Behöver tid UTAN hans barn!

Anonym (Jag)

Äldre 1 Jul 14:38
568 svar

Visa endast Anmäl

Behöver tid UTAN hans barn!

Hur ska jag få sambon att förstå att jag behöver tid UTAN hans barn? Vilda barn på 6 och 8 år. I sommar skulle vi ha 3 veckor semester på samma gång. Barnen skulle vara här på 2 av hans veckor, alltså 1 vecka av våra 3 tillsammans. Men nu blev det plötsligt ändrat då mamman bestämde sig för att resa bort. Nu har vi dem 2,5 veckor av 3. Alltså vi får inte mera ledigt än en vanlig helg. Jag vill inte passa upp hans barn på min semester, så jag sa till på jobbet att jag tar en vecka mindre semester då. Sambon blev sur och tycker att jag borde vilja umgås med barnen.. Men hur mycket semester är det då de väcker oss 6.00 varje morgon, de klarar ingenting själv så ALLT måste man hjälpa dom med. Det e ju mera jobb hemma än på det riktiga jobbet!

Jag hade ju sett fram emot att för en gångs skull få lite extra uppmärksamhet av sambon, att inte ha ungarna hängande efter hela tiden. Att få känna att jag är viktigast en stund. Är så himla besviken!!

Har levt ihop med dom i 4 år. Samma sak varje semester. Jag förstår ju att han vill ha dem så mycket som möjligt men han borde ju också förstå att jag kanske vill få lite tid med honom utan barnen!
- «
- ‹
- Sida 56 av 56
- 44
- 45
- 46
- 47
- 48
- 49
- 50
- 51
- 52
- 53
- 54
- 55
- 56
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!
Anonym (MM)

Äldre 7 Jul 08:22
#551

Visa endast Anmäl

Jag skulle resa ensam på den planerade resan så skulle han få ta hand om sina barn själv den tredje veckan. Jag skulle smälla i taket av att bli behandlad så och skulle överväga avsluta relationen om det är ett beteende som återkommer.
Anonym (Doris)

Äldre 7 Jul 11:09
#552

Visa endast Anmäl

[quote=76776056][quote-nick]Anonym (MM) skrev 2016-07-07 08:22:10 följande:[/quote-nick]

Jag skulle resa ensam på den planerade resan så skulle han få ta hand om sina barn själv den tredje veckan. Jag skulle smälla i taket av att bli behandlad så och skulle överväga avsluta relationen om det är ett beteende som återkommer.

[/

Instämmer till fullo. Jag hade gjort likadant om jag hade varit i samma sits.
smulpaj01

Äldre 7 Jul 19:15
#553

Visa endast Anmäl

Anonym (Jag) skrev 2016-07-07 19:05:30 följande:
Jo, någon som anmäler alla mina inlägg, då tas de bort!

Ingen anmäler dina inlägg - det är moderatorerna som rensar i tråden!!!
Gung Ho

Äldre 26 Jul 01:27
#554

Visa endast Anmäl

Brumma skrev 2016-07-05 18:45:19 följande:
Plus en på den.

Naturligtvis är det inte du som skall ta sådant utan din sambo.

Men hsn behöver onekligen en del stöttning i att stå på sig mot mamman..
Återkommande fenomen på FL när bonusar, biomammor och bonusmammor kommer på kant: mannen har inte tagit sitt ansvar... ;)
Brumma

Äldre 26 Jul 04:31
#555

Visa endast Anmäl

Gung Ho skrev 2016-07-26 01:27:00 följande:
Återkommande fenomen på FL när bonusar, biomammor och bonusmammor kommer på kant: mannen har inte tagit sitt ansvar... ;)

Här verkar problemet vara det ja.

I många andra fall är det inte så.
Anonym (Daniel)

Äldre 2 Dec 14:16
#556

Visa endast Anmäl

"Man måste inte älska sina bonusbarn"
Kloka ord här:
business.facebook.com/mittisthlm/videos/1772632402998914/
Anonym (Gnäll)

Äldre 11 Dec 14:58
#557

Visa endast Anmäl

sextiotalist skrev 2016-07-04 10:14:07 följande:
Efter att läst ts beskrivning av samtalen från mamman, så kanske han valde att inte ta den striden med sitt ex.
Av någon anledning så brukar det vara svårare för, framför allt män, att ta strid med sitt ex (oavsett vad, om det gäller att ha barnen mer eller mindre, att välja aktiviteter, fester vad som) än att hantera en besviken nuvarande. Vet inte hur många trådar jag läst om män som lyder sitt ex blint, vad det än är, men har inga problem med att göra sin nuvarande besviken.

Min sambo tog striden med sitt ex, han stod på sig när det gällde vissa saker och struntade fullständigt i hennes vredesutbrott.
De trådarna är ju skrivna av "bonusmammor" (hur man nu kan kalla sig det när man uppenbart ser mannens barn som plågor och inte alls som någon bonus) som berättar ur sina kränkta perspektiv.

Jag tycker många verkar ha en avskyvärd inställning till mannens barn från tidigare förhållande, man kunde ju tycka att om man nu inte vill ha en annan kvinnas barn i sitt liv borde man kanske inte välja att leva med hennes ex.
ungbrunett

Äldre 11 Dec 17:54
#558

Visa endast Anmäl

Anonym (Gnäll) skrev 2016-12-11 14:58:34 följande:
De trådarna är ju skrivna av "bonusmammor" (hur man nu kan kalla sig det när man uppenbart ser mannens barn som plågor och inte alls som någon bonus) som berättar ur sina kränkta perspektiv.

Jag tycker många verkar ha en avskyvärd inställning till mannens barn från tidigare förhållande, man kunde ju tycka att om man nu inte vill ha en annan kvinnas barn i sitt liv borde man kanske inte välja att leva med hennes ex.

Alla får väl ha den inställningen de vill? Om man är öppen med det får mannen ta ställning till om han vill leva med en eller inte. Är man inte det så märker han det ändå och då får han också ta ställning till det. Är man så duktig på att dölja sina känslor så att ingen märker så får man själv välja om det är värt att leva på det sättet. Mår man inte dåligt av det så finns det inga hinder. Vad är den avskyvärda inställningen?

W
Ess

Äldre 11 Dec 17:57
#559

Visa endast Anmäl

ungbrunett skrev 2016-12-11 17:54:07 följande:
Alla får väl ha den inställningen de vill? Om man är öppen med det får mannen ta ställning till om han vill leva med en eller inte. Är man inte det så märker han det ändå och då får han också ta ställning till det. Är man så duktig på att dölja sina känslor så att ingen märker så får man själv välja om det är värt att leva på det sättet. Mår man inte dåligt av det så finns det inga hinder. Vad är den avskyvärda inställningen?

W
Anonym (Gnäll)

Äldre 21 Dec 02:59
#560

Visa endast Anmäl

ungbrunett skrev 2016-12-11 17:54:07 följande:
Alla får väl ha den inställningen de vill? Om man är öppen med det får mannen ta ställning till om han vill leva med en eller inte. Är man inte det så märker han det ändå och då får han också ta ställning till det. Är man så duktig på att dölja sina känslor så att ingen märker så får man själv välja om det är värt att leva på det sättet. Mår man inte dåligt av det så finns det inga hinder. Vad är den avskyvärda inställningen?

W
Nej, tydligen får inte alla ha den inställning de vill. Håller man inte med styvföräldern har man ju "fel" inställning.

Den avskyvärda inställningen är att man uppenbarligen ser sina bonusbarn som något som helst inte ska få finnas. Tänk om, Gud förbjude, den biologiska modern skulle avlida? Då hamnar bonusarna hos sin pappa på heltid. Hur ska TS hantera det?

Det finns föräldrar som knappt får någon egentid alls, de kanske bor långt från släkt och vänner, har kanske inte några de kan lita på som barnvakter. Hur klarar de av livet med barn på heltid? Hur får de tid att älska med varandra (tänker inte använda TS vulgära språkbruk)?

Jag har inte läst hela tråden, har TS nämnt något om hur ofta de "lämpat över" barnen till mamman? För allt vi vet är föräldrarna kanske lika goda kålsupare båda två.
sextiotalist

Äldre 21 Dec 08:06
#561

Visa endast Anmäl

Anonym (Gnäll) skrev 2016-12-11 14:58:34 följande:
De trådarna är ju skrivna av "bonusmammor" (hur man nu kan kalla sig det när man uppenbart ser mannens barn som plågor och inte alls som någon bonus) som berättar ur sina kränkta perspektiv.

Jag tycker många verkar ha en avskyvärd inställning till mannens barn från tidigare förhållande, man kunde ju tycka att om man nu inte vill ha en annan kvinnas barn i sitt liv borde man kanske inte välja att leva med hennes ex.
Jag håller inte med. Ofta så, när man läser mer, så är det en frustation pga pappan har släppt sitt föräldraskap. Det är nog 9 av 10 av dessa trådar som har sin bakgrund i detta. 1 av 10 är mer som du beskriver det.

I min närhet har jag en väninna som just genomgår detta. De första åren så fungerade det utmärkt mellan henne och hans barn, men han har mer och mer lagt över ansvaret för hans barn på henne, han har fullständigt abdikerat från sitt föräldraskap (det ena barnet har gjort en massa dumheter i skolan, stulit och annat, samma saker som han även gjort hemma), numera kan hon knappt med barnen. Ja, hon är på väg därifrån, men hon är arbetslös och har betalningsanmärkningar, så hon har svårt att få ny bostad.

Som exempel så kan han lova exet att ha barnen, men själv sticker han och tränar så fort han får tillfälle och barnen borde kunna vara själva, men de är opålitliga och gör saker bakom föräldrarnas rygg (och även min väninnas, öppnar hennes post, rotar bland hennes saker etc) så kan de inte vara själva. Är pappan hemma gör de inget sådant, inte heller när min väninna är hemma.

Efter tre år är hon less, på pappan, på hans barn och även på exet. Hade hon skrivit en trådstart idag, så hade du säkert tolkat det som att hon avskyr hans barn. Ja, nu tycker hon de är fruktansvärt jobbiga, men så var det inte från början.

Men orsaken är inte barnen, vilket hon är väl medveten om, orsaken är föräldrarna
ungbrunett

Äldre 21 Dec 08:37
#562

Visa endast Anmäl

Anonym (Gnäll) skrev 2016-12-21 02:59:27 följande:
Nej, tydligen får inte alla ha den inställning de vill. Håller man inte med styvföräldern har man ju "fel" inställning.

Den avskyvärda inställningen är att man uppenbarligen ser sina bonusbarn som något som helst inte ska få finnas. Tänk om, Gud förbjude, den biologiska modern skulle avlida? Då hamnar bonusarna hos sin pappa på heltid. Hur ska TS hantera det?

Det finns föräldrar som knappt får någon egentid alls, de kanske bor långt från släkt och vänner, har kanske inte några de kan lita på som barnvakter. Hur klarar de av livet med barn på heltid? Hur får de tid att älska med varandra (tänker inte använda TS vulgära språkbruk)?

Jag har inte läst hela tråden, har TS nämnt något om hur ofta de "lämpat över" barnen till mamman? För allt vi vet är föräldrarna kanske lika goda kålsupare båda två.

Den tiden den sorgen, utan att för den sakens skull antyda att ett bonusbarn på heltid skulle vara det värsta som kan hända. Tills dess att något ändras kan man förhålla sig till rådande omständigheter.

Min erfarenhet är att "lämpa över" ofta brukar gå åt bara ena hållet. Att den ena föräldern "utnyttjar" den andre. Annars upplever jag att föräldrarna isåfall har ett arrangemang om att båda har "öppna dörrar". Vilket inte verkar vara i detta fall.
sextiotalist

Äldre 21 Dec 08:44
#563

Visa endast Anmäl

Anonym (Gnäll) skrev 2016-12-21 02:59:27 följande:
Nej, tydligen får inte alla ha den inställning de vill. Håller man inte med styvföräldern har man ju "fel" inställning.

Den avskyvärda inställningen är att man uppenbarligen ser sina bonusbarn som något som helst inte ska få finnas. Tänk om, Gud förbjude, den biologiska modern skulle avlida? Då hamnar bonusarna hos sin pappa på heltid. Hur ska TS hantera det?

Det finns föräldrar som knappt får någon egentid alls, de kanske bor långt från släkt och vänner, har kanske inte några de kan lita på som barnvakter. Hur klarar de av livet med barn på heltid? Hur får de tid att älska med varandra (tänker inte använda TS vulgära språkbruk)?

Jag har inte läst hela tråden, har TS nämnt något om hur ofta de "lämpat över" barnen till mamman? För allt vi vet är föräldrarna kanske lika goda kålsupare båda två.
Sedan tycker jag det är rätt fel att anse att en barnlös person ska ta samma konsekvenser av att vara förälder som den som valt att vara förälder.

Fixar man inte att hantera en kärleksrelation och vara förälder, då ska man inte ge sig in i kärleksrelation. För väljer man att leva med en person som inte är barnets förälder, så måste man acceptera att den personen inte kan gå in och ersätta den andra föräldern.
Anonym (Usch)

Äldre 21 Dec 08:49
#564

Visa endast Anmäl

Hur funkar du egentligen? Du borde inte vara tillsammans med honom överhuvudtaget. Låt han och hans barn vara ifred, dom har det bättre utan dig.
Anonym (Usch)

Äldre 21 Dec 08:51
#565

Visa endast Anmäl

ungbrunett skrev 2016-12-11 17:54:07 följande:
Alla får väl ha den inställningen de vill? Om man är öppen med det får mannen ta ställning till om han vill leva med en eller inte. Är man inte det så märker han det ändå och då får han också ta ställning till det. Är man så duktig på att dölja sina känslor så att ingen märker så får man själv välja om det är värt att leva på det sättet. Mår man inte dåligt av det så finns det inga hinder. Vad är den avskyvärda inställningen?

W

Nej det är inte ok för barnen har inte valt traumat att få en h*xa i sitt liv som försöker komma emellan dom och sin pappa.
ungbrunett

Äldre 21 Dec 09:02
#566

Visa endast Anmäl

Anonym (Usch) skrev 2016-12-21 08:51:37 följande:
Nej det är inte ok för barnen har inte valt traumat att få en h*xa i sitt liv som försöker komma emellan dom och sin pappa.

Vem försöker komma emellan? Pappan har själv ansvar för sin relation till sina barn .
Anonym (Jag) Trådstartaren

Äldre 28 Dec 21:11
#567

Visa endast Anmäl

Anonym (Usch) skrev 2016-12-21 08:51:37 följande:
Nej det är inte ok för barnen har inte valt traumat att få en h*xa i sitt liv som försöker komma emellan dom och sin pappa.

Denhär "häxan" ställer upp för barnen i vått och torrt! Köper mat, kläder, leksaker, betalar underhåll åt exet som har barnen färre dagar än vad hon själv har dem. Denhär "häxan" läser sagor, pussar dem Godnatt och tvättar deras kläder. "Häxan" har dessutom ett eget barn med deras pappa nu, då barnet var en månad gammalt tog häxan hand om barnen en extra vecka då mamman IGEN bestämde sig att resa bort på mammans vecka.

Jag har aldrig försökt komma emellan barnen och deras pappa, jag behöver bara tid utan barnen ibland. På samma sätt som jag behöver tid med min man utan vårt gemensamma barn. Men då är det inte lika hemskt, då det handlar om tid utan eget barn. Men herregud, tänk på de stackars bonusbarnen som har en häxa som BONUSmamma, som behöver lite semester ibland.

Och skulle mamman avlida.. då skulle jag veta vilka dagar barnen är här. Alltså alla dagar i året. Då skulle vi med gott samvete kunna fixa barnvakt då de är här, något som vi aldrig skulle göra idag.

Har du flera åsikter?
Anonym (A)

Äldre 6 Jan 11:39
#568

Visa endast Anmäl

Varför betalar ni underhåll om ni har barnen varannan vecka?

Dokumentera noggrannt när barnen är hos er och kräv givetvis extra underhåll av mamman när hon dumpar er hos er på sin vecka.

Brukar mamman ha barnen på fritids och dagis? I så fall ska de givetvis gå där på mammans vecka, även när hon dumpar dem hos er.

Misstänker att ni skullle få det lättare om barnen var hos er större delen av tiden, så att ni kunde arbeta på att få dem mer självständiga.

Skulle ni själva få bostadsbidrag eller andra bidrag om ni hade barnen skrivna hos er?

Har ni egentligen något skäl att vara snälla mot bio-mamman och låta henne få barnbidraget och andra bidrag?

«
‹
Sida 56 av 56
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!

Behöver tid UTAN hans barn!

INNEHÅLL