Långvarigt utbrott på buss

Jag hade nog utgått från att du var utvecklingsstörd som inte fattade att du borde lyft ut din gaphals och promenerat hem istället för att tvinga övriga bussresenärer lyssna på din skitunge

Jag hade gått av bussen i det läget och promenerat istället.

Förstår att det inte skulle hjälpa att ta upp barnet, så att du inte tog upp henne tycker jag inte är nåt konstigt, men 20 min på en buss...det är rätt lång tid för folk att lyssna på en skrikande unge.

Ja jag hade blivit väldigt irriterad. Beroende på hur ofta bussarna går så borde du väntat till nästa buss. Inne på bussen om barnet skrek om att hon ville knäppas löst så borde du kanske gjort det för dina medpassagerares skull.

Kan tillägga att jag varit med om en liknande situation på ett tåg då min son fick utbrott runt midnatt när alla försökte sova. Pågick till och från i nästan en timme och jag fick inte en enda blängande blick mot mig utan bara sådana där medkännande som du ville ha här. En stor skillnad tror jag är att mina medpassagerare nog upplevde det som att jag verkligen gjorde allt jag kunde för att få mitt barn att sluta gråta och skrika.

Tack för svar! Jag trodde faktiskt inte hon skulle hålla på så länge, då utbrottet mer var kopplat till platsen vi lämnade och hon var uppenbart trött. Förstår nu att jag inte skulle hoppats på att hon skulle somna och sluta, utan gått av och tagit en liten promenad. Skäms ännu mer för att säga att vi bor i Sthlm och nästa buss säkert gick 10 min senare så behövde inte vänta länge.

Vi har haft en handfull sådana här starka utbrott när vi är ute och hittar på saker och kanske 10-20 hemma där hon är upprörd i över en halvtimme och skriker för full hals. Är fortfarande inte helt van vid hur situationerna ska handskas med och jag försöker lära mig allteftersom. Nu är jag en erfarenhet rikare och mer medveten om hur länge det kan hålla i sig. Tack för att ni engagerade er.

Jag håller med ovanstående. Jag hade i det läget inte ens klivit på en buss, utan promenerat med vagnen tills barnet lugnat sig. Och om barnet hade börjar skrika ombord på bussen hade jag klivit av.
Jag blir inte irriterad på skrikande barn. Det är ju inte barnets fel. Barn är barn. Däremot kan man bli irriterad på föräldrar som inte tar hänsyn till omgivningen.

Härom dagen var jag inne i en klädbutik och en liten flicka på ca 3 år skrek så hon nästan kräktes. Men mamman fortsatte att släpa runt henne i butiken för att göra klart sina ärenden. Begriper inte varför man inte tar ut barnet ur butiken i det läget.

Om man vet med sig att man blir arg av skrikande småbanr bör man ju faktiskt inte röra sig bland andra människor. Det är faktiskt inte ett friskt beteende.

Vår dotter hade i den åldern precis samma beteende som TS beskriver. Det var jobbigt, som tur är orsakar det inga större problem på publika utrymmen. Förutom i Sverige. Som tur är var vi i Sverige rätt sällan på den tiden,

Hur menar du nu? De flesta människor blir väl irriterade/stressade/berörda av gallskrikande barn? Vi är t.o.m. biologiskt programmerade på att reagera på barnskrik. Snarare sunt att reagera på det, tycker jag.

Jo, det är klart att man reagerar, Men förhoppningsvis med medkänsla. 

Tanken på att offentliga utrymmen skall vara fria från barnskrik är så otrolig märkliga och destruktiva. Vill man skydda sig från den smutsiga mänskligheten bör man väl lämpligen åka bil och inte sätta sig på en buss! Det är ju direkt befängt att vänta sig att bussar skall vara fria från barnskrik.

Det är ingen som tror att hela samhället ska vara helt fritt från barnskrik, men det är inte för mycket begärt att iaf bussar (där man ändå är instängd med det skrikande barnet) ska vara fria från gallskrikande barn. Jag känner både medlidande och irritation kan jag upplysa om.

Fast alltså, lite hänsyn kan man ju visa.

Jag blir inte arg, jag har absolut medlidande men det är klart att det är jobbigt att lyssna på en hysterisk unge instängd på tex en buss i 20 min.

Förväntar mig verkligen inte att det ska vara fritt från barnskrik i publika utrymmen, men som sagt, lite hänsyn kan man visa.

Och ja jag har barn själv, två stycken. Skulle absolut gå av om jag märker att utbrottet håller i sig..