Drack när jag var gravid , självmordstankar (långt)

Ett par glas vin gör nog varken till eller från, det hade nog varit skillnad om du varit redlöst berusad 6 dagar i veckan hela tiden. Då kan man nog börja dra öronen åt sig. Det ursäktar såklart inte drickandet i sig men ingen, absolut ingen kan med säkerhet säga att ditten och datten beror på det. De som får skadade barn på ett eller annat sätt är nog ganska så säkert missbrukare fullt ut.

FAS kan barn till alkoholister få, låter osannolikt att din konsumtion som ändå låter rätt låg skulle leda till det. Tänk barn som föddes på typ 50-talet, då var det inga konstigheter för en gravid kvinna att ta sig en drink och tom. röka ibland. Det är ju inte en FAS-skadad generation. I södra Europa är det vanligt att gravida kvinnor dricker nåt glas vid ibland. Det är klart att det inte är BRA att dricka alkohol som gravid, men i Sverige är det rätt mkt skräckpropaganda angående det...

Tack så mkt för svaren! Jag försöker tänka att det inte var så mycket och att det förhoppningsvis inte är nån fara men det behövs så lite (nått jag råkar läsa eller nått nån säger) för att allt ska kännas helt svart igen. Ibland känns det nästan ok men ibland känns det som en mardröm som jag inte kan vakna från.

Innan jag såg det där på internet och började tänka på det här mådde jag mycket bättre än jag har gjort på länge , även om min kille lämnade mig när jag var gravid och jag blev ensamstående.

Jag har skadat mig själv förut ibland (innan jag blev gravid ) men aldrig skurit så djupt så att jag skulle kunna dö av det.. Och så har jag försökt ta livet av mig nån gång med tabletter för länge sen.

Om det hade varit så att jag drack och inte visste att jag var gravid , eller till och med om jag hade varit beroende och verkligen inte kunnat låta bli så kanske jag skulle kunnat förlåta mig själv. Men nu när jag har riskerat att skada mitt barn (även om jag inte trodde att det jag gjorde var farligt ) bara för att jag var rädd för vad andra skulle tycka och inte vågade säga att jag kanske ville behålla barnet.. Det är svårt att leva med.

Jag tror inte du skadat ditt barn, men tänk vilken irrepabel skada du skulle orsaka ditt barn om du tig ditt liv... En sådan sak är något som barnet skulle fundera över hela sitt liv. Du visste inte bättre då, och ditt barn verkar må bra idag. Vissa vet ju inte om att de är gravida fram tills barnet föds och lever som vanligt, kanske festar rejält ibland. De barnen brukar det inte vara fel på. Sluta läs sådant som gör dig ledsen, du kan ändå inte förändra det som varit och ditt barn mår ju bra. Det är nuet som räknas!

Tack för svaret! Försöker tänka att det kanske är tillräckligt "straff" att jag mår så här dåligt. Det finns ju folk som inte vet som du sa och som fortsätter dricka och ändå får friska barn. Men jag tänker att tänk om jag råkade dricka nått av dom där glasen precis när nånting viktigt bildades.

Vet nån om det har nån betydelse att jag drack långsamt och inte blev påverkad? Eller är det bara mängden som räknas?

För länge sen drack väl ganska många nått glas ibland när de var gravida? Min farmor tyckte t.ex också att jag kunde dricka ett glas vin till maten när jag var hos henne.

Jag har alltid haft lätt att "fastna" och inte kunna sluta tänka på saker som jag inte kan göra nånting åt.. Vet inte hur jag ska komma över det här.

Tror jag behöver hjälp.. Kan verkligen inte släppa det här. Man säger ju att självmord är en permanent lösning på ett tillfälligt problem men det här är ju inte alls tillfälligt. Jag kan ju inte ändra på vad jag har gjort och om jag har skadat mitt barn så är det ju permanent. Vet inte om det är förlossnings/ amingsdepression också.

Jag har fått prata med en kurator genom Mvc och jag har sagt att jag mår dåligt och är orolig pga det här men jag kan ju inte säga att jag inte vill leva mer.

Ja sök hjälp! Ingen skam i det. Du har fastnat i tvångstankar och ältande. Kbt kanske vore nåt?

TS, du har inte skadat ditt barn med den mängden alkohol du beskriver! Man ska låta bli alkohol helt för vissa kan inte sluta dricka eller tappar omdömet när de gör det men så verkar det inte varit för dig. Ett champagneglas druckit långsamt är ingenting. En pytteliten mängd alkohol gör ingen skada. Det finns i juice och fil också tex.

Det du gör nu däremot kan skada. Älska dig själv och släpp tankarna på att göra dig illa. Att förlora sin mamma förstör ditt barns liv och du vill ju inte skada det! Att älta elaka tankar om dig själv kan också skada barnet för det kan känna på sig att du mår dåligt och bli oroligt. Må bra, ta hand om er och glöm detta med alkoholen. I så gott som alla andra länder än Sverige är det okej för gravida med ett glas vin då och då och anses tom hälsosamt. Sverige har satt en nolltolerans bara för att vara på den säkra sidan. Ditt barn har ju inte FAS och skulle inte kunna få det av dina alkoholmängder heller. Det är barn till missbrukare som kan bli skadade och inte ens då händer det alltid. Oroa dig inte mer nu. Du har inte skadat ditt barn, jag lovar dig. Släpp självmordstankarna för de skadar ditt barn. Ju bättre du tycker om dig själv desto bättre mår ditt barn.

Tack för svaren!

Jag försöker att inte tänka på det men jag mår fortfarande väldigt dåligt.. Det enda som hindrar mig från att göra nånting för att skada mig själv är att jag ammar. Jag går igenom i huvudet hela tiden vad jag borde ha gjort.. Jag trodde ju inte att den mängden jag drack kunde skada mitt barn , men jag kunde ju ha kollat upp det.

Om man kollar på bilder på alkoholskadade barn så stämmer en del in (kort näsa och ganska tunn överläpp, fast hon har den liksom instoppad så man knappt ser den eftersom hon inte har några tänder än), men en del stämmer ju knte alls. Hur ska jag kunna veta om det som stämmer in beror på alkoholen eller inte?

Ibland tänker jag att jag kommer ta livet av mig så fort jag har slutat amma..Jag vill egentligen göra det nu men jag kan inte göra så mot min dotter, hon har aldrig ens tagit flaska.

Sen tänker jag att min mamma kan ta hand om henne, eller kanske mitt ex mamma.

Har läst nån tråd här där nån frågade om hon kunde dricka en cider när hon är gravid och folk blev jättearga och tyckte hon var en hemsk person som ens funderade på det.

Även om jag inte drack jättemycket så var det ju definitivt mer än det.

Det här är ju absolut inte första gången i mitt liv jag har självmordstankar men det är värre den här gången för det finns ju absolut ingenting som jag kan göra för att ändra på situationen , OM mitt barn har blivit skadat av att jag drack så är det ju så och det går inte att göra nånting åt och isåfall tycker jag inte att jag förtjänar at leva.

Ursäkta att det blev väldigt långt, behövde väl skriva av mig.

Ställer du dig aldrig frågan i vad du ska uppnå med att skada dig själv?
Och även om du skadar dig så mycket att du dör, är inte det ett riktigt svek emot ditt barn?

Så skärp till dig för faan, och koncentrera dig på det som är viktigt och nuet.
Samtidigt när jag ser hur du skriver, så kan jag säga att det att du ser i syne.
Där du letar fel, och den som söker han finner tyvärr(sånt som inte finns då).
Det är därför inte någon lekman som du, ställa diagnoser på sin unge(i alla fall inte av denna avancerade typ av diagnos).
Det sker hos en läkare.

Och fortsätter dina tvångstankar, så bör du söka för detta.
Det är gagn för dig och ditt barn, att ha välmående föräldrar.
Vilket jag utläser i din text att du inte alls mår bra.
Så gör det för din unge och nu, eller sluta med detta omgående.

Tack för svaret!

Nej jag vill inte bara skada mig själv, jag vill inte leva längre . Så känns det nu iallafall..

Jag älskar mina barn mer än allt annat och jag vill egentligen inte lämna dem men jag klarar inte av det här. Jag har fruktansvärd ångest 24/7 just nu och det finns INGENTING som hjälper.

Jag vet att det finns andra som skulle ta hand om dem om jag är borta.. Och yngsta dottern kanske skulle hata mig ändå sen om hon visste vad jag har gjort.

Jag trodde ju att det var ok att dricka ett glas ibland när jag väntade första barnet också (men det blev inte lika ofta) och hon är 6 nu och helt frisk så det har jag inte lika mycket ångest för. Olika barn påverkas väl kanske olika också och som sagt så drack jag mer sällan då.

Jag bad om ett extra läkarbesök på Bvc och fick det , men läkaren där sa bara att man ska ju inte dricka när man är gravid men han trodde inte att några glas vin borde kunna orsaka såna skador.

Ringde till FAS föreningen också och frågade om det finns nån läkare som kan säga om det har påverkat men hon sa bara att man kan aldrig veta säkert och det går inte att säga. Men de som har den diagnosen måste väl ändå ha fått den av en LÄKARE? Inte av föräldrar som sitter och jämför med bilder på internet?? Hur kan hon då säga att det är omöjligt för en läkare att säga ??

Jag förstår att det är svårt att säga om det har påverkat hjärnan men det borde väl ändå gå att se om det har påverkat fysiskt?

Om det är nån som vet nån bra barnläkare som man inte behöver remiss till (och som kanske har erfarenhet av sånt här) så får ni gärna säga till.. Det är det enda som skulle kunna hjälpa lite tror jag.

Du svarade aldrig om du hade frågat dig i vad du inbillar dig uppnå med skada/döda dig själv?
För mig låter du självisk, då det inte handlar om ditt barn egentligen, utan bara om dig och din ångest.
Så förklara för mig, i hur din ångest är viktigare än ditt barn?
Borde du inte istället visa ånger genom ge ditt barn utmärkta uppväxtförhållanden?
Instabil morsa funkar inte här.
Det finns mediciner som plockar din ångest.
Dessa vore väldigt bra att klara sig utan, då de är svåra att handskas med.

När du pratar om läkardelen och diagnos, låter det lite som en diagnos man ger där man vet moder drack mycket.
Och kanske fått en mindre påverkan.
Låter som en rätt subjektiv bedömning, är klara kriterier.
I alla fall i hur du berätta om de svar du fått.

Mindre konsumtion av alkohol under graviditet, kanske man ska undvika.
Men dessa som har skador, är personer som dricker mer mot ett 24/7 drickande.
Tillhör du den kategorin menar du?