En POSITIV tråd för BF April 2015 =)

Drömde en mardröm precis innan jag vaknade i morse, ultraljudet visade ännu ett MA. Långsammaste dagen någonsin eftersom jag hade inte hade tid till gyn förrän på eftermiddagen.
Men titta vem som fanns kvar därinne! :D
19,4 mm stor och hjärtat slog. 8+3 enligt bm.
Drömde en mardröm precis innan jag vaknade i morse, ultraljudet visade ännu ett MA. Långsammaste dagen någonsin eftersom jag hade inte hade tid till gyn förrän på eftermiddagen.
Men titta vem som fanns kvar därinne! :D
19,4 mm stor och hjärtat slog. 8+3 enligt bm.
Nån mer än jag som är STENHÅRD i magen =(
Tips på vad jag kan göra?
Hoppar in här jag med!
Är 30 år bor i Uppsala, har två barn tidigare!
Är i 7+2 just nu och har börjat må riktigt illa. Är hemma första dagen idag och väntar bara på att börja spy (hyperemisis) i v 8 som jag gjort med mina båda tidigare barn!
Ice: ryser när du pratar primperan, fick det när jag lg inne på dropp och vänta mitt första barn och fick värsta sortens biverkning av den sk parkinsonsyndrom satt och skaka i hela kroppen och kunde inte kontrollera mig själv fanns dock en injektion att få som löste kramperna. Läskigaste jag varit med om! ð??±
Hoppar in här jag med!
Är 30 år bor i Uppsala, har två barn tidigare!
Är i 7+2 just nu och har börjat må riktigt illa. Är hemma första dagen idag och väntar bara på att börja spy (hyperemisis) i v 8 som jag gjort med mina båda tidigare barn!
Ice: ryser när du pratar primperan, fick det när jag lg inne på dropp och vänta mitt första barn och fick värsta sortens biverkning av den sk parkinsonsyndrom satt och skaka i hela kroppen och kunde inte kontrollera mig själv fanns dock en injektion att få som löste kramperna. Läskigaste jag varit med om! ð??±
Missade ännu än gång att ändra anonym signatur till mitt användarnamn. Håller med om att det borde gå att ändra så det inte är möjligt att skriva anonymt..
Drömde en mardröm precis innan jag vaknade i morse, ultraljudet visade ännu ett MA. Långsammaste dagen någonsin eftersom jag hade inte hade tid till gyn förrän på eftermiddagen.
Men titta vem som fanns kvar därinne! :D
19,4 mm stor och hjärtat slog. 8+3 enligt bm.
Det är rätt mkt som händer för mig i höst - gravid, ska på anställningsintervju för ev nytt jobb och trolig flytt till Norge under en period. När jag berättade det för min kompis sa hon "Du FÅR inte stressa, du måste ta det lugnt nu". För mig är ju detta positiv stress - jag ser fram emot allt detta och har ingen direkt fysisk stress i vardagen. Men när hon säger så blir jag ju lite orolig - kan även positiv stress påverka fostret eller leda till missfall? Jag kan ju samtidigt inte sluta leva för att jag är gravid. Ponera att jag struntar i att flytta och gå på anställningsintervju bara för att jag ska ta det lugnt då jag är gravid och så får jag missfall iaf. Hur roligt känns det då att ha lagt sitt övriga liv på sparlåga? Hur ska man tänka? Samtidigt är ju barnet det absolut viktigaste i allt detta - det är ju nr 1.