• Anonym (Jag)

    Behöver tid UTAN hans barn!

    Hur ska jag få sambon att förstå att jag behöver tid UTAN hans barn? Vilda barn på 6 och 8 år. I sommar skulle vi ha 3 veckor semester på samma gång. Barnen skulle vara här på 2 av hans veckor, alltså 1 vecka av våra 3 tillsammans. Men nu blev det plötsligt ändrat då mamman bestämde sig för att resa bort. Nu har vi dem 2,5 veckor av 3. Alltså vi får inte mera ledigt än en vanlig helg. Jag vill inte passa upp hans barn på min semester, så jag sa till på jobbet att jag tar en vecka mindre semester då. Sambon blev sur och tycker att jag borde vilja umgås med barnen.. Men hur mycket semester är det då de väcker oss 6.00 varje morgon, de klarar ingenting själv så ALLT måste man hjälpa dom med. Det e ju mera jobb hemma än på det riktiga jobbet!

    Jag hade ju sett fram emot att för en gångs skull få lite extra uppmärksamhet av sambon, att inte ha ungarna hängande efter hela tiden. Att få känna att jag är viktigast en stund. Är så himla besviken!!

    Har levt ihop med dom i 4 år. Samma sak varje semester. Jag förstår ju att han vill ha dem så mycket som möjligt men han borde ju också förstå att jag kanske vill få lite tid med honom utan barnen!

  • Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!
  • Anonym ((&))
    Anonym (--) skrev 2016-07-02 23:39:27 följande:
    Anonym (?) skrev 2016-07-02 23:26:37 följande:

    Viskar lite tyst nu, eftersom jag vet att alla med lite för mycket ego kommer hoppa på mig med högafflar och baseballträn nu... Men...

    Skaffar man sig en ny sambo med barn sedan tidigare så ska du vara lika mycket mamma för barnen som den riktiga mamman är. Är själv skilsmässobarn, där varken min biologiska ELLER min "plastpappa" brydde sig om mig. Fick förödande konsekvenser långt upp i vuxen ålder, kan jag lova. Jobbar fortfarande på att bli av med mina problem relaterat till att ingen tog mig till sig.

    Barn plockar snabbt upp om du inte uppskattar deras närvaro. Det gör riktigt ont. Kan du inte hantera barn så ska du inte skaffa dig en man med barn. Jag håller således inte med folk som menar att du borde kunna kräva ensamtid just här. Barn, djur osv är ansvar, kan man inte ta det, eller vill kunna leva ett fritt liv, så innebär det att man inte kan ha barn, djur eller annat. Man kan inte ställa undan barn som en liten hobby åt sidan, man är huvudansvarig.


    Det här är ju ren galenskap. Ni är ju orimliga! TS tar mer hand om ungarna är morsan och ändå tycker ni inte hon gör nog. Vara som en mamma åt någon annans barn?! Är ni inte kloka?! Skärp er!
    Gör hon ? Hon vägrar ju om det inte är deras vecka .
  • Anonym (*suckar*)
    Anonym (Jag) skrev 2016-07-02 21:37:36 följande:
    Pappan kom hem en dag, sa att hon ringt och frågat om vi kan avboka resan och ha dom här 1,5 vecka extra. Jag sa "absolut inte!" Och han sa att han meddelar henne.

    Nästa dag när han kom från jobbet sa han att redan var avbokad och att vi inte diskuterar det mer. Han var skitförbannad så jag antar att han igen hade grälat med henne.
    O M G !!!

    Hade min man kommit hem och sagt något sådant hade han fått veta att vilka bråk han än haft med mamman till sitt ena barn så hade han fått uppleva sjudubbelt värre med mig!

    Han hade raskt fått se sig om efter någon annanstans att bo för hos mig hade han inte blivit kvar iaf! (Vi bor dock i en bostad som står på mig och jag har större behov av den än vad han har) Jag hade krävt att han ordnat en resa för mig den veckan och när jag kom hem skulle han varit ute ur min bostad. PUNKT! Jäklars vad förbannad jag hade blivit och då tycker jag inte hans barn är ett dugg jobbig!
  • sextiotalist
    Anonym (?) skrev 2016-07-02 23:26:37 följande:

    Viskar lite tyst nu, eftersom jag vet att alla med lite för mycket ego kommer hoppa på mig med högafflar och baseballträn nu... Men...

    Skaffar man sig en ny sambo med barn sedan tidigare så ska du vara lika mycket mamma för barnen som den riktiga mamman är. Är själv skilsmässobarn, där varken min biologiska ELLER min "plastpappa" brydde sig om mig. Fick förödande konsekvenser långt upp i vuxen ålder, kan jag lova. Jobbar fortfarande på att bli av med mina problem relaterat till att ingen tog mig till sig.

    Barn plockar snabbt upp om du inte uppskattar deras närvaro. Det gör riktigt ont. Kan du inte hantera barn så ska du inte skaffa dig en man med barn. Jag håller således inte med folk som menar att du borde kunna kräva ensamtid just här. Barn, djur osv är ansvar, kan man inte ta det, eller vill kunna leva ett fritt liv, så innebär det att man inte kan ha barn, djur eller annat. Man kan inte ställa undan barn som en liten hobby åt sidan, man är huvudansvarig.


    DU ville ha en till mamma, men vet du, min sambos barn var totalt ointresserade av detta. De hade redan en mamma.

    Vet du en sak till. Vi är flera här som har endast plockat russinen ur kakan och en bra relation med barnen och en sak till. Vi är en hel del som har hittat män som fixar det att vara förälder.

    Nej, jag varken är eller var en barnmänniska, men ändå var (och är) omtyckt av sambons, numera vuxna, barn och även av deras mamma.

    Så nej, de finns inget ska mer än att barnen och den nya ska hitta sin relation. För en relation som bygger på en frivillig relation är mer hållbar än en relation som tvingar in personer i en roll som dr inte är bekväm med.

    Ett barn som söker en mamma hos en "främmande" vuxen kvinna har nog ingen trygg relation med sin egen mamma. En pappa som innan kan få sitt barn känna sig välkommen har missat något. Det kan ingen ny kvinna ändra på, hur mycket hon än leker mamma.

    Beskyll inte din mammas man för att han inte levde upp till dina förväntningar. Var han elak och dum, ja då var han en skitstövel. Var han juste och respekterade dig, så.var det fullt tillräckligt.
  • Anonym (--)
    Anonym ((&)) skrev 2016-07-02 23:40:36 följande:

    Gör hon ? Hon vägrar ju om det inte är deras vecka .


    Och morsan har dom inte ens alla dagar på sina veckor, så ja, TS tar mer ansvar för dom. Det är simpel matematik. Och helt otroligt att hon ens gör det!
  • sextiotalist
    Anonym (*suckar*) skrev 2016-07-02 23:40:38 följande:

    O M G !!!

    Hade min man kommit hem och sagt något sådant hade han fått veta att vilka bråk han än haft med mamman till sitt ena barn så hade han fått uppleva sjudubbelt värre med mig!

    Han hade raskt fått se sig om efter någon annanstans att bo för hos mig hade han inte blivit kvar iaf! (Vi bor dock i en bostad som står på mig och jag har större behov av den än vad han har) Jag hade krävt att han ordnat en resa för mig den veckan och när jag kom hem skulle han varit ute ur min bostad. PUNKT! Jäklars vad förbannad jag hade blivit och då tycker jag inte hans barn är ett dugg jobbig!


    Instämmer. Det hade inte varit roligt för min karl om han gjort något sådant. Jäklar vad arg jag hade blivit.
  • Anonym ((&))
    Anonym (--) skrev 2016-07-02 23:43:57 följande:
    Och morsan har dom inte ens alla dagar på sina veckor, så ja, TS tar mer ansvar för dom. Det är simpel matematik. Och helt otroligt att hon ens gör det!
    Nu är det ju ingen som tycker mamman gör rätt heller , däremot är det ändå mest synd om barnen för dom lider garanterat av detta
  • Anonym (Hedvig)

    Ja, TS tex har en man som fixar det att vara förälder.


    sextiotalist skrev 2016-07-02 23:42:23 följande:

    Vi är en hel del som har hittat män som fixar det att vara förälder.


  • sextiotalist
    Anonym (Hedvig) skrev 2016-07-03 00:02:52 följande:

    Ja, TS tex har en man som fixar det att vara förälder.


    Nja, det verkar som att ts får ta en hel del. Men han fixar inte att vårda sin vuxenrelation.

    Men du har rätt i en sak. Barnen vet att deras pappa finns där, TS är nog inte så avgörande när det gäller deras mående. Hon är smart nog att ta ut si frustration på rätt ställe, här och rikta sin ilska åt rätt håll, sin *snart fd ?) sambo.

    Tråkigt att barnen än en gång kanske går igenom en separation. Det kommer nog bli tuffare för pappan att vara den lekpappa han vill och ändå få vardagen att fungera
  • Anonym (Hedvig)

    Lekpappa? Oj, så fördomsfullt det låter!

    Verkar ju som att han klarar dem alldeles galant själv, för när TS backat från saker som hon tidigare av eget val hjälpt till med så fixar han det. Att hon ska ha dem sista veckan på semestern handlade ju om att de gemensamt prioriterat att spara pengar för att resa istället för att ha barnomsorg ordnad.

    Men, tur för barnen att deras pappa i alla fall ser till att de får känna sig trygga med att han inte skulle lämna dem på gatan. För vad kan han annars göra som situationen nu ser ut?

    När han insåg att exet inte gav med sig om längden på sin resa försökte nog han också komma på vem han kunde fråga om barnvakt, men TS själv har berättat att det inte finns någon som skulle kunna ta barnen en vecka. Det är lätt att säga att han skulle prioriterat TS men vad skulle resultatet ha varit för barnen då? De kan ju inte direkt vara ensamma medan båda föräldrarna reser.

    Ja, tråkigt om det blir ytterligare en separation, men barnen klarar nog det bättre än att placeras i jourhem av socialen för att båda deras föräldrar prioriterade "egentid" framför att se till barnens basbehov.

    .


    sextiotalist skrev 2016-07-03 00:15:48 följande:

    Nja, det verkar som att ts får ta en hel del. Men han fixar inte att vårda sin vuxenrelation.

    Men du har rätt i en sak. Barnen vet att deras pappa finns där, TS är nog inte så avgörande när det gäller deras mående. Hon är smart nog att ta ut si frustration på rätt ställe, här och rikta sin ilska åt rätt håll, sin *snart fd ?) sambo.

    Tråkigt att barnen än en gång kanske går igenom en separation. Det kommer nog bli tuffare för pappan att vara den lekpappa han vill och ändå få vardagen att fungera


  • Anonym (Sommar)

    Vet du ts. För ett år sen hade jag skrivit att du får bita ihop, läget är så att han har barn och man får ställa upp. Försöka se det positiva, lära känna dem mer osv.... men nu har jag en annan bild. Min egen bonus har kommit upp i ålder som dina. Innan var hon underbar 100%. Men nu... Hon är 8 år men beter sig fortfarande som 4. Som du skrev, kan ingenting själv. Måste ha hjälp med allt. Och jag vet det inte är hennes fel egentligen hennes mamma curlar sönder. Men det blir ändå jag som blir lidande. Prata med mamman hjälper inte heller hon tycker inte hon gör något fel. Så jag förstår faktiskt vad du menar. Ibland känner jag också som du. Förut var det att hjälpa med det som behövdes nu är det bara extra jobb på sina lediga dagar. Ibland åker jag hemifrån bara för att få andas ut. Så jag förstår att du blev förbannad. Jag hade förmodligen också valt att jobba den veckan eller åkt bort själv.

Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!