Unga gravida! BF jan/feb 2017????

Jag är 21 och plussade igår. Inte planerat men både min sambo och jag vet ju vad som kan hända vid oskyddat.. Har alltid sagt att jag inte skulle fixa abort, men det känns SÅ skrämmande att bli föräldrar. Speciellt då omständigheterna kunde varit bättre.. Jag är nu i vecka 5 (4+1) om jag räknat rätt, har inga symptom förutom lite ömma bröst och behöver gå på toa oftare haha. Hur är de för dig? :)

Plussade två dagar efter dig Elin! Är 20 och min sambo 22.. Tror att jag är i vecka 7+3 med BF 25 januari..tycker också att det känns helt sjukt! Som att det inte är sant..trots att jag mår såå illa hela tiden Hur går det för er??

Hej! Jag är 23 år i juli och sambon fyllde nyss 25. Vi plussade efter nio månaders försök för en vecka sedan. Är i vecka 5+1. Var på hälsosamtal hos barnmorskan igår. På eftermiddagen kom en mörkbrun flytning och sen kom det till och med lite mörkt blod. Har fortfarande ljusbruna flytningar fast dom har minskat. Är sjukt orolig. Men tog ett test imorse som är starkare än när jag testade häromdagen. Hur hanterar man denna oron? Känner mig inte ett dugg gravid, har inga symptom förutom lite mensvärk och ont i brösten. Har/hade ni symptom tidigt? Kul tråd i alla fall, hoppas jag får hänga kvar här och att bebisen stannar.

Vad kul, grattis!! Tror inte att det är något att oroa sig för!! Läst om många som upplevt samma. Och skönt att du inte har så jättemycket symptom! Jag känner mig bakfull/åksjuk dygnet runt verkligen, kan knappt äta..dock har jag gått längre än dig, kände inget tidigare :)

Tack för stödet!! Vad skönt stt höra att jag inte är ensam om att inte ha några symptom i början. Är svårt att känna att man är gravid när man känner sig helt som vanligt. Hur långt gången är du? Jag var gravid en gång för många år sedan. Fick inga symptom förrän vecka sju, åtta någon gång. Då mådde jag riktigt kasst!

Vi vet inte hur vi ska göra, allt känns så overkligt. Jag mår som vanligt förutom ett otroligt temperament och lite ömma bröst. Har bf runt 12 februari. Sambon är mitt uppe i sin fotbollskarriär och jag vill plugga till hösten, bor i etta och är väl allmänt inte "redo"för barn trots att jag haft Barnlängtan i flera år.. Hur går snacket hemma hos er?

Ja men så är det! Antingen så kommer det senare eller så har du bara tur!! Jag är någonstans mellan v. 6 och 9. Fick du missfall förra gången eller valde du att ta bort? Jag känner mig inte heller gravid, bara typ bakfull dygnet runt..

Men vet du, samma här!! Vi har längtat såå så intensivt verkligen, och sen när jag väl plussade vart jag knappt glad. Känns så hemskt men har inga känslor för "barnet". Det går bara inte att ta in, känns som att man ljuger när man pratar om att man är ..gravid, ja bara ordet känns fel att använda. Vi kommer att behålla det iallafall, även om jag tänkt på de andra alternativen. Vad känner din sambo? Lyssna på din magkänsla! Även om ni inte är "allmänt redo" nu så kommer ni ju att bli det, om ni vill såklart. Vet folk som blev gravida under gymnasiet som fortfarande bodde hemma och inte ens tagit studenten. Man fixar sånt! :) 

Var 16 PR då. Så gjorde abort. Hoppas mina symptom kommer och att de bruna flytningarna slutar snart. Otroligt frustrerande

Känner lika, går inte att ta in att man är gravid. Bara att säga ordet "gravid" känns så främmande. Han är väl lika splittrad som mig, vet varken ut eller in. Han säger dock att det i slutändan är mitt val då det är min kropp, han har sagt att han själv skulle aldrig fixa abort om de vore han som var i min sits, så det känns skönt iallafall.. Hur ska mans ens kunna besämma något sånt här.. Tvivlar dock på att jag kommer kunna svälja dom där tabletterna vid en abort.. Jisses så vi ställt till det nu, haha.. Å andra sidan är barn en gåva och inte något självklart. Tänk om detta är vår enda chans?