En POSITIV tråd för BF April 2015 =)

Drömde en mardröm precis innan jag vaknade i morse, ultraljudet visade ännu ett MA. Långsammaste dagen någonsin eftersom jag hade inte hade tid till gyn förrän på eftermiddagen.
Men titta vem som fanns kvar därinne! :D
19,4 mm stor och hjärtat slog. 8+3 enligt bm.
Drömde en mardröm precis innan jag vaknade i morse, ultraljudet visade ännu ett MA. Långsammaste dagen någonsin eftersom jag hade inte hade tid till gyn förrän på eftermiddagen.
Men titta vem som fanns kvar därinne! :D
19,4 mm stor och hjärtat slog. 8+3 enligt bm.
Jag ska på inskrivning på tisdag. Då ska vi prata om MKP jag ska ta. Hoppas jag får göra den i vecka 10, hon sa att det gick om man skippade KUB. Hon skulle boka tid men än har jag inte fått någon kallelse. Vill så gärna få reda på att allt är ok..
Är i v8, 7+4 så det är ju bara ett par veckor kvar, men det känns så långt ändå
Jag ska på inskrivning på tisdag. Då ska vi prata om MKP jag ska ta. Hoppas jag får göra den i vecka 10, hon sa att det gick om man skippade KUB. Hon skulle boka tid men än har jag inte fått någon kallelse. Vill så gärna få reda på att allt är ok..
Är i v8, 7+4 så det är ju bara ett par veckor kvar, men det känns så långt ändå
Det är rätt mkt som händer för mig i höst - gravid, ska på anställningsintervju för ev nytt jobb och trolig flytt till Norge under en period. När jag berättade det för min kompis sa hon "Du FÅR inte stressa, du måste ta det lugnt nu". För mig är ju detta positiv stress - jag ser fram emot allt detta och har ingen direkt fysisk stress i vardagen. Men när hon säger så blir jag ju lite orolig - kan även positiv stress påverka fostret eller leda till missfall? Jag kan ju samtidigt inte sluta leva för att jag är gravid. Ponera att jag struntar i att flytta och gå på anställningsintervju bara för att jag ska ta det lugnt då jag är gravid och så får jag missfall iaf. Hur roligt känns det då att ha lagt sitt övriga liv på sparlåga? Hur ska man tänka? Samtidigt är ju barnet det absolut viktigaste i allt detta - det är ju nr 1.
Drömde en mardröm precis innan jag vaknade i morse, ultraljudet visade ännu ett MA. Långsammaste dagen någonsin eftersom jag hade inte hade tid till gyn förrän på eftermiddagen.
Men titta vem som fanns kvar därinne! :D
19,4 mm stor och hjärtat slog. 8+3 enligt bm.
roligt med en ny tråd där vi kan dela på allt, bilder mm
Är i v 7 och mår bra, lite ömmabröst och lite mer trött kanske även lite illamående ibland men annars bra!
Dock redan problem med va vi tror är foglossning :( har problem att klara av mina långa arbetsdagar med mycket tunga lyft :( ska till sjukgymnasten i veckan och hoppas vi kan hitta något som hjälper!
Hittills vet bara mina föräldrar! Vill vänta några veckor till innan vi berättar för andra! Vill känna mig mer säker! :)
Hoppas ni andra klarar av vardagen fint:)
Eh nu vart jag med anonym! Är jag som skrev de ovan!