Vägrade gå på cirkus!

Vidrig och trångsynt särbo du har!!! Henne hade jag satt ut på blocket, om jag vore du!
 
Ta glädjen ur en 7-åring som fått en rolig present är så himla lågt.  
Det där hade hon kunnat ta i enrum med dig - inte vräka ur sina principer på ett födelsedagsbarn på födelsedagen.

Men djurrättsaktivister är ofta på det viset. Deras agerande står över normala umgängesprinciper. 

Mycket bättre om pojken får gå på cirkus och sen samtalar man efteråt om vad man såg och hur man tror djuren har det. Utifrån barnets synvinkel. Inte vräka på med en massa dogmer. Då kan barnet själv fundera och bilda sig en uppfattning,

"Trångsynt" skrev hen och generaliserade hejvilt kring djurrättsaktivister. 

Ok jag har lugnat ner mig lite nu. Vi har pratat om det och bestämt att vi ska sälja biljetterna(eller lämna tbx) och gå på nöjespark istället. Sonen vill inte längre gå på cirkus och det får jag säga till mina föräldrar

Det är absolut inte så att hon sitter och pratar med min son om varför han inte borde göra si och så. Men rätt naturligt att han undrar varför hon inte äter kött. Hon har frågat mig vad hon ska säga, hon vill inte ljuga för honom. Det är fortfarande en jobbig situation då barn är väldigt lättpåverkade. Hon brukar bara säga när han eller hans kompisar frågar att hon gillar djur eller djur är hennes vänner. Hon vill inte äta dem, ungefär. Men jag vill inte att min son ska bli vegetaraian, han växter fortfarande och jag vill inte heller ha bråk med mitt ex. Vi äter ändå mycket vegetariskt hemma.

Var ungefär så hon sa ang cirkusen också. Hon var beklagande, men samtidigt överdrivet envis. Jag tycker fortfarande hon bara kunna härdat ut för mitt barn skull. Vore en annan sak om det endast var ett förslag vi pratat om.

Hon sa ungefär "Jag är ledsen, ***. Men jag kan inte gå på cirkus med dig" och när han utbrast varför så sa hon "Jag tycker inte det är snällt mot djuren att tvinga dem att göra konster. Jag tycker djur ska vara fria". (Att hon/vi har katt är tydligen inte samma sak)

Sen efterföljande diskussion om han inte kan gå med *** eller ** osv.

Mina föräldrar bor rätt långt bort, och jag tror att de hade sagt om de ville tagit med honom. Jag kunde inte diskutera det med min sambo innan, eftersom det kom i ett grattis-kort på posten. Jag gav bara kuvertet till min son, trodde det var pengar eller presentkort. Jag tänkte inte på att öppna eller kontrollera. Låter konstigt att göra det.

Låter som du har lugnat dig lite nu ja. :) Bra att fått pratat om det.

Visst vore det väl bra att få chansen att prata om det innan ditt barn fick veta om biljetterna, men nu blev det ju som det blev. Jag tycker ju ändå din särbo sa det på ett lugnt och respektfullt sätt. Rakt ut men utan att överdriva eller reagera starkt. Det är ju något som är viktigt för henne, så att hon kunde "härdat ut" denna gången tycker jag inte. Alltså hon kunde ju inte veta att barnet skulle reagera på det viset. Dessutom, skulle du verkligen "härdat ut" en bullfight, dogfight (eller va det nu heter) eller en annan "underhållning" där man hetsar upp djur och skickar dem på varande om du (som de flesta) tycker är djupt provocerande? Din särbo känner förmodligen det samma för cirkusdjur.

Jag tycker att det är ett problem med djurrättsaktivister i att de ofta är extrema och i vissa fall tom benägna att ta till våld för sin synpunkt.
Det  finns liksom ingen medelväg eller utrymme för resonemang.
Hur kan en vuxen människa vägra gå på en cirkus utan att ta reda på vad det är för en cirkus. Det är liksom skillnad på cirkus och cirkus, Det är liksom lite 15 åring över det hela.

Jag förstår att biomamman är oroad.

Barnet är 7 år, inte ett litet barn på 3-4 år.
Så jag får ju säga att det låter befängt att man måste diskutera med bioföräldrarna först när det kommer till s.k etiska frågor.

Och jag är knappast övertygad om att bonumamman "tvingar på sonen" sina åsikter bara för att hon berättar om dem och/eller lever efter en viss övertygelse.Och när barn är c:a 4år så börjar ungarna redan begripa att föräldrarna ensamt inte sitter inne med alla svaren på de frågor de har.
Så varför skall man då begränsa en _7åring_ att få lov att ta intryck av omgivningen?

Den begränsningen du talar om prata med föräldrarna först.

Är den för barnets skull, eller är den till för föräldrarnas skull bara för att föräldrar måste  klamra sig fast vi att _de_  skall vara "barnets centrum" så länge som möjligt?

Finns det någon cirkus i Sverige som inte har djuruppträdanden?

Skulle inte heller sätta min fot på en cirkus med djur.

Det är inte att vara en "extrem aktivist" för att man inte vill stödja djurplågeri. Det är snarare att vara extrem OM man väljer att stödja det. 

Jag har aldrig sagt att hon varit våldsam, så jag förstår inte vad dina fördomar har med saken att göra.

Det handlar om Cirkus maximum, och hon kände tydligen till mycket om dem. Jag ifrågasatte samma sak, om den cirkusen verkligen var så dålig. Hon sa att de var bland de värsta och efter att läst lite så förstår jag vad hon menar. Jag tycker ändå hon kunde gått bara en gång, då får hon ju dessutom något att använda i sina åsikter. Påverkar ju knappast att en person går en gång.

Ja, våra barn får se hur det ser går till på en bondgård och hur djuren sköts där, även om de gårdar som de besökt har en förhållandevis bra miljö. Vi berättar även att det finns de som sköter djuren sämre och de som sköter djuren bättre. Våra barn vet även att man kan välja vilken slags kött man vill äta. Griskött äter vi från de grisar som vi äger tillsammans med några andra och som vi skickar till slakt. Nötkött köper vi från min mans kusin som har nötboskap (ekologisk om det nu spelar någon roll). Kyckling äter vi också från en släktings gård där dessa lever väldigt bra med pickande i trädgården efter allt möjligt gott de kan hitta, som tex mask, myror, frön etc och där de får sprätta runt och ta sandbad i en alldeles egen sandlåda osv. Från samma släkting köper vi även ägg. Men även om vi har förmånen att äta ägg och kött från djur som har levt ett bra liv så vet våra barn om att alla djur inte har det så bra, tvärtom. Så ja, vi väljer vad vi berättar. Vi väljer att göra vårt bästa att berätta om det som är svart och det som är vitt. Och så väljer vi även att göra vårt bästa för att berätta om allt det som finns däremellan, dvs alla de oändligt många nyanser som finns mellan svart och vitt.

Själv då, håller du dig bara till några av nyanserna?