Inlägg från: Wooden |Visa alla inlägg
  • Wooden

    Första barnet september 2015

    Misscaswell, det låter ungefär som ett sånt tänk vi också har. Fast vi kommer varva jobb och ledigt. Först är jag helt ledig i 6 månader och min sambo ledig en dag i veckan (åtminstone första tre månaderna), sen ska vi om det verkar funka åka till Thailand hela april. Sen ska vi dela på ledigheten i två månader, vara gemensamt helt lediga i juli och augusti och sen blir det pappaledighet under hösten. Det är jätteviktigt för mig att min sambo också får vara ledig mycket. Nu när jag skrev kanske det inte alls var likt ert upplägg! Haha. Men båda vill vara hemma iallafall!

    Kommer också vilja kunna varva amning och flaska! Men som du säger, helst med bröstmjölk såklart.

  • Wooden
    Misscaswell skrev 2015-08-01 13:50:31 följande:

    Alltså på riktigt, hur gör ni när ni lägger upp bilder? Jag har försökt med ipad, MacBook, pc-laptop och det går inte! Klickar välj filer, markerar och väljer bilden jag vill lägga upp - och ingenting. Det står fortfarande att ingen fil har valts. Samma resultat vilken "apparat" jag än försöker använda. Gör jag något dumt fel?


    Jag har bara lagt in från iPhone och då klickar jag på välj filer och väljer en från ett album och sen får man vänta lite, typ några sekunder, och då blir det som en länk i meddelanderutan. Har sett till att stå med markören i rutan sen innan ifall det har nån betydelse.
  • Wooden

    Som nån annan skrev; känner mig sprickfärdig! Så jäkla gravid känner jag mig! Magen är stor och spänd och det trycker neråt och har sig. Antar att det är såhär det kommer kännas från nu (och "värre" blir det väl). Har inte känt nån brådska med att föda förrän senaste typ 3 dagarna. Går in i vecka 35 idag, så sex veckor kvar!

  • Wooden
    Mijjan skrev 2015-08-05 08:29:13 följande:

    Nej det är väl klart ingen vill men alla har väl olika skräckscenarion inför förlossningen?!? Att spricka mycket är mitt värsta och det kan vara bra för dom att veta. Att jag dessutom går på blodförtunnande sprutor gör att jag inte får ta ryggbedövning gör att mina val av smärtlindringar blir lite begränsat... Så jag börjar få en ganska klar bild av vilken sorts förlossning jag önskar mig med mina förutsättningar.

    För er som är lite vilsna kan jag rekommendera boken att "att föda" av Gudrun abascal. Den är tjock (300sidor) och lite tung i början men jag tycker verkligen den börjar bli bra mental förberedelse för hur en vanlig förlossning kan gå till - med många olika scenarion. Den beskriver även olika positioner man kan föda i som man inte tänker på och fördelar/nackdelar med olika sorters smärtlindringar . Är mycket lättare att diskutera med sina vänner som fött barn när man satt sig in lite och fråga efter deras erfarenheter, råd etc. Ska även finnas en bok som heter föda utan rädsla som ska vara väldigt bra har jag hört och försöker få tag på den på bibblan. Jag är så sjukt taggad på förlossning nu och ser det som mitt livs utmaning som ett maratonlopp jag knappt kan hejda mig esko att få starta


    Att spricka mycket är min stora skräck också och jag kommer absolut skriva i mitt brev och i journalen att jag vill få mycket hjälp för att undvika det.

    Håller också med om att "Att föda" är väldigt bra! Har precis läst ut den och rekommenderar den verkligen. Ska markera avsnitt som jag tycker min sambo kan kosta på sig att läsa. Han är lite av uppfattningen att han inte behöver så mycket förberedelse inför förlossningen. Tror han kommer få en chock, haha. Har även precis börjat med "Föda utan rädsla" och tror den kommer vara kanon den också! Har läst mycket om den på nätet och många verkar verkligen haft hjälp av den! Såå, tipsar om båda böckerna jag med!
  • Wooden
    Finemang skrev 2015-08-05 09:18:45 följande:

    Ja men då förstår jag- att man kan ha med det som en rädsla som de ska vara medvetna om och ta hänsyn till. Det jag reagerat på är väl mer att det på vissa ställen man läser verkar vara att man måste säga till attman vill ha hjälp med just detta. Som att man ska berätta hur de ska göra sitt jobb typ. Jag har liksom förutsatt att de säger till mig mär jag ska krysta och inte plus gör andra åtgärder för att undvika skador.

    Ibland önskar jag att man inte skulle behöva vara då "medveten" och påläst om förlossningen. Att man bara kunde få komma in och bli omhändertagen på bästa sätt, att personalen säger vad som ska göras och gör det som behövs. Som det är vid andra tillfällen man besöker sjukhus, operationer el liknande....

    Samtidigt säger min bm att det enda jag ska tänka på är att andas, resten sköter personalen- men på föräldrakursen fick de igenom hur barnet roterar, livmodertappens utplaning och allt vad det är. Dubbla budskap.

    Har tänkt låna hem de böcker ni nämnt men är i valet och kvalet hur mycket information jag vill ha. Jag jobbar inom vård och har bla en kronisk sjukdom som gör att jag vid flera tillfällen varit lite "för" påläst när jag träffat doktorer. Om jag tycker att de tar "fel" beslut kan jag lätt stressa upp mig varför det kanske är bättre för mig personligen att inte ha för bra koll :P


    Jag har så stort kontrollbehov att jag vill känna mig påläst, men kommer ändå lämna till bm och sköterska att guida mig och tala om när och hur jag ska göra vad osv. Men jag vill veta var i förloppet jag befinner mig samt ha möjlighet att komma med egen input. Men som du säger vill man ju absolut lita på att personalen vet vad som ska göras och inte vara orolig för stress över att dom inte gör det dom borde!

    Jag rekommenderar som sagt båda böckerna, men när du skriver som du gör så kanske Föda utan rädsla är bättre. Har bara läst lite i början än så länge men det jag läst är mer om kroppens reaktioner, om hur vi reagerar på smärta och när flyktinstinkten går in och hur man ska ha förståelse för smärtan och att den inte är farlig osv. Så så långt jag kommit är det mer om att lita på kroppen osv, och inte så medicinskt och om själva förlossningen egentligen. Man kan ju också sålla lite och välja vilka avsnitt man vill ta del av :)
  • Wooden
    Finemang skrev 2015-08-05 10:24:36 följande:

    Tack Wooden! :)

    Nu har jag läst lite om boken föda utan rädsla och känner att det nog kan vara nåt för mig :)

    Jag är lite orolig fast jag försöker att förtränga det.

    Jag har en sjukdom som gör att jag har en risk att förblöda om det vill sig riktigt illa. Det för också med sig att jag förmodligen inte kan få epidural som någon mer också skrev om här. Min sjukdom är extremt ovanlig varför doktorer lägger över ganska mycket ansvar på mig, att jag själv ska veta hur den ska hanteras då de inte vet! och jag har bara informationen jag fått från min specialistläkare, som för övrigt finns i en annan del av landet och inte heller har någon direkt erfarenhet av denna variant på sjukdom . Ex ska jag börja ta en förebyggande medicin mot blödning direkt när värkarna drar igång, men hur vet jag när det är allvar eller förvärkar??

    Jag känner mig nog fortfarande lite vilse, ena stunden vill jag veta och ha kontroll på allt- i nästa vill jag bara överlämna mig i händerna på någon annan...


    Förstår verkligen om du är orolig över din sjukdom! Givetvis har man förståelse om alla i vården inte har full koll på ovanliga sjukdomar och vad de kan medföra, men tycker det är självklart att det inte är man själv som ska ge personalen i vården direktiv och vägledning. Det kan man ju göra angående hur man reagerar på mediciner eller vad det nu kan vara, man känner ju sin kropp bäst själv oavsett om man är sjuk eller ej. Men skulle också känna mig orolig om det skulle läggas för stort medicinskt ansvar på mig. Överallt där jag läst, tex i Gudrun Abascals bok, står det mycket om att det är viktigt att komma ihåg att det är bm och övriga i personalen som har det fulla ansvaret för förlossningsförloppet osv och att det aldrig ska ligga på kvinnan, partnern eller någon annan som är med som stöd. Därför låter det knepigt att det läggs medicinskt ansvar på dig, även om det mest är pga att du har en ovanlig sjukdom. Du ska kunna koncentrera dig på att föda!
  • Wooden

    Mijjan, jag tror att jag kommer utlämna mig ganska mycket till bm för att kunna fokusera på mig själv med avslappning, andning osv och så får någon annan sköta det medicinska. Jag vill ha kontroll så tillvida att jag vill veta hela tiden hur det går framåt, vad personalen gör, vad som är nästa steg osv. Jag vill få frågan kontinuerligt hur det känns, om ifall jag vill ha smärtlindring och få förslag om vad som passar bäst beroende på förlossningens skede. Känner mig påläst om vad som finns och är egentligen öppen för alla typer av smärtlindring men har inte kunskapen att säga till om när jag ev vill ha vad och så. Låter det rimligt? Haha :) Jag tänker att jag ska åka in och fokusera på min kropp, och ta mig igenom allt värk för värk och i övrigt bli "omhändertagen" och guidad av någon som är proffs på förlossningar :)

  • Wooden
    VBG84 skrev 2015-08-09 22:29:38 följande:

    Har precis läst ut "Föda utan rädsla". Måste säga att jag känner mig lugnare och mer förberedd inför förlossningen. Vissa av verktygen som presenteras i boken tror jag kanske inte passar mig. Men känner ändå att den gav nya bra perspektiv på förloppet.

    Stort tack ni som tipsade om den! :)

    hittade den btw för 60 kr som e-bok på adlibris. Bra pris! :)


    Vad skönt! Jag har läst ungefär hälften, ska börja läsa om verktygen nästa gång. Känner på förhand lite som du att allt kanske inte passar och kommer appliceras. Men däremot tycker jag den varit superbra generellt kring tankesättet kring smärtans nytta osv. Är jätteglad att jag köpte boken.

    35+0 idag! Fem veckor kvar!
  • Wooden

    Lycka till isaswe! Vad spännande!

    Jag var hos bm imorse, går in i v37 imorgon och bebis ligger som han ska men har inte fixerat sig. Alltså ska man hålla koll om vattnet går eftersom man ev måste åka till förlossningen i liggande transport då. Men jag begriper inte hur jag ska fatta att vattnet går om det bara börjar sippra. Jag har flytningar som en hel sjö och även lite urinläckage och förstår inte hur jag ska skilja på vad som är vad. Bm sa att flytningarna skulle upplevas som mer vattniga osv, men jag vetifan. Så hoppas förlossningen startar med värkar istället när det väl är dags! :)

  • Wooden

    Tror som Mooomin. Min bebis har också legat med huvudet nere i flera veckor, men idag kände bm ordentligt, tryckte och ruckade (gjorde ganska ont och började må illa) och då kände hon väl att han inte satt fast där med huvudet liksom. Sa att huvudet stod högt fortfarande. Men med andra ord så kommer han nog fortsätta ligga med huvudet nere och inte vända sig.

Svar på tråden Första barnet september 2015