BF juli 2016

Jag har med gjort ivf, var på hälsosamtal hos barnmorskan idag och fick tid till ul den 14 dec och känns så skönt att se den lille räkan då. Sen är det lugnande för oss med pga av missfall vi fick i somras. 

Annars mår jag sådär har fått illamående och sura uppstötningar som inte är så speciellt roligt.. Men såklart kunde det vara värre!

Är i vecka 8 nu (7+4)

Fy, känner mig verkligen som en urkass mamma just nu!

Vår dotter på 9 månader håller på att få tänder så det står härliga till, tre har kikat fram och det känns som att en till snart är på väg. Så klart inte konstigt att hon sover dåligt och då blir hon förstås även kinkig på dagarna (som vi alla blir).

Men just nu är min toleransnivå inte helt i topp. Är sååå trött (höll bokstavligen talat på att somna på ett möte idag, kom helt plötsligt på mig med att blunda och kände hur huvudet kanade lite framåt..oerhört pinsamt ), mår illa och har en liten gnagande oro i bakhuvudet från och till och särskilt när jag känner hur det sticker/spänner/molar/drar i nedre delen av magen, rädd för att det ska bli nytt missfall.

Min dotter satt i barnstolen och jag försökte mata henne med gröt, men hon tyckte det var roligare att ta skeden och försöka skvätta gröt över hela vardagsrummet, hon stack hellre ner handen i skeden och sen slickade av gröten från fingrarna. Försökte allt för att få henne att äta duktigt men antingen var det kasta mat eller så knep hon ihop munnen och vände sig bort...för en sekund ville jag verkligen bara ta grötskålen och gå ut och kasta den i marken från balkongen i ren trötthet.
Fy känner mig just nu bara som en trött och dålig mamma!

Min man ställer upp till 100% dock och trots att han haft henne hemma hela dagen och hon varit på dåligt humör så tog han ändå med henne i vagnen nu så jag skulle få egentid

Nån mer av er här inne med barn sen tidigare som också känner er trötta och inte orkar försöka vara den "perfekta" föräldern just nu?

Fick mig dock ett litet leende idag vad det gäller mäns praktiska tänkande. Jag och maken planerade en liten semesterresa några dagar nästa år i augusti. Det är förvisso inrikes men det är en enkel sträcka på ca 60 mil som tar några timmar.

Har BF den 27/7 och vi sa att vi ska tidigarelägga resan och åka innan. Frågade maken när han ville åka och han föreslog väldigt optimistiskt "hmm, kanske strax efter midsommar!". Fick då påminna honom om att BF då bara är ca 1 månad eller kortare därefter + höggravid i sommarvärmen= lite osäker kombo

Har en son på snart 4 år och känner verkligen att man har kort stubin när han trotsar och "bråkar". Man märker verkligen att tröttheten och tålamodet är ovanligt kort just nu.. Men som sagt tur man har något att skylla på :P

Just nu känner jag mig emellanåt om en "dålig eller elak" mamma men hoppas man orkar mer när illamåendet försvinner :)

Hej.

Tänkte att ja skulle få hänga på här :) har Bf den 6 juli så jag går in i v.10 på torsdag.

Har inskrivning nästa fredag å mitt första ul den 28:e december. Detta är mitt 4:e barn men första med min make :)

Då är vi på exakt samma dag :)

Har en på 10 månader som är i värsta trotsåldern och en på 8 år som är en riktig ängel och hjälper mig när hon kan <3 Och jag förstår dig precis!

Hej.

Här.är.en med bf i början av juli, går in i vecka tio nu i slutet på veckan.

Andra barnet för vår del. Har en 14 månaders kille hemma.

Med första var jag sjukskriven den här tiden av graviditeten pga illamående och det är samma sak nu, förutom att jag inte har råd att vara hemma då sonens far är föräldraledig ännu. Det är bara att försöka stå ut.

Trötthet from hell!

Fler här som vars symptom helt plötsligt försvunnit helt? Ingen molvärk längre, inga ömma bröst, piggare, ingen svullen mage :-/

Jag är i v. 8+4 såg hjärtat slå för en vecka sedan.

Mina symptom försvann verkligen över en natt....känns jätte märkligt, är väl för tidigt för spökveckorna?