• Redlip­s
    Äldre 31 Mar 15:50
    19349 visningar
    68 svar
    68
    19349

    Adoptera bort det

    Jag fick mitt resultat igår, berättade för min mamma idag och hon blev jättearg. Pappa kommer bli ännu argare. Så stöd därifrån får jag ingen. Snubben som nu är mitt ex lämnade mig idag för att jag valde adoption. Jag är emot abort som han ville att jag skulle göra eller behålla det själv. Han vill inte ge bort sitt kött och blod. Han kan inte heller ta hela vårdnaden själv för att han har varken plats eller tid. Han har ett barn sen tre år tillbaka med en annan som går hyfsat bara men där har han ingen vårdnad alls. Varför jag inte kan behålla det hos mej efter förlossning är för att jag är psykiskt instabil, handskas med autism och har därför inte råd. Är jätteledsen över det och över att ingen ger mig stöd. Enda stödet jag får är från min bästa vän i USA.

    Vill mest veta om det är någon mer här som adopterat bort sitt barn efter födseln och kan berätta om det. :(


    Redlips
  • Svar på tråden Adoptera bort det
  • Äldre 12 Apr 12:58
    #21

    PM:a mig

  • Redlip­s
    Äldre 14 Apr 21:14
    #22
    Det kommer bli bra skrev 2016-04-10 08:03:35 följande:
    I Sverige finns inget som heter stängd adoption. Det är en amerikansk term. i svensk lagstiftning har alla barn rätt att få veta sitt ursprung, alltså kommer barnet kunna få information om ditt och faderns namn.

    Det vanliga i sverige är att barnet placeras i familjehem, då här finns en mycket stark trend att försöka återförena barn och biologiska föräldrar.
    På mötena som vi har så pratar vi om öppen och stängd adoption, där handlar det inte om vad barnet vill/ska få veta utan de handlar om vad jag, som väljer att adoptera bort, vill veta. Jag har rätten till att välja.

    Antingen får jag ta del av mitt barns liv, kanske träffa det, men ändå få veta det mesta om det under åren till barnet blir 18 år (öppen adoption) eller så kan jag välja att inte vilja veta någonting alls, ingen kontakt ingenting tills barnet är 18 år (stängd adoption. 
    Redlips
  • Redlip­s
    Äldre 14 Apr 21:18
    #23
    Von Ellsen skrev 2016-04-11 17:31:26 följande:

    Fast är det så att den biologiska mamman efter många timmars prat med psykolog är helt säkert vet att hon vill adoptera bort sitt barn och efter födseln skriver på alla papper så hittas en adoptionsfamilj illa kvickt, Det finns så många som står i kö för både svenska och utlandsfödda barn. Det tar inte år att placera ett barn där mamman redan innan / vid födseln är säker på sin sak. Däremot kommer barnet antagligen att placeras i ett familjehem i några månader, så att de biologiska föräldrarna ska kunna känna efter och eventuellt ångra sig.


    Precis så (: Det får inte ta flera åt heller om man väljer adoption. 
    Redlips
  • Äldre 12 Jun 14:09
    #25
    Redlips skrev 2016-04-14 21:18:41 följande:
    Precis så (: Det får inte ta flera åt heller om man väljer adoption. 
    Om man har en historia av mental instabilitet undrar jag om inte många drar öronen åt sig? Somliga diagnoser är trots allt ärftliga.
  • Äldre 12 Jun 16:21
    #26

    Vid utlandsadoptioner så vet du oftast INGET om medicinsk historia, vare sig fysisk eller psykisk. Det är knappast så att det finns ett överflöd av barn tillgängliga för adoption heller så vill man ha barn så är man nog tacksam om man får ett överhuvudtaget.


    Sandra8978 skrev 2016-06-12 14:09:26 följande:

    Om man har en historia av mental instabilitet undrar jag om inte många drar öronen åt sig? Somliga diagnoser är trots allt ärftliga.


  • Redlip­s
    Äldre 12 Jun 23:27
    #27

    Jag tycker att det är taskigt att man tar upp diagnoser eller psykisk instabilitet som något negativt. Bara för at jag har det så ska jag inte få föds barn? Bara för att det kan vara ärftligt (vissa ärver det inte det minsta) så vill ingen adoptera det? Eller tror att dom ens klarar av det? Fy säger jag för människor i så fall, man får lära sig hur människor fungerar istället för att tycka det är jobbigt eller "synd". Jag blir bara ledsen av kommentarer som påstår att jag gör mitt barn illa, pga den kan ärva min autism och depressioner, som jag fick efter mobbningen i skolan. Jag blir så ledsen att folk påstår att andra inte skulle vilja ta hand om mitt barn bara för att det finns annat bakom.

    Även om föräldrarna inte har någon psykisk instabilitet eller diagnos så kan barnet få det ändå. Ger dom bort barnet för det? I majoriteten av fall så nej! Usch för människor som tänker så.


    Redlips
  • Äldre 13 Jun 00:01
    #28

    Jag kan bara hålla med dig. Men så grym är världen att få vill adoptera ett handikappat barn.

  • Redlip­s
    Äldre 13 Jun 01:16
    #29

    Jag förstår om man inte har råd eller tid för någon man måste mata livet ut, det kallar jag riktig handikapp. Men diagnoser eller depressioner (i min grad) klassar varken jag eller personer i min omgivning som handikapp, för det är bara mänskliga beteenden som är vanligare än vad man tror. Det är många som har det och inte ens vet om det men klarar sig bra.

    Men kan andra inte klara av det så undrar jag hur dom ens klarar av världen över huvud taget. För mycket fördomar om allting.

    Men för folk som nu tror att det är så farligt, vidrigt, fult, elakt etc så kan jag berätta att familjer Jag har varit i kontakt med skiter i vilket. Dom vill bara ha ett barn dom inte kan få den biologiska vägen. Dom vill knappt veta saker om oss föräldrar, dom vill upptäcka saker själva isf. Som "riktiga" föräldrar får göra. Dom tycker och tänker så lite som möjligt. Det enda dom har i tanken är att få ha ett eget barn.

    Sen om man har viljan och drivet, som dom har, så har man också power att klara av sitt barn hur mycket "handikapp" eller diagnoser ens barn får i framtiden. Dom kommer vara hur stolta som helst.

    Nu blir jag rikigt arg och ledsen på er med fördomar och förhastade slutsatser. Skäms!!


    Redlips
  • Redlip­s
    Äldre 13 Jun 01:37
    #30

    Sen kan jag ta några andra jämförelser faktiskt.

    Säger ni till folk som har lätt att gå upp i vikt, kanske får diabetes pga övervikt, att dom inte får skaffa barn för att barnet kan få samma gener. Barnet kan oxå få lätt att gå upp i vikt med konsekvenser.

    Eller säger ni till dom dvärgar som faktiskt kan få barn biologiskt, och får för läkare, att dom inte får för att barnet också kan bli dvärg. Tror ni inte att barnet kan leva normalt för det?

    Eller säger ni till folk över huvud taget att dom inte ska ha barn för att de finns så mycket i generna som kan överföras till barnet.

    Vi är människor inga perfekta robotar med perfekta robot ungar. Det är sånna som ni, som säger att man inte ska bara för att det finns svajande konsekvenser, som gör att folk blir osäkra, rädda, börjar hata sig själva, börjar se sig själva som mer onormala än alla andra. När dom/vi faktiskt är hur normala som helst, vi kallas för människor, percis som ni. Det är såna som ni som bildar grupper om "annorlunda" folk. Hade det varit så stor risk för att ge ex. övervika, dvärg eller diagnos gener till barn så hade det funnits lagar om det. Finns allvarliga fall, men detta är inte det. Speciellt inte mitt fall. Men det fattar Ju inte ni.

    Man/jag blir deprimerad/ psykiskt instabil för såna som trycker ner med "inte okej", "omänskligt", "onormalt", "du ska inte för att du har ditten och datten" ......knapparna.


    Redlips
  • Äldre 13 Jun 08:56
    #31

    Nu behöver man inte vara helt hjälplös för att vara handikappad. Men annars kan jag hålla med dig.

Svar på tråden Adoptera bort det