Anonym (g) skrev 2015-02-17 18:44:29 följande:
Jag vet inte hur vanligt det är, men jag har läst och sett fler exempel än jag kan räkna och därav ordvalet 'otaliga'. Hur vet du att det inte är väldigt vanligt?
Tror personligen inte att man som vuxen nekar detta o ser det som något problem om det inte finns något.
Vi ringde aldrig till bonus när denne var liten för vi märkte hur störd denne blev av när mamman ringde.
Vissa kvällar kunde barnet bli ledsen och ha svårt att somna.
Jag förstår mamman hade själv viljat prata med mitt barn men om barnet deklarerar att Nej jag mår inte bra av det så får man som vuxen backa.
Mina barn vill inte prata när jag eller dom är bortresta.
Vi står varandra jätte nära så det handlar om att längtan blir för stor.
En annan sak är när man är mitt uppe i något och blir avbrutna av telefon eller sms.
Barnen ringer när barnen själv vill ringa.