BIM September 2014

Aha..okej! Hur har de gått tycker du? Lr när ska du ha äl? Hehe

Jag har en cykel på 26 dagar så då ska jag inte prova de med andra ord.

Har sen igår varit öm runt äggstockarna och livmoder.. Det liksom känns ömt i det området när jag sätter mig lr böjer mig på nå sätt...någon som varit med om de?

Jag känner ingen förändring mer än att magen kanske har kommit igång lite mer vilket jag bara ser som positivt då jag tidigare bara gjorde nr 2 två-tre gånger i veckan. 

Jag ska ha ÄL om en vecka, men eftersom Apiforcen kan göra att man får ÄL tidigare så ska jag börja med ÄL-tester i morgon eller på lördag redan, så vi inte missar den om det nu skulle vara så att jag inte känner den i alla fall den här månaden. 

När var det du skulle ha ÄL eller BIM? Kan kanske vara att ÄL är på gång? Eller att det finns något annat i magen om du är nära BIM? 

Jag förstår eagle87 eftersom jag själv hamnar i den sitsen dagligen då det diskuteras barn både på jobbet, bland familj och bland vänner. Får frågan flera gånger i veckan när vi tänkt skaffa barn. Vi är nu inne på vårat 6:e försök och jag tycker det är jobbigt att höra om andra som blev gravida på första försöket men jag missunnar dom inte graviditeten överhuvudtaget. 

Samtidigt förstår jag Fian88 också, planerar man barn och lyckas få till det ganska omgående så förstår väl jag att man vill berätta för andra att det gick "förvånansvärt" fort, speciellt om man räknat med att det kan ta ett tag. Man ska ju får vara överlycklig om man är gravid.

Det är jättebra att folk börjar bli mer öppna med hur lång tid det tog för dom men samtidigt måste man förstå att för vissa är hela barnverkstaden en tuff period med många motgångar, oavsett hur länge man försökt, och alla hanterar allt olika. 

Återigen har jag äggviteflytningar. Vi får väl se om kroppen luras denna gången också.

Jag har väl också "turen" att bli gravid ganska lätt. Oplanerat trots p-piller med sonen och på försök nr två i juli (som tyvärr inte slutade väl). Vi får se hur snabbt det går denna gången. Men jag vill ju inte att någon tycker illa om mig för det. Man får ju acceptera att det tar olika tid för alla.

Det är väl ingen som tycker illa om de som har lättare för att bli gravid. En viss avundsjuka finns garanterat, i alla fall från mitt håll. Men det är precis som du säger, det tar olika lång tid för alla. 

Tusen tack alla ni fina! Mannen har väldigt få spermier, som dessutom är avvikande. Det var informationen vi fick. Har fått papper där vi kan läsa en massa om IVF, samt ett besök bokat för att få ytterligare information om det. Med mig gjordes en vanlig gyn-undersökning, samt blodprov för att kolla om jag hade ägglossning, och det var inga problem där. Det tog hårt på krafterna. Idag har vi en återhämtnings- och mysdag hemma, där vi njuter av varandra och våra hundar. Kändes behövligt.

Ja, jag har själv aldrig kört med äl tester, men kan förstå att dom hjälper till en hel del jag hade äl igår. Tis och onsdag med äl sekret, idag lite mer genomskinliga å tunnare. Bim 22a. Så detta ömmande jag känner hela tiden är rätt skumt hehe. Får tillägga att jag är en som blir gravid lätt. Både för å nackdelar!

Min temp säger mig att mensen med största sannolikhet är på g till helgen så himla tråkigt. 4:e försöket byebye. Är ju 36 och känner att tiden rinner iväg för ett syskon. Visst, 4 månaders försök är väl inte jättelänge, men i kombination med min ålder och vetskapen om att vi träffat äl alla gånger så känns det som en evighet.

Ringde faktiskt fertilitetskliniken här då jag läst att man inte ska vänta ett år med att söka hjälp om man är bortåt min ålder. Dom sa så här att eftersom jag testar med äl test och får utslag så har jag ägglossning och eftersom vi har ett barn sedan tidigare är det inget fel på sambons simmare. Mitt tidigare kejsarsnitt påverkar absolut inte och vi får ingen hjälp förrän det gått ett år. I nästa andetag sa hon att det i princip inte finns någon hjälp för oss att få heller. Jag har ägglossning och därför är det inte aktuellt med hormonbehandling, jag har blivit gravid tidigare, därför är det ingen större ide att kolla sambons spermier, vi har ett barn tillsammans och därför får vi inte ivf.

Frågade om det inte fanns någonting annat vi kunde göra och fick svaret nej, bara slappna av och ta det lugnt.... Blev faktiskt väldigt ledsen av det samtalet Visst, vi fortsätter försöka men vetskapen om att vi inte får någon hjälp om inget hänt inom 8 månader känns ganska betungande

Vet inte om det är till någon tröst men en bekant till mig och hennes man var tvungna att göra IVF då han inte kunde få barn på "naturlig" väg. Eftersom hon var, precis som du, helt ok så gick det på första försöket båda gångerna. Oftast går det lättare om kvinnan är utan problem så att säga!