BF December 2016

Nu är vår Vera här. Förlossningen startade med vattenavgång. Det var bebisbajs i vattnet så vi fick stanna på förlossningen trots att värkarna inte satte igång.

Sammandragningarna drog igång på morgonen och till slut fick jag värkdtimulerande drop.

Värkarna kom tätt men bebisen sjönk inte ner.

Mitt i lustgas ruset började det hända grejer och det var plötsligt väldigt mycket folk på rummet. Bebisen började må dåligt och helt plötsligt så läkaren att den måste ut nu.

Det blev urakutsnitt. De fick ut bebisen fort men när de öppnade mig hade jag flera liter blod i buken så de fick lägga tid på att även rädda mig. Tydligen var det ett åderbråck som brustit på baksidan av livmodern. Läkarna hade aldrig sett något liknande.

Jag vaknade på iva med två stora operationsnitt. Har Eda för smärtan och vår lilla skatt ligger på neo. Hon har hämtat sig väldigt bra och vi har henne hos oss så mycket vi kan. Jag förlorade 3,3 liter blod så vi får se hur länge vi får stanna här. Jag ska bli så smärtfri att det räcker med tabletter först.

Lång historia men nu är hon i alla fall här!

Nu är vår Vera här. Förlossningen startade med vattenavgång. Det var bebisbajs i vattnet så vi fick stanna på förlossningen trots att värkarna inte satte igång.

Sammandragningarna drog igång på morgonen och till slut fick jag värkdtimulerande drop.

Värkarna kom tätt men bebisen sjönk inte ner.

Mitt i lustgas ruset började det hända grejer och det var plötsligt väldigt mycket folk på rummet. Bebisen började må dåligt och helt plötsligt så läkaren att den måste ut nu.

Det blev urakutsnitt. De fick ut bebisen fort men när de öppnade mig hade jag flera liter blod i buken så de fick lägga tid på att även rädda mig. Tydligen var det ett åderbråck som brustit på baksidan av livmodern. Läkarna hade aldrig sett något liknande.

Jag vaknade på iva med två stora operationsnitt. Har Eda för smärtan och vår lilla skatt ligger på neo. Hon har hämtat sig väldigt bra och vi har henne hos oss så mycket vi kan. Jag förlorade 3,3 liter blod så vi får se hur länge vi får stanna här. Jag ska bli så smärtfri att det räcker med tabletter först.

Lång historia men nu är hon i alla fall här!

Nu är jag inne i BF + 4 och börjar sakta men säkert bli galen...

Har mensvärk som kommer och går sedan några dagar, sammandragningar i princip hela tiden med 10 min mellanrum (Dock i princip smärtfria). Mensvärken håller i sig i några timmar, sen försvinner den osv... Barnet ligger och trycker sig mot utgången och känns som att hen vill ut.

Jag känner efter alldeles för mycket. längtar och hoppas och därför blir jag galen. Ibland gör det lite ondare och så tänker jag att nu kanske det är igång, men sen försvinner det och då sköljer den välbekanta vågen av besvikelse över mig. Senast i tisdags kollade barnmorskan min livmodertapp som då var helt stängd... Han menade dock att det kan gå fort när det väl sätter igång. Någon här med erfarenhet av stängd livmodertapp tills det satte igång på riktigt?

Är mitt första barn så vet ju inte hur värkar ska kännas, men har fått förklarat för mig många gånger nu att jag kommer märka när det är igång. Ska försöka sluta känna efter och bara vara, men väldigt svårt.

Puh, det kändes skönt att skriva av sig lite..

Nu är jag inne i BF + 4 och börjar sakta men säkert bli galen...

Har mensvärk som kommer och går sedan några dagar, sammandragningar i princip hela tiden med 10 min mellanrum (Dock i princip smärtfria). Mensvärken håller i sig i några timmar, sen försvinner den osv... Barnet ligger och trycker sig mot utgången och känns som att hen vill ut.

Jag känner efter alldeles för mycket. längtar och hoppas och därför blir jag galen. Ibland gör det lite ondare och så tänker jag att nu kanske det är igång, men sen försvinner det och då sköljer den välbekanta vågen av besvikelse över mig. Senast i tisdags kollade barnmorskan min livmodertapp som då var helt stängd... Han menade dock att det kan gå fort när det väl sätter igång. Någon här med erfarenhet av stängd livmodertapp tills det satte igång på riktigt?

Är mitt första barn så vet ju inte hur värkar ska kännas, men har fått förklarat för mig många gånger nu att jag kommer märka när det är igång. Ska försöka sluta känna efter och bara vara, men väldigt svårt.

Puh, det kändes skönt att skriva av sig lite..

Ju fortare det startar desto fortare är det över, så tänker jag. Bara att härda ut.

Var på rutinkontroll nyss på sjukhuset. Barnet mår bra och jag bad dom kolla om jag var öppen. Gjorde ont, varpå hon svarar "Ja ett finger fick jag in" - sen började jag blöda... Så nu blöder jag och har rätt ont. Men det har avtagit men om jag verkligen var öppen borde jag ju inte börja blöda? Och borde inte ha gjort så ont? Jag har iaf gjort dom medvetna om att jag blöder, och dom menar att det inte är någon fara.. och att det beror på undersökningen. Därefter gjordes även ett ultraljud och barnet mår strålande.

Nu lär jag väl iaf vara lite öppen...Tror slemproppen lossnade lite också.