• Anonym (Tjuren Ferdinand)

    Introvert i ett extrovert samhälle

    Jag har nog alltid varit introvert av mig, jag avskyr kallprat och har svårt för att föra en diskussion om "ingenting." Många verkar dock kunna prata om vad som helst och värderar det sociala mötet mer än själva samtalsämnet eller aktiviteten. För mig är det tvärtom, är inte samtalsämnet intressant eller om aktiviteten är ointressant så skiter jag fullständigt i den sociala biten. Då sticker jag hellre därifrån och hittar på något kul på egen hand istället. Men om aktiviteten är riktigt givande och samtalsämnena är intressanta så kan jag njuta av det sociala mötet riktigt mycket, men det måste stimulera.

    Vi introverta har ju även större behov än extroverta att få vara ensamma längre stunder för att ladda upp batterierna. För att orka kasta oss ut i den sociala världen igen. Tyvärr så verkar extroverta ha svårt att sätta oss in i hur vi fungerar, och tycker det är konstigt hur man kan njuta av att vara ensam längre stunder. Men samhället måste lära sig acceptera oss introverta och inse att introverta och extroverta kompletterar varandra. Den introverte forskar och skriver en bok om sina upptäckter och insikter, medan den extroverte sköter den sociala biten och marknadsför boken på ett bra sätt och får ut den till försäljning.

  • Svar på tråden Introvert i ett extrovert samhälle
  • Anonym (gråtande clownen)

    Jag har inte läst alla inlägg, men kände direkt för dig TS då jag läste din ts.
    Jag är en jävligt märklig människa. Social när jag vill själv men som regel är jag folkskygg. Blir stressad av folk generellt.
    Jag vill bara vara jag och jag vill skita i vad andra tycker om mitt sätt.
    Vill jag cykla med stödhjul på min cykel för att det ser roligt ut så vill jag göra det, vill jag hoppa hoppsa-steg i affären eller klä ut mig till dinosaurie när jag åker buss så kan jag väl få göra det. Folk får gärna intressera sig o fråga om de vill, det bjuder jag på - för det är ju nånstans på "mitt" initiativ.
    När jag spelar vanlig vill jag inte alls ha med folk att göra. Kan tycka det är jobbigt att bara sätta igång tvn om det är nåt tjatigt högljutt program.
    När jag tänker på att rikta in sig i ledet och att försöka ta sig genom ett nålsöga fast man är kamel så blir jag nedslagen.
    Jag vill inte ödsla massa ord eller energi på folk o saker jag inte väljer bottnat i glädje.
    Min själ skadas verkligen av att tvingas leva i detta liv där man förväntas vara som alla andra.

  • Anonym (Tjuren Ferdinand)
    Anonym (gråtande clownen) skrev 2016-08-28 15:42:46 följande:

    Jag har inte läst alla inlägg, men kände direkt för dig TS då jag läste din ts.
    Jag är en jävligt märklig människa. Social när jag vill själv men som regel är jag folkskygg. Blir stressad av folk generellt.
    Jag vill bara vara jag och jag vill skita i vad andra tycker om mitt sätt.
    Vill jag cykla med stödhjul på min cykel för att det ser roligt ut så vill jag göra det, vill jag hoppa hoppsa-steg i affären eller klä ut mig till dinosaurie när jag åker buss så kan jag väl få göra det. Folk får gärna intressera sig o fråga om de vill, det bjuder jag på - för det är ju nånstans på "mitt" initiativ.
    När jag spelar vanlig vill jag inte alls ha med folk att göra. Kan tycka det är jobbigt att bara sätta igång tvn om det är nåt tjatigt högljutt program.
    När jag tänker på att rikta in sig i ledet och att försöka ta sig genom ett nålsöga fast man är kamel så blir jag nedslagen.
    Jag vill inte ödsla massa ord eller energi på folk o saker jag inte väljer bottnat i glädje.
    Min själ skadas verkligen av att tvingas leva i detta liv där man förväntas vara som alla andra.


    Ja det är ju folk som vågar bryta mot normer som är de mest intressanta människorna. 
  • Anonym (hmm)

    Håller med ovan och de behövs verkligen! Introverta är mer kreativa vad jag läst och alla behövs speciellt på arbetsplatser. Introverta är inte osociala utan har mindre behov att umgås. Sen finns det många nyanser av en människa och många är nog en blandning av båda, iallafall jag:))

  • Velouria
    Anonym (Intro) skrev 2016-08-27 07:58:59 följande:

    Just det. Och snart är det dags för studier för mig. Säger bara ett ord. GRUPPARBETE!

    Mardröm. Tycker att det är oacceptabelt att man som vuxen människa ska pressas att göra skolprojekt tillsammans med andra, när man lider av det och vill göra allt själv, vill kunna koncentrera sig och det är det bästa sättet att lära sig något för min del


    Jag är introvert och känner som du. Presterar bäst när jag får jobba självständigt och presterar nästan inget i grupp trots att jag vet att jag är bra på uppgiften. Antingen dominerar jag hela gruppen eller så blir jag helt passiv, och det senare hamnar jag i till slut eftersom jag får skuldkänslor när jag känner att jag dominerar i gruppen. Vill inte köra över folk. Och när jag jobbar självständigt vill jag ha stöd i bakgrunden som jag kan vända mig till vid behov. Så, jobvar bäst helt själv. Då blir jag riktigt självsäker och briljerar.
    Integrerbart DNA
  • Anonym (Intro)
    Velouria skrev 2016-08-28 19:56:33 följande:
    Jag är introvert och känner som du. Presterar bäst när jag får jobba självständigt och presterar nästan inget i grupp trots att jag vet att jag är bra på uppgiften. Antingen dominerar jag hela gruppen eller så blir jag helt passiv, och det senare hamnar jag i till slut eftersom jag får skuldkänslor när jag känner att jag dominerar i gruppen. Vill inte köra över folk. Och när jag jobbar självständigt vill jag ha stöd i bakgrunden som jag kan vända mig till vid behov. Så, jobvar bäst helt själv. Då blir jag riktigt självsäker och briljerar.
    precis!! exakt!
  • Anonym (Intro)
    Velouria skrev 2016-08-28 19:56:33 följande:
    Jag är introvert och känner som du. Presterar bäst när jag får jobba självständigt och presterar nästan inget i grupp trots att jag vet att jag är bra på uppgiften. Antingen dominerar jag hela gruppen eller så blir jag helt passiv, och det senare hamnar jag i till slut eftersom jag får skuldkänslor när jag känner att jag dominerar i gruppen. Vill inte köra över folk. Och när jag jobbar självständigt vill jag ha stöd i bakgrunden som jag kan vända mig till vid behov. Så, jobvar bäst helt själv. Då blir jag riktigt självsäker och briljerar.
    precis!! exakt!
  • Irvana

    Jo, men jag är mer introvert men kan ändå vara social i mitt arbete.

    Nästan alla yrken innebär att man måste samarbeta med andra. Det är därför det finns grupparbeten och liknande på högskolan, delvis som träning inför arbetslivet.

    Även om du jobbar självständigt så måste du på arbetsplatsen samarbeta med chef och kollegor, ha en deadline att följa och få information om vad som ska presteras, ha kontakt med kunder etc.

    Försök dela upp arbetet i gruppen så alla får en specifik sak att utföra. Då kan du och de andra göra var sin del självständigt och sedan sammanställa. Det finns olika digitala hjälpmedel som innebär att alla kan arbeta i samma dokument samtidigt och lägga till text.

  • Irvana

    Introvertitet handlar om att man laddar batterierna i ensamhet, inte tillsammans med andra.

    Så man kan vara mycket social, duktig på att samarbeta, leda och inneha många positiva egenskaper som man har nytta av i mötet med andra vara empatisk, tillmötesgående, lyhörd etc.

    Bara förklarar detta så ingen blandar ihop att vara introvert med att inte vara social eller samarbetsinriktad.

  • Velouria
    Irvana skrev 2016-08-28 22:25:05 följande:

    Introvertitet handlar om att man laddar batterierna i ensamhet, inte tillsammans med andra.

    Så man kan vara mycket social, duktig på att samarbeta, leda och inneha många positiva egenskaper som man har nytta av i mötet med andra vara empatisk, tillmötesgående, lyhörd etc.

    Bara förklarar detta så ingen blandar ihop att vara introvert med att inte vara social eller samarbetsinriktad.


    Ja, dock inte enbart laddar batterier i ensamhet. Finns många andra egenskaper som är typiska:

    introvertinfo.se
    Integrerbart DNA
  • Anonym (Megan)

    Många som skriver här verkar inte fatta vad introvert och extrovert innebär.

    Introvert innebär att man hämtar sin energi inifrån. Man behöver inte en massa människor runt om sig för att må bra utan föredrar mindre sällskap. Man får ut mycket från exempelvis böcker och filmer och är analytisk och eftertänksam.

    Extrovert innebär att man hämtar sin energi utifrån. Man trivs i stora sällskap och "blir tokig" av att vara ensam länge. Man syns och hörs.

    Introvert är inte detsamma som asocial och extrovert är inte det samma som att vara social. En introvert människa kan ha betydligt större social kompetens än en extrovert människa. Den introverte som tänker efter och väger sina ord och är smidig är ju betydligt trevligare att ha att göra med än den extroverte personen som bara sitter och pratar om sig själv och snackar skit om andra. Som ett exempel.

    Introvert eller extrovert är personlighetsdrag som vi föds med. Mellan 1/3e och 50% av befolkningen är introverta enligt en bok i ämnet jag läst. Det går inte att lära sig att bli extrovert. Många introverta spelar dock extroverta för att passa in, men det får dem samtidigt att känna sig obekväma. En introvert person som är kändis och därför träffar mycket folk eller som jobbar mycket utåtriktat behöver tid för sig själva för att ladda batterierna. En extrovert person laddar tvärtom batterierna genom att umgås med en massa folk.

    Båda personlighetstyperna behövs. Fram till för några decennier sedan var det introverta idealet och man fick jobb och befordran beroende på vilka faktiska meriter man hade. Nu kan en person med sämre meriter snacka sig till ett jobb. På en arbetsplats med en majoritet extroverta kan man fatta riktigt dåliga beslut om man inte lyssnar till de introverta på arbetsplatsen - de har med största sannolikhet analyserat situationen till skillnad från de extroverta och kan ha bra synpunkter. Å andra sidan är det inte heller bra med en arbetsplats med bara introverta eftersom de smarta lösningar de kommit på inte skulle nå ut.

Svar på tråden Introvert i ett extrovert samhälle