Inlägg från: mirakelspektakel |Visa alla inlägg
  • mirakelspektakel

    BF Januari 2016 :)

    Stort lycka till till er Seven! Ser framemot en uppdatering och håller tummarna för att allt går bra!!

  • mirakelspektakel

    Igår var jag hos Bm, allt såg jättebra ut. Hon ligger fortfarande rätt högt upp och är fortfarande ruckbar. Sen åkte vi till hotellet och gick på spa, åt 3rättersmiddag och njöt av att bara få vara själva. Världens bästa julklapp måste jag säga! Magiskt! Men gud vad lycklig jag är över vår säng här hemma, sovit som en kratta! Imorgon så går jag in i v 38 så nu är även vår lilla tös fullgången! Känner mig så enbart stor... Vad ska detta sluta om jag går över tiden?

  • mirakelspektakel
    qatteriin skrev 2016-01-08 13:12:43 följande:
    Omg vad härligt det såg ut då!!! Sånt där skulle jag också vilja göra, lovely!
    Det blir ju lite svårare att göra när man har en liten att ta hänsyn till... men oroa dig inte de stora kommer hem i dag efter att vart iväg på jullov så det kommer med största sannolikhet bli världskrig här i helgen (tbx i tryggheten, dags att ös ur sig all skit, så jäkla tacksamt, not!)

    Den där fighten med förskolan om att barn inte ska sova eller att de inte ska låta barnet sova till han vaknar av sig själv hade vi också för några år sedan men yngsta. De lät honom sova i säkert 2,5 h för han var ju såååå trött! Tacka f-n för att han var trött, han var ju pigg fram till 23 på kvällen sen och sen blev han väckt av storebror kl 6 varje morgon. Förskolan kunde inte alls ta in att de var en del av problemet, fick bråka som bara den för att det först skulle börja väcka honom och sen att han inte alls skulle få sova för att få ordning på hans sömnrutiner. Jag förstår att det är bekvämt för personalen att låta barnen sova och att låta dem sitta och titta på film, men det är ju inte det som står i den pedagogiska planen som de ska följa direkt.
  • mirakelspektakel
    WiMe06 skrev 2016-01-08 13:24:42 följande:
    Men guuuud vilket härligt Lyx. Passa på och njut ordentligt.

    Skönt att allt var bra hos bm.
    Det var superlyxigt, men nu är jag helt slut... hahah... måste nog vila upp mig ett par dag efter all den aktivitet! 

    Skönt att det verkar som att du mår lite bättre? Annars så tycker jag att du ska ringa och säga att du ångrar dig ang samtalen... Igår hos BM gick vi igenom förlossningsbrevet och då pratade vi en del om min oro att få en förlossningsdepression, jag har inte riktigt oddsen till min fördel då jag haft flera depressioner tidigare, vart utsatt för fysiskt våld samt haft PTSD. Jag tror iaf att det viktigaste är men även det svåraste är att be om hjälp innan det gått för långt. Man behöver inte vara superkvinnan som klarar allt. 
  • mirakelspektakel
    CarolinaH skrev 2016-01-08 13:29:31 följande:

    Bebisen skrämde mig ett tag. Men i samma stund jag började slå numret till BB fick den väldig fart. Håller igång lite då och då. Har bf i morgon men börjar redan tröttna rejält på detta. Mest över alla som frågar varför jag inte fått ännu. "De andra kom ju 1vecka tidigt" får sms från min mormor varje morgon, mamma och syster skickar sms eller ringer flera gånger per dag. Maken hoppar till så fort jag ringer, ropar på honom eller säger en minsta lilla knyst. Frågar om jag verkligen inte känner av något. Barnen som längtar och hoppas. De hade nästan räknat med att få gosa med syskon innan skolan börjar på måndag igen. Det har jag förstått nu i efterhand.
    När jag vart gravid hade jag nästan precis börjat jobba igen efter 1 år som sjukskriven med svår depression. Fick sluta med alla mediciner jag åt ganska så tvärt. Men graviditeten gav mig rejäl glädje och levnadsvilja igen. Så hade inga problem med det. Men nu sen i julas ungefär börjar den där jobbiga ångesten och panikkänslan komma igen. Planen var att jag skulle träffa min läkare igen efter att bebis fötts och diskutera att kanske börja med medicinerna igen. Fast mest samtal och förhindra förlossningsdepression. Just nu känns det bara som om den aldrig kommer att komma ut och all denna press från alla andra om att "föda på en bra dag" som inte krockar med någon annans födelsedag, makens möten och så...
    Har tid hos BM på måndag och hon hade nästan räknat med att jag inte skulle komma. Just nu känns det som om det blir många fler besök hos henne.


    Skönt att bebis kom igång! Kan tänka mig att du blir galen! Jag ringde precis min bror, för att vi inte pratat ordentligt på ett tag och det första han frågar är om det är bebis på gång. haha... jag svarade att du kan ställa in dig på att det är 5 veckor kvar! Räknar med att jag kommer gå över minst 1  vecka iaf.
  • mirakelspektakel
    qatteriin skrev 2016-01-08 14:51:42 följande:
    Inte avis på det världskriget!! Här är det ju iaf jämna plågor, hehe. Alltså tänk att den där sömnen ska vara ett så stort problem... Ska bli spännande att se hur de gjort idag. Med tanke på hur få ungar det var idag också så kan de knappast skylla på att det är så hög aktivitet där att han MÅSTE sova...
    Ja det är konstigt att det är ett sånt problem, det borde ju var ett enkelt problem att lösa, dela gruppen i en del som ska sova och en som inte ska det, som har en lugn stund med högläsning. Jag tror inte direkt att det är någon pedagog som säger att en 1,5 åring inte ska få sova för att ingen annan gör det...
  • mirakelspektakel
    WiMe06 skrev 2016-01-08 20:17:35 följande:
    Jag förstår det hoppas du hann vila ngt innan bonusarna kom hem.

    Jo, igår var en bra dag kändes det som. Jag och lillan tog premiärturen med vagnen och postade lite brev och stora killen följde med. Det var skönt att få ut och röra på sig för man har ju knappt varit utanför dörren sedan man kom hem. Men det pendlar snabbt känns det som. Jag funderar mycket och vet inte riktigt vad jag känner ibland. Men sen är det så svårt att veta när man ska be om hjälp känner jag.

    Usch vad jobbigt för dig att ha varit med om så mycket. Hoppas verkligen du slipper det den här ggn och att dem lyssnar på dig när du berättar att du är rädd för att få det. <3
    Skönt att ni fick komma ut en stund. Kan tänka mig att det känns helt hemskt att sitta fast i soffan som en mjölkko. Att inte ens kunna sova i sin egen säng av rädsla för att lilla Wendela ska skada sig. Jag tycker inte alls det låter konstigt att du känner dig helt slut och att det känns som att det som var du försvunnit och att du känner dig helt otillräcklig. Jag har tyckt att det har vart tillräckligt psykiskt påfrestande att sitta hemma och inte kunnat röra mig som jag velat under sjukskrivningen. Jag tänker att det är bättre att be om hjälp innan man är helt på botten, när det fortfarande känns lite onödigt, då är man oftast fortfarande mottaglig att ta emot hjälp. Bättre få hjälp en gång för mkt än för lite tänker jag i dessa situationer.

    Jag tycker att min BM är helt fantastisk och hon har har hela tiden vart medveten om hur min psykiska historik sett ut och hela tiden erbjudit mig samtal med psykolog. Jag upplever verkligen att jag fått det stöd som jag behövt och om jag känt minsta tvekan om jag klarar av det eller inte så hade hon genast hjälpt mig. 
  • mirakelspektakel
    Blgebo skrev 2016-01-08 20:58:54 följande:

    Jag kom precis hem från affären...cyklade och kollade lite på rean på pop, och passade på att handla mat också. När jag kom hem, så är 14-åringens kompis fortfarande kvar..hon kom på eftermiddagen, de skulle kolla på en film och sen skulle hon gå hem vid 19... Nu hade de bestämt att hon ska sova kvar... Jag var skeptisk redan till tjejkvällen, men sova kvar...*morr* Talade klart och tydligt om att jag inte tycker att det är lämpligt med tanke på att jag inte har en aning om när jag ska föda, men det hade de absolut ingen förståelse för. "Inte idag, ni får ta det en annan kväll efter att bebisen har kommit. INTE IDAG". Vaddå då.... Gah... som att prata med en vägg....
    Och det känns inte alls bekvämt att "färdknäppa" med främmande ungdom i huset..de lär ju knappast sova heller.... *morr* 
    Får ta och ringa hennes föräldrar och förklara läget så får de komma och hämta henne, men jag gillar inte att behöva vara surkärring...


    du kommer hur som helst bli en surkärring när det kommer till tonåringar :) Självklart bör ju dottern fråga dig först innan det är bestämt liksom. Stå på dig, du har all rätt att inte behöva ha fler i huset som du behöver anpassa dig till de närmsta dagarna. 
  • mirakelspektakel
    WiMe06 skrev 2016-01-08 22:31:47 följande:
    Ja, även att inte snön och kylan lockar mig så behövs ju den friska luften. Mannen frågade om vi skulle åka till hans föräldrar en stund imorgon och bara fika lite, men jag vågar inte ens det sålänge hon fortfarande är inskriven i hemsjukvården. Hemsjukvården har sagt att farmor och farfar gärna får träffa henne så dem har varit här och hälsat på och hjälpte oss handla härom dagen. Men att åka till dem vågar jag inte. Jag vågar inte ens tänka på den dagen jag måste ta med henne och lämna barnen i skolan. Vet inte vad min rädsla kommer ifrån när det gäller henne.

    Vem ska man egentligen prata med? Är det bvc eller bb eller? Vet inte ens ännu vem som kommer bli vår bvc-sköterska. Kan inte låta bli att undra hur det ska bli nästa vecka när jag ska ha alla barnen själv för första ggn. Men på måndag eller tisdag åker dem stora till farmor och farfar en sista natt på jullovet. Tror det blir bra för deras skull att få busa av sig ordentligt med farfar.

    Vad skönt att du har en så bra bm som verkligen lyssnat på dig och verkligen verkar finnas där om du känner att du behöver, det gör otroligt mkt att bara veta att det finns ngn som kan hjälpa en om man känner att det behövs.
    Som jag förstått det så har BVC hand om barnet när detta är fött (antagligen annorlunda för dig då ni inte är utskrivna från BB än). Men MVC och din BM har ansvar för dig fram till att ni har uppföljningsmötet. Jag tror att var du än vänder dig så kommer de hjälpa dig att få kontakt med en kurator eller psykolog. 

    Nu vet jag att dina tidigare barn också är för tidigt födda, annars så tänker jag att denna rädsla är rätt naturlig när det kommer till att få för tidigt födda barn. Mina brorsdotter är ju född i v 34 och hon fick gulsot och lite annat i början som gjorde att alla tassa på tårna i minst ett halvår efter att hon var född. När väl rädslan befäst sig så är det svårt att veta när "faran" är över. För att ständigt oroa sig för sina barn är väl en del i att vara förälder? allt som kan gå fel....
  • mirakelspektakel
    WiMe06 skrev 2016-01-08 23:18:24 följande:
    Det kanske fortfarande är mvc som har hand om en. Har ju aldrig känt såhär med dem andra barnen så har aldrig haft en tanke på vart man ska vända sig. Jag har fått en tid för efterkontroll först i mars.

    Rädslan har kanske att göra med att hon är tidig, jag vet inte, men det förstärker den säkert, sen har man väl själv förändrat sig en hel del på 8 år så man är kanske själv nojjigare nu för tiden. Sen är väl en mekanism att alla föräldrar är oroliga för sina barn, tidig eller inte, det börjar ju redan när man får plusset på stickan.
    hur mkt tidigare är hon än dina söner? tycker att du ska prata med hemvården, du har ju ändå en etablerad kontakt med dem nu. <3
Svar på tråden BF Januari 2016 :)