En käftsmäll till undergångsprofeterna

Precis som jag skrev, det finns några undantag, de två viktigaste är att om du har en bostad som är alldeles för stor kan du byta till en mindre och därmed få loss en liten del av värdeökningen, dock inte allt eftersom den mindre bostaden också ökat i värde, eller så kan du flytta från en plats där många vill bo till en plats där få vill bo. 

Men för de allra flesta, särskilt barnfamiljer som bor i hus, gäller inget av dessa undantag, och man kan således inte få loss kontanter annat än om man låter uppvärdera sin bostad för att öka på lånet, men det är fortfarande inte något vinstuttag det handlar om. 

Det handlar i grund och botten om att vår civilisation blivit så dekadent  att vi numera tror att vi kan bortse från de grundläggande behoven för vår överlevnad: Värme, vatten, mat, skydd.
En bostad tillhandahåller tre av dessa, och är alltså en grundläggande funktion för överlevnad som man inte kan välja bort med rimliga konsekvenser.

Man är alltså inte förmögen för att man har tak över huvudet, lika lite som man är förmögen bara för att man har ett fast jobb med månadslön. 
Man är helt enkelt beroende av en bostad för att överleva, och det spelar ingen roll vad man själv och alla andra låtsas att den är värd i kronor och ören. 
Äger man däremot en fastighet som man inte bor i kan man se det som en realiserbar tillgång eftersom man inte är beroende av den för sin överlevnad.

Men det hela har att göra med vanlig enkel psykologi, för det är självklart roligare att känna sig förmögen än att tvinga sig själv att se sanningen, dvs att man har mer skulder än tillgångar och egentligen är fattig som en kyrkråtta. 

Ok, låt oss anta för resonemangets skull att du har rätt, eftersom det förhoppningsvis blir en bättre diskussion än om jag bara skulle skriva "källa på det tack".

På det kan man svara att det finns en anledning till att man väljer att redovisa just BNP och inte BNP per capita, trots att det senare enligt nationalekonomer är ett bättre mått om man har en stor befolkningstillväxt , vilket Sverige har haft de senaste 4-5 åren pga den höga invandringen, eftersom det även är fler som ska vara med och dela på kakan. 

www.svd.se/ny-varning-skenet-bedrar-om-svensk-ekonomi

SVT Aktuellt 2016-04-04 finansministern intervjuas och flaggar för lån, skattehöjningar och besparingar. Vilket gör att den balanserade budgeten framstår som obalanserad. Och det kommer som sagt att lånas.

Vad gäller bostäder så finns det bara ett sätt att få ner priserna på bostadsrätter och därmed i förlängningen också på villor och det är att bygga billiga hyresrätter.

Vi har rätt stora skulder på den bostad vi äger, men även med betydligt högre ränta och avskaffade ränteavdrag så skulle vi knappast hitta en motsvarande hyresrätt i samma område om det  ens fanns några. Borgerligt styrda kommuner fick ju privatiseringsfnatt under en period och slumpade bort stora delar av allmännyttan.

Ja, systemet är orättvist. Vi har lägre månadskostnad än om vi hyrde lägenhet, dessutom kommer vi någon gång i framtiden att kunna sälja med ett antal miljoner i nettovinst.

Det är ett system som gynnar de som har möjlighet att pytsa en tillräckligt mycket pengar för att kunna påbörja en bostadskarriär, men det är inget pyramidspel. I grunden beror utvecklingen av bostadspriserna på att folk måste bo och att det inte finns tillräckligt med alternativ till bostadsrätter eller villor.

Du blandar ihop korten. Konjunkturinstitutet och riksgälden har prognostiserat att Sveriges stadsfinanser kommer visa ett överskott 2016. Den prognosen bygger på regeringens budget för 2016 (som presenterades i höstas).

Igår presenterade regeringen förslag från sin vårbudget där man vill göra satsningar på välfärd och på jobb. Dessa satsningar kan komma att finansieras via lån. Sveriges statsskuld är emellertid jämfört med de flesta länder mycket låg och det är därför ganska oproblematiskt att Sverige ökar statsskulden.

Det är också så att den rödgröna regeringen har lånat mindre pengar än den förra regeringen. År 2013 lånade Sverige 130 miljarder, år 2014 lånade Sverige 72 miljarder, år 2015 lånade Sverige 32 miljarder och just nu (om man bortser från satsningar/effekter från regeringens vårbudget) så visar statsfinanserna ett överskott.

Jag vill också påpeka att besparingar och skattehöjningar är vanliga verktyg att använda för att balansera en statsbudget.

Helt korrekt. Det finns dock inget som tyder på att det kommer att byggas billiga hyresrätter så länge man tjänar mer pengar på att bygga dyra bostadsrätter. 

Det behöver i och för sig inte vara orättvist att man betalar mer om man hyr sin bostad i och med att då är det ju inte man själv som tar risken, vilket det är om man äger sin bostad. Dels risken för en värdeminskning, men även avsättningen av medel till skador och slitage ("reparationsfond") slipper man om ju om man hyr sin bostad. 

Att man kommer att kunna sälja med vinst vet man ju aldrig säkert, utan däri ligger risken man tar med att äga sin bostad, till exempel om oförutsedda händelser  gör att man tvingas sälja i ett ofördelaktigt marknadsläge. 

Läser ofta Cervenkas kolumn i SvD, och han har flera gånger påpekat att det i första hand inte är tillgången på bostäder som styr priserna, utan tillgången på billiga krediter, dvs låg ränta och lätt att få lån. Detta har blåst upp priserna till vad som bäst beskrivs som en bubbla. 
Här finns lite grafer över hur bostadspriser och lån ökat mycket mer än reallönerna: 
flutetankar.blogspot.se/2016/04/bostadsrattspriserna-annu-mer-maniska.html

Och därmed får jag tacka för mig i den har förvissa mycket intressanta diskussionen. 

När man analyserar den kraftiga prisuppgången på fastigheter och bostäder så ser man att den kraftigaste prisuppgången sammanföll med att den förra regeringen slopade fastighets-och förmögenhetsskatten. Det var som att hälla bensin på brasan...

Jag är inte säker på att jag håller med, den här sortens jämförelser tar sikte på en inflationsekonomi där räntorna ligger på en helt annan nivå men utan att ta hänsyn till att i den ekonomin har man löneökningar som är anpassade till inflationen, inga 2,2 procent som industriavtalet.

Jag tror att bostadsmarknaden fungerar som andra marknader, det vill säga den styrs av tillgång och efterfrågan och i och med att tillgången på bostäder är skral blir priserna höga.

Vill man få ner priserna måste man börja bygge i en helt annan omfattning och då som du skrev i ett tidigare inlägg bygga billiga hyresrätter och gärna en och annan billig bostadsrätt också.

Jag tror inte på skuldkvoter eller minskade ränteavdrag, de kan möjligen dämpa symptomen men framförallt kommer de att göra att folk i ännu större omfattning blir mindre benägna att byta bostad.

Du skrev att vi slipper låna. Finansministern hade en annan uppfattning.Att många andra länder har större statsskulder är ett skräpargument. Det intressanta är Sveriges ekonom och vilka utrymmen som Sverige har för att låna utan att riskera några negativa efterverkningar. Inte hur andra länders skulder ser ut.Pajkastning om vilka som lånar mest är också skräpargument. Särskilt om man samtidigt påstår att lån inte är några problem eftersom andra har större lån. Det går dessutom inte bortse från utgifter och finansieringar av dessa utgifter bara för att det ser bättre ut.

Om vi skall bortse från försöken att skaka fram pengar till en viss satsning (t.ex. välfärd) så kan vi lika gärna styrka andra kostnader (som t.ex. biståndet) för att kunna visa ännu bättre siffror.

Jag refererade till ett pressmeddelande från Riksgälden som publicerades i februari. Du kan inte förvänta dig att jag ska känna till satsningar i vårbudgeten innan Regeringen offentliggör detta.

Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst stadsskuld. Sverige är ett land med god ekonomi och ett land med stark ekonomisk tillväxt. Vad menar du är problemet med att Sverige lånar pengar?

Det är väl högst relevant att se på Sveriges upplåning i ett historiskt perspektiv? Gör man det ser man att Sverige ökade statsskulden mer år 2013 och 2014 än 2015 och med största sannolikhet även år 2016.