Gör det ont att föda barn?

Första förlossningen: Jag fick ryggbedövning och kände mest tryck i samband med värkarna, det enda som gjorde ont var själva krystningarna.

Andra förlossningen: Pga snabb förlossning och sega/upptagna barnmorskor hann jag inte med mer smärtlindring än typ 20 min i badkar. En BM under utbildning skulle sätta nål för dropp och tydligen ville mina ådror inte som hon. Hon misslyckades 2 ggr och sprutade in saltvattenlösning bredvid ådern innan ordinarie tog över (och fixade på första försöket). Det var det smärtsammaste på hela förlossningen.

Kan bara beskriva mina två förlossningar som S T Ö R S T A smärtan. Trodde det skulle bli bättre förlossning nummer två då min första blev klassad som komplicerad, men jag säger det - att föda barn har för mig gjort så obeskrivligt ont att det knappt inte är någon poäng att försöka berätta om upplevelsen för någon annan. Du får uppleva det själv- men jag har varit övertygad om att jag skulle dö båda gångerna. Låter hemskt men är 110% sant.

Har känts som om jag ska gå i tu och slitas sönder på mitten båda gångerna.

Skillnaden mellan nummer ett och två är att jag var mera "med" i skallen då den intensiva perioden pågick, så även om förloppet var något snabbare gjorde det precis så obeskrivligt ont som nummer ett.

Fruktansvärt och jag kommer inte att skaffa fler!!! 

Jag hade extrema förlossningsrädslor att jag grät på kvällarna för jag inte ville föda.

Men när dagen väl kom har jag aldrig känt mig er redo. De va den värsta smärtan i mitt liv och skrek som jag höll på att dö. Hade bara lustgas då de inte fanns tid till något annat.

Men nu är jag gravid med andra barnet och jag ser fram emot förlossningen faktiskt. Va en fantastisk och häftig upplevelse.

Många som jag pratade med sa att de är inte så farligt, men jag ville veta sanningen. Nu förstår jag vad de menar, de va inte så farligt när man tänker tillbaka på de.

Har fött tre barn; första med epidural....ja, gjorde ont, men ville skaffa nr två rätt efter. Där fungerade inte eda helt utan bara på häften av kroppen. Gick väldigt fint ändå. Nr, så födde jag bara med lustgas, glömde bort eda totalt. Och ja, det är inte skönt att föda. Men nu är jag gravid igen och ska föda samtidigt som dig, i v. 26+0 idag. Jag tänker att jag nog vill droppa eda, och vara i vatten och andvända lustgas.Att kunna andas lungt är OTROLIGT viktigt. Kanske du kan gå en profilaxkurs?

Kände precis som du, tänkte på det mycket och skapade olika scenarios i huvudet...

Jag tycker att värkarna gjorde väldigt ont då det var svårt o fokusera de sköljer över en som en våg! Krystningarna var värre, sånt jäkla tryck och känsla att bebisen kommer ploppa ut närsom! Det värsta var att barnmorskorna sa att man ska inte göra så mycket ljud när jag andas ut för att spara på krafterna, helt olidigt och svårt när det enda jag ville var skrika rakt ut!

Jag tänkte mest att för varje krystning så har jag en mindre, jag vet svårt, men fokusera! prata med barnmorskan, skriv en utförlig förlossningsplan-brev!

Visst gör det ont att föda barn, men idag ca 5 månader senare kan jag inte ens komma ihåg känslan. Så just i stunden gör det ont, men sedan försvinner det minnet väldigt fort.

Dött, har jag ännu inte gjort så det vet jag inte hur det känns, det beror väl på sättet det sker gissar jag. Inte heller har jag bett om att få dö, så illa har det inte varit.

Jag har tre intensiva förlossningar med enbart lustgas bakom mig. På sjukhuset var jag inskriven 3 timmar, 11 minuter respektive 35 minuter. Lustgasen har varit min livlina att hålla andningen med. Sedan har jag läst Att föda och någon mer ... utan rädsla samt en mängd förlossningshistorier för att vara förberedd på alla tänkbara scenarion. Gemensamt för mina förlossningar är att jag behövt bearbeta dem i efterhand ganska länge för att få hänga med och förstå.

Första hade jag värkar nästan hela tiden på fl, hann typ bara dricka en klunk dricka mellan varven. Det kändes som jag skulle bajsa på mig större delen. När huvudet trängde ner gjorde det grymt ont. Kanske kom bebisen lite snett någon gång, då hon fick en nyckelbensfraktur. 5 cm till 10 cm gick på 2,5 timmar. Efteråt gjorde det ont att sitta och framför allt resa sig i några dagar. 

Andra hade jag bara en gräslig värk då jag fick be sambon hjälpa mig andas då jag började hyperventilera. Efter den stod huvudet och väntade, hinnan togs och jag tror hon forsade ut.

Tredje gjorde lite mer ont de sista 7 värkarna. Värst var när de hjälpte till att trycka på magen för att få moderkakan att lossna. Eftervärkarna blir tyvärr värre för varje barn, men med lite Alvedon och Diklofenak går det över.

Hade någon bett mig föda igen hade jag sett fram emot det med spänning. Jag har i och för sig fått kommentaren  att föder man så lätt, kan man lika gärna föda hemma, efter andra förlossning. Tredje barnet hade navelsträngen två varv hårt runt halsen, så det är inte säkert att vi hade fixat hemma ... så jag är väldigt tacksam över att vi hann in. De två milen dit hade jag en värk var femte minut så jag tyckte det var lugnt. 35 minuter senare var det klart som sagt.

Så lita på att du klarar det, gör gärna meditationer innan då du tänker dig igenom förlossningsförloppet. Varje värk är en värk närmare ditt barn, ha en målbild längre fram. Var påläst om vad som kommer hända. Sedan beror det på hur förlossningen blir, om du känner att du har kontroll, om du kan andas igenom värkarna o s v vilken upplevelse du får.

Lycka till! Att föda en ny människa är sjukt häftigt.

Det skrev du inte till mig.

Helt ärligt-JA! Det gör fruktansvärt ONT!

Jag har fött tre barn och varje gång har jag kommit till en punkt då jag allvarligt trott att jag ska dö! men då har det varit nära förlossningens slut.

Jag har aldrig tagit epidural men lustgas och det var en stor hjälp! för mig, hjälper en att ta sig igenom topparna av värkarna.

När jag födde trean var det värst! för då gick ET så fort och jag hade väldigt få och korta pauser, kändes som en enda låååååång värk!

Så när jag kom till själva krystandet var det en befrielse!

Men hela förlossningen var mycket smärtsam då vi inte hann till sjukhus så jag fick alltså ingen bedövning alls.

Förbered dig mentalt, t.ex.andning och visualisering, läs gärna nån bok t.ex. "Föda utan rädsla" och uppdatera dig om smärtlindring+för och nackdelar med vardera. Att veta förlossningens olika stadier kan också ge dig trygghet när du är mitt uppe i förlossningen.

Gör vad du kan för att förbereda dig, det kommer du långt! med.

Lycka till!

......och gör det ont att gå till tandläkaren samt hur långt är ett snöre?

Om du inte svagbegåvad så förstod du nog att det var till dig. Kan du sluta tjafsa nu?

Jag tjafsar inte, jag anser bara att din första kommentar mot mig var svagbegåvad.

Nä att gå till tandläkaren är ju lyxig egentid med bedövning rätt i munnen och viloläge. Snöret är inte längre än det du har

7-8

Först ; Alla förlossningar är annorlunda till alla kvinnor. Vissa tycker det gick 
jätte snabbt såsom knappast någon smärta.
Det hela är också hur stark smärtgränsen är hos var och en. Min syrra poppar 
barn lika lätt & orädd som om hon höll  på med det på löpande band .
Np. till henne. för henne poppar barnen ut inom några h.

Jag blev skräkslagen efter första förlossning. Det gjorde riktigt ont som om man höll på att vrida kniv i min mage. Tog 24 h.
Värsta är ju inte själva förlossningen utan värken innan barnet kommer ut .
Obs! Detta gällde mig. Inte alla. 
Men andra barnet ett par år senare var mycket lättare då jag fick Epidural
alltså ryggbedövning (gör inte alls ont) men fick typ 4 ggr. det hjälper att du inte känner värkarna. Att trycka barnet ut gör inte så ont men man får trycka verkligen så att man känner som om hjärnan håller på att sprängas ;:) nästan . Men det går väldigt fort. Efter barnet har kommit till världen så har du inte ont längre.

Men jag vill att du inte lyssnar på alla historier just p.g.a att alla förlossningar är
så olika även för samma kvinna ; första kan vara svårt långdragen etc / andra
gången lätt som plätt.

Vissa har enormt stark smärtgräns då blir det alltid lättare.
& vice visa. Men det måste inte alltid vara så.

Alla förlossningar är olika. men vad jag rekommenderar 
är att när det är dags för din bebis att komma ut så när du har värkar
så be om Epidural (ryggbedövning ) så ofta du känner för. Lustgas får du 
andas hela vägen men för mig hjälpte det inte.

Lycka till med Baby lycka & Grattis i förrväg.

Kram

Ps. Nej. Känns inte som man håller på att dö ;)))

Det är när man trycker barnet ut så brukar man använda denna uttrycket mycket.

"Höll på att dö ; kändes som. 

Nej, så känns det inte. mer som att hjärnan  flyger i väg när man trycker ut barnet .

För mig sa dem Skrik bara :))) på KS

För dig ja, för mig kändes det som att jag skulle dö och sen ville jag dö

Och då tål jag vanligen väldigt mycket smärta

Har fött tre barn. Skulle säga 8. Ont men man uthärdar. Det värsta är att det gör ont så länge. 8 på en skala till 10 i ca 20 timmar det är egentligen mer än jag klarar av. Första förlossningen var tuff. Värre än jag trodde.

Nästa två förlossningar tog bara ett par timmar så det var en barnlek jämfört med den första.