det är såhär det kommer att vara nu ;) Nä mest troligt inte men det är skönt att veta att detta också är en verklighet som kan bli sann en dag :) Hoppet är det sista som lämnar, säger man inte så ;)

Haha ja man tror ju att det ska vara samma hela tiden!

Min son somnade 20.30 igår bökade runt lite inatt och fick nappen några gånger och sen vaknade han kl 8 i morse, pigg och glad kille! Pigg och glad mamma också för den delen!! :)

Idag har jag och min mamma varit på stan och shoppat kläder och overaller till min son, ska också tillägga att det är andra gången jag har med honom dit. Första gången va jag själv och sprang igenom allt på en timme medans han sov. Men idag tog vi det lugnt, han sov första timmen men sen vaknade han och ville inte ligga i vagnen, skönt att ha med mamma då så vi kunde hjälpas åt med att bära! Sen gick vi till en "korvkiosk" och skulle äta, då ville ju Ludwig såklart inte att man skulle sitta still med honom. Vi sa till honom typ "Vad vill du nu då?". Då säger en äldre dam från andra sidan av borden att "Jag vet vad han vill, han vill ha mat." Min mamma skrattade och sa att "ja här sitter ju vi och äter och så får han ingenting." Sen fick vi tyst på honom och jag såg att damen vände sig om typ för att kolla vad vi hade gjort (kanske matade honom?!?). Jag fick känslan om att hon tyckte att vi skulle ge honom mat (han skulle inte äta förrän 1,5 h senare). Blev irriterad o tänkte att ja hon om någon borde ju veta hur MIN son är när han är hungrig. Gah! Ville bara skriva av mig litegrann :)

Det är väl helt magiskt att vissa inte kan låta bli att komma med expertutlåtande angående ens barn?! Jag är så laddad för nästa gång det händer och då kommer jag att vara riktigt otrevlig, mest för att få det ur systemet. Stackars människa som stöter på mig ;)

Skönt att ha mamma med på stan. Jag drar mig fortfarande för att gå ut längre stunder med Alice även om det börjar bli bättre nu. Bara jag har någon med mig så blir jag mycket lugnare, oavsett vem det är.

Åh vad jag känner igen mig med det där att inte vilja gå längre promenader för oron att det bara blir en massa jobbigheter om hon vaknar och blir ledsen etc.. Och hur skönt det är att ha någon med sig.. Varför vet jag inte egentligen.. Men.. Det har blivit bättre! Nu kan hon ligga vaken i vagnen utan att bara skrika rakt ut för att hon vill ha tutten! Och jag gjorde min första utflykt själv (åka pendel och tvärbana) förförra veckan och det gick bra :) då var jag stolt hehe.. Tänk vad mesig man är.. Det är ju knappast våra bebisar som hindrar oss egentligen utan vår oro!

Idag vände sig Alice från mage till rygg för första gången! Jag är stoltast i världen! Fram tills nu har hon fullkomligt avskytt att ligga på mage och jag har inte tvingat henne till det heller. Men så fastnade hon för sin egen spegelbild så då provade vi magläge igen och då går det hur bra som helst :) Min lilla plutt börjar bli stor ;)