Hur ofta vabbar/vabbade ni?

Det är ju lite dumt de där om de aldrig har utsatts för smittor innan de börjar förskola, då har ju immunförsvaret inte hunnits stärkas särskilt mycket innan.

Men vi har aldrig vabbat mycket. För dottern som nu är snart sju år är det bara några enstaka dagar på alla år totalt, plus en hel vecka då hon hade halsfluss och en hel vecka då hon hade vattkoppor. Sonen som snart är fem år har haft fler enstaka dagar, typ lite feber i inledningen på en förkylning men på hela förra läsåret var det två vabbdagar för oss för honom.

Förskola och skola är ute mycket, barnen har alltid sovit middag ute och vi är noga med handtvätt efter förskolan. Det är väl de saker jag kan känna att man kan påverka själv.

Sen är det ju rätt oschysst mot din arbetsgivare att din man aldrig vabbar. Bara för att hans arbetsgivare inte löst situationen vid hans frånvaro ska ju inte det konstant drabba dig och ditt jobb.

Det är en vanlig missuppfattning att immunförsvaret stärks av förkylningar. Det gör det alltså inte. Däremo ökar det risken för tex förkylningsastma.

Fast det där stämmer faktiskt inte. Jag frågade om detta när vi var på barnmedicinsk mottagning och läkaren sa att ju äldre barn blir desto bättre är de rustade för att stå emot infektioner oavsett om de utsatts för mycket virus tidigare eller inte. Så vi fick svaret att det bästa är att de får vara så friska som möjligt och slippa infektioner första åren.

Våra barn har börjat relativt sent i förskola. Först barnet var 3 år och hade knappt inte varit sjuk någon gång innan dess. Han hade inte utsatts för mycket virus innan. Väntade mig massor med infektioner....men nej. Han går i andra klass nu och vi kan räkna vabb-dagar på våra fingrar. I första klass hade han en vabb-dag totalt. 

Andra barnet hade fler infektioner som mindre eftersom han hade ett äldre syskon som drog hem mer virus av förklarliga själ. Att han hade fler infektioner (om än ej många) som liten har inte gjort honom mindre sjuk senare. Vi har knappt vabbat med honom heller. Ungefär i paritet med storebror. Han går i förskoleklass nu.

Det jag tror har gjort att våra barn är friska mycket (peppar peppar) är att de slapp infektioner tidigt i stor utsträckning, har och alltid har haft korta dagar i förskola och skola. Utvilade; man blir ju mer mottaglig om man är trött. Och att de alltid varit väldigt aktiva fysiskt och varit ute mycket. I kombination med att de har haft tur med sin konstitution antar jag.

Det är inget att bry sig om. Har själv varit hemma mkt med två av mina barn o har alltid varit den som vabbar. Hela första året efter att dom började dagis så hade jag aldrig en hel månadslön. Du få se på det att dom bygger immunförsvar. Det kommer gå över.

Jag tror vi har vabbat 1-2ggr per barn. De är 13, 11 och 6år. De är praktiskt taget aldrig sjuka, har aldrig ätit penicillin, har inte haft vattkoppor eller tredagarsfeber.

Vet inte varför de är så friska. Jag och deras pappa är aldrig sjuka heller.

Tja, vad säger man... livet är orättvist.

Mina barn har varit hemma tills de varit ca 4 år. Och sjukare barn får man väl leta efter. Från det första barnet blev 6 månader har det varit ett evigt snörvlande och kräkandes. Vi har betat av 50 magsjukor under första åren, ett antal penicillinkurer, besök på akuten, otaliga provtagningar... Dessutom har alla barnen en förmåga  att bli ordentligt sjuka när de blir sjuka. Det ska liksom vara lite på liv och död. Här klassas inget under 5 kräkningar som magsjuka, en vanlig magsjuka här innebär att barnet kräks varje kvart i ett dygn, sedan börjar det ofta om gång på gång och rullar på i upp till 2 veckor.

Det måste handla om gener och en portion tur/otur gissar jag. För oss har det i alla fall varit väldigt skönt att vi ändå var hemma första 8 åren så man inte behövde ha ständigt dåligt samvete gentemot jobbet.

... dessutom var mitt mål att alltid vara ute minst 4 timmar om dagen när barnen var små. I alla väder, året om.

Så jag tror varken tidig/sen förskolestart eller mycket utevistelse är ett entydigt facit.

Med första barnet var jag ensamstående och tvingades vabba så ofta att folk började prata bakom ryggen. Det var helt ohållbart. Jag ringde barnmottagningen och var helt gråtfärdig, sade att det måste ju vara något fel. Träffade en barnläkare som var insatt på immunförsvaret som lugnade mig och sade att det var helt normalt. Han menade på att en del barn har "tur i oturen" och blir sedan friskare när de är äldre.

Du är långt ifrån ensam om situationen. Alla mina tre har varit sjuka väldigt ofta första två åren på förskolan (därefter har det klingat av och de två äldsta är sällan sjuka). Vi skolade in 2 åringen i maj och han har knappt hunnit vara där känns det som. I augusti var han sjuk 15 dagar med feber (tre omgångar). Vi har dock sådan jäkla tur att vi jobbar olika skift och kan oftast pyssla så vi slipper vabba.

Prata med samordnaren och förklara hur er situation ser ut.

Det är nog smällen man får ta om man inte utsätter dem för smittor tidigare genom att hålla barnen hemma, dottern min började bli sjuk i samband med att hon började gå på öppna förskolan vid 9 mån då var hon mycket sjuk under en tid och vid 16 mån började hon förskola och var sjuk många dagar under första två mån, därefter knappt något nu är hon fem brorsan är två och har klarat sig ännu bättre hittills. Dela på Vabben något annat är ojuste, jag har lättare att vara hemma än min man tjänar också sämre men vi försöker dela lika och är tydliga med det inför arbetsgivaren, skulle som arbetsgivare själv tycka att det är självklart att man delar, ett annat tips som vi gjort för att undvika vabb och lidande hos barnen vi har vaccinerat dem mot vattkoppor spar många vabbdagar

Dottern har vi kanske vabbat med 5 dgr på 2 år... Men nu ska sonen börja och då får vi se hur det blir. Är så olika från barn till barn känns det som. Min son har varit genomförkyld säkert 10 ggr på sina 15 månader medan dottern aldrig var sjuk...