Avsaknad av spermier

Vad konstigt ja han har gjort biopsi och man hittade inget där. Ja vi fick samma diagnos sertoli cell only syndrom. Läkaren sa att vid den sjukdomen kan det inte bildas spermier eftersom han bara har den ena cellen för att det ska bildas. Behövs tydligen 2 st. Det var medfött och kan inte behandlas. Det fick vi till svar. Sen hör man nu att det kan finnas en chans?!

Idag har vi pratat med Göran. Han tyckte att vi ska boka in en tid för microtese snart, även om vi vill vänta några månader med ingreppet, eftersom det är väntetider. Nu sa han att vi har en chans på ca 30-50% så det är superbra odds jämfört med vad de först sa, 10-20%.

Ja det låter mer hoppfullt, han berättade att han hade en annan man häromdagen, med exakt samma bakgrund som min man och där hittade de spermier via mikrotese...

En barnmorska kommer ta kontakt med oss nästa vecka tror jag det var och boka en tid för mikrotese och tala om när jag ska börja min IVF-behandling. Göran sa att det är lite väntetider så det är bra om vi bokar in det redan nu. Vi vill vänta med mikrotesen till någon gång under våren tidigast. Min man går ju på akupunktur och äter naturläkemedel så vi vill vänta ut det först och se om det ger något.

Jaså, varför väntar ni?

Göran sa till min man att han känner sig hoppfull i vårt fall. Plötsligt känner jag mig också lite positiv. Men vill inte tro och hoppas för mycket.

Ja, tyvärr så är det ju så att de inte kan ge några garantier, för risken finns ju att inga spermier hittas då, trots att några hittades vid biopsin. Men, ni har ett bra utgångsläge och med största sannolikhet så kommer de hitta spermier även vid mikrotese. Även om de inte kan lova det, eftersom de inte vet säkert. Försök att inte oroa er över det, det kommer säkert gå bra. Chansen att hitta spermier vid mikrotesen är större än risken att inte hitta några, så bara det är ju något att vara hoppfull över! För oss är det ju tvärtom... Jag tror inte man kommer sluta vara orolig förrän man har ett barn i sin famn. Om spermier hittas så kommer vi vara oroliga för att inga ägg blir befruktade, om något ägg blir befruktat så kommer vi vara oroliga för att ägget inte fäster, om ägget fäster så kommer vi vara oroliga för missfall och så vidare... 

Glädjer mig att jag kan sprida lite lugn :)

Men det är det som är så fruktansvärt jobbigt med detta, att man inte vet säkert, det finns inga garantier för något. Inte när man, som våra män, har gravt nedsatt spermieproduktion...

händer det något här inne? har det gått frammåt för någon?

Hur går det för dig? Några biverkningar? Du får gärna uppdatera mig och berätta... Jag är så nervös inför min IVF-behandling.

Är dels nervös för sprutorna (lite rädd för sprutor) men mest för eventuella biverkningar och att kroppen kan spöka, att jag inte ska orka vara på jobbet etc. Och så självklart att allt det kommer vara i onödan i slutändan.