Efter 3 härliga veckor med lugn och ro kom styvdotter hit igen. Lägger sig i stora soffan och jag , min sambo sitter fällkniv i den mindre soffan eftersom den stora är hennes "tror hon"
Gick och la mig 21.30 då orkade jag inte ha ont i kroppen mer.
:/ Ville bara avreagera mig
Jag upplever att det är svårt att tillrättavisa en 15 åring, som har under hela sitt liv haft vissa rutiner, speciellt i hennes egna hem. Jag tycker inget illa om flickan och det är inte hennes fel, men jag känner bara att jag drar mig undan både henne och min sambo. Tyvärr får min sambo lida för detta och småsaker likt "detta med soffan" gör mig väldigt irreterad.
Jag flyttade oxå in till min sambo och hans tonåring. Precis som dig har jag ingen lust att uppfostra andras barn, så om ngt stör mig tar jag upp det med sambon så brukar han prata med bonusen. Har du tagit upp det med honom?
Vi har pratat många gånger om flickans "divafasoner" och han lyssnar öppet och pratar om det. Sedan kan det bli bättre någon dag "som sambon ställer ett krav på henne e.x sätt in din tallrik i diskmaskinen" Sen är det samma gamla visa. Jag känner mig frustrerad och ledsen på detta.
Jag känner kanske mig åsidosatt samtidigt. Svårt att sätta ord på hur jag känner.
Hoppas du har kvar din lgh så kan du ju bre ut dig i din egna soffa och stanna hemma de veckorna han har sin dotter. Problemet löst.
Jag förstår inte varför man inte kan unna an femtonåring som varit frånvarande i tre veckor att slänga sig i soffan under en tv-kväll.
Skaffa två stora soffor? Ha en tv på hennes rum?
Fast då är det din sambo som behöver "uppfostran".. Gör inget för att underlätta divafasonerna, dvs rör inte disken el likn. Lämna allt åt sambon. Då kommer det bli fart på honom att lära henne hur en diskmaskin funkar..
Jag förstår inte varför man inte kan unna an femtonåring som varit frånvarande i tre veckor att slänga sig i soffan under en tv-kväll.
Skaffa två stora soffor? Ha en tv på hennes rum?