Flytta ifrån mitt barn.

Får hon göra som hon vill det avgör man själv .

ts: Vänd på frågan: Vad skulle göra att du skulle må så fantastiskt utomlands plötsligt? Vad händer om du misslyckas där också, ska du då flytta runt till nästa ställe?

Jag gissar på att du med delad vårdnad menar delat boende i praktiken. För barnets del blir det en enorm skillnad från att kanske träffa dig varannan vecka/helg till att ses kanske 6 gånger per år på sin höjd. Räkna på antalet dagar barnet kommer missa med dig. Betänk om du hade velat träffa din sambo så lite? Då står ändå ett barn närmare sina föräldrar.

I ovanstående stycke påstår du att det inte blir någon skillnad för ditt barn jämfört med hur du själv hade det. Om jag läser din ovanstående text rätt kunde du träffa din far när du behövde det, men för ditt barn blir det fysiskt omöjligt mer än på loven enligt inlägg 36, så det blir en himmelsvid skillnad.

När ditt barn saknar din fysiska närhet, din lukt o s v, ska det krama webkameran då eller hur ska du lösa det? Att bara prata räcker inte långt, även om du försöker rättfärdiga det. Eller har du "turen" att ha ett barn som hatar all fysisk kontakt och hellre pratar telefon och aldrig sitter nära dig mer än 6 gånger per år?

En sjuåring är inte så stor. Jag jobbar i en etta och får kramar varje dag av en del barn och då är jag ändå "bara" deras andra fröken.

Sedan spelar det ingen roll hur bra den andre föräldern är när de saknar sin mamma.

Om du hade flyttat kortare inom Sverige, alternativt Malmö-Köpenhamn hade du ändå kunnat träffa barnet fler vanliga helger!

Så nej, jag anser att du får arbeta på din psykiska ohälsa på närmare håll för ditt barns skull. Visst det kan
F U N G E R A  för barnet, men vill du ha på ditt samvete om det också kommer må riktigt psykiskt illa av att känna sig övergiven av sin mor. Jag dög inte, utan mamma ville hellre flytta till sin gubbe. Hur kommer du påverkas av det? Kommer det förbättra din redan dåliga psykiska hälsa?

Gjorde du det? 

Jag valde inte att ha barnen 6 månader i taget. Men ja, jag läste en del på nätet om barnpsykologers råd och åsikter kring växelvis boende i olika åldrar. Sen valde jag att ha dem lite mindre än varannan vecka för att jag mådde psykiskt dåligt, inte för att få ha tid till annat. I takt med att jag mådde bättre psykiskt så utökade vi boendet till varannan vecka, som vi har idag.

JA du är en jävligt dålig mamma som väljer dig själv fölre ditt barns bästa.

Så att flytta utomlands skulle göra dig psykiskt frisk? En solbränna och du skulle må tippeli topp?

Nej. Du kan inte fly från ditt mående, du måste ta itu med dina problem utan att lämna ditt barn.

Att vilja vara med sitt barn är väl ett grundkrav man kan ställa på någon som kallar sig förälder....?

Ja det tycker jag att du är. Vänta tills barnet är 18 år och sedan kan du göra vad du vill. Jag tycker likadant gällande män som flyttar ifrån sina barn. Din nya man får allt komma i andra hand.

Alltså helt ärligt, hur tänker du nu? Flytta utomlands med din nuvarande och allt ska bli bra, för på grund av dagens teknik kan du ju ändå ha kontakt med ditt barn, den har det bra med pappan ändå så vad spelar det för roll då liksom.. Alltså HÖR du inte själv hur jävla dumt det låter?! 
För det första.. hur kan du ens vilja flytta ifrån ditt barn? HUR kan du börja må BÄTTRE av att flytta från ditt barn, bara träffas någon gång per år? Och du bryr dig inte om ditt barn då eller, jättebra att barnet trivs med pappan men det betyder väl inte att det ska vara okej för dig att flytta, du har ett ansvar! Du födde det här barnet till världen. Både du och pappan har ett ansvar, bara för att barnet har det bra hos den ena slipper inte den andra ansvaret. Oj jisses.
Teknik.. ja, väldigt bra. Men det ersätter inte dig, inte alls. Det blir inte alls på samma sätt, det måste du väl förstå själv. Tänker inte ens kommentera det mer, så jävla dumt. 
Om du mår så himla dåligt, sök hjälp. Ge det tid. Klart man inte ska gå runt och må dåligt, klart man också måste tänka på sig själv och sitt mående. Men att du faktiskt känner att du måste flytta till ett annat land från ditt barn för att må bra gör mig så ledsen, att någon faktiskt kan känna så. Flytta till en annan STAD, så du kan träffa ditt barn oftare, så att ditt barn eller du kan träffas när som helst ändå även fast det är en lång väg, men inte en sån lång väg som till ett annat land. Skulle du må bra av att ditt barn mår dåligt? För tro mig. Barnet kommer inte att må bra av detta. ÅÅÅÅH för guds skull tänk efter!!! 

Är jag en dålig förälder för att min man flyttade 40 mil bort med min tvååring? Jag kan inte flytta med för jag har ju mitt jobb här.