Hur uttalar ni ord som dessa 2?
'Kärvänlig' och 'trallvänlig'.
Säger ni käärväänlig (sveamål) eller kärrvännli (götamål) ?
Traallväänlig (sveamål) eller trallvännli (götamål) ?
Hoppas ni hajade den skrivna uttalsskillnaden.
-
-
Svar på tråden Hur uttalar ni ord som dessa 2?
-
Käärväänlig och trallväänlig. De dubbla konsonanterna (traLL) innebär kort vokal (trAll).
-
Kommer från Dalarna, btw.
-
Var i Dalarna?MammAmma skrev 2017-03-17 22:44:55 följande:
Kommer från Dalarna, btw.
-
Det här är intressant, jag har alltid sagt Omständig men hör fler och fler säga Omständlig..Anonym (Göten) skrev 2017-02-24 16:53:32 följande:
Sorry, har googlat på flera språksidor nu och ingen av dem menar att det heter 'omständlig', utan endast 'omständig' utan L:et. Båda ändelserna '-lig' och '-ig' förekommer i flera germanska språk, men ibland premieras alltså den senare trots att ordet i sin tyska grundform innehåller ett 'L'. Jmf engelska '-ly' och '-y'.
Ang Kaviar, som liten sa jag kaviar men fick alltid kommentar om det så jag började säga kavviar och gör det fortfarande.
TS som svar på din fråga, käärvänlig och trallvänli... (bor långt ut i Sthlms län och pratar mer som en norrlänning än en stockholmare enligt min pappa.. Älg inte Elg... Äta inte Eta... osv. -
Kärvännli, det vill säga inte riktigt långt ä i kär, men inte heller riktigt kort. Något slags mellanting..Betoning på "vänn"
Trallvänli, med "vän" som i samma som "ljuv". Betoning verkar ligga både på "trall" (kort a, btw) och "vän".
-
Aldrig hört någon säga det med L:et faktiskt. Kanske är vanligare hos er på ostkusten, vem vet.rox skrev 2017-03-22 22:04:39 följande:
Det här är intressant, jag har alltid sagt Omständig men hör fler och fler säga Omständlig..
Ang Kaviar, som liten sa jag kaviar men fick alltid kommentar om det så jag började säga kavviar och gör det fortfarande.
TS som svar på din fråga, käärvänlig och trallvänli... (bor långt ut i Sthlms län och pratar mer som en norrlänning än en stockholmare enligt min pappa.. Älg inte Elg... Äta inte Eta... osv.
Tråkigt, jag tycker att man ska få uttala det hur man vill.
Intressant att höra. "Älg" är nog dock inget bra exempel på stockholmska då Ä:et där är kort oavsett hur man uttalar det. "Eta" med riktigt långt "E" är dock ett perfekt exempel på grötig huvudstadsdialekt.
-
Intressant uttal, är du måhända från en del av Sverige där götamål talas? Vill dock poängtera att det här med dialektuppdelningar inte är hugget i sten, många fenomen har spritts genom att människor bosatt sig i andra delar av landet. Bästa exemplet för tråden är väl att många "08:or" säger "minna" och "sinna" (kort vokal alltså) istället för rikssvenskans "miina" och "siina" (långt "I").Aniiee skrev 2017-03-22 22:32:14 följande:
Kärvännli, det vill säga inte riktigt långt ä i kär, men inte heller riktigt kort. Något slags mellanting..Betoning på "vänn"
Trallvänli, med "vän" som i samma som "ljuv". Betoning verkar ligga både på "trall" (kort a, btw) och "vän".
-
Nä, jag är stockholmare, söder om söder, men har starka influenser från Blekinge och Östergötland (mormor föddes i Olofström, flyttade till Motala i sena tonåren och kom till Stockholm i 40-årsåldern), och från Norrbotten (min pappa var från Piteå).Anonym (Göten) skrev 2017-03-24 03:05:35 följande:Intressant uttal, är du måhända från en del av Sverige där götamål talas? Vill dock poängtera att det här med dialektuppdelningar inte är hugget i sten, många fenomen har spritts genom att människor bosatt sig i andra delar av landet. Bästa exemplet för tråden är väl att många "08:or" säger "minna" och "sinna" (kort vokal alltså) istället för rikssvenskans "miina" och "siina" (långt "I").
BTW så säger jag "miiiina pennor" men "minna strumpor" och "miiiina barn" men "minna ungar" med mera, med mera. Det beror också lite på var i ordföljden det kommer och hur fort jag pratar för tillfället. -
Har aldrig tänkt på att olika substantiv kan påverka om en Stockholmare säger minna eller miina. Är från Göteborg så just den språkliga företeelsen är för oss främmande.Aniiee skrev 2017-03-24 14:40:51 följande:
Nä, jag är stockholmare, söder om söder, men har starka influenser från Blekinge och Östergötland (mormor föddes i Olofström, flyttade till Motala i sena tonåren och kom till Stockholm i 40-årsåldern), och från Norrbotten (min pappa var från Piteå).
BTW så säger jag "miiiina pennor" men "minna strumpor" och "miiiina barn" men "minna ungar" med mera, med mera. Det beror också lite på var i ordföljden det kommer och hur fort jag pratar för tillfället.
-
Vet inte om det är så vanligt i Stockholm heller. Tror snarare att det är en familjeföreteelse =PAnonym (Göten) skrev 2017-03-25 19:20:19 följande:Har aldrig tänkt på att olika substantiv kan påverka om en Stockholmare säger minna eller miina. Är från Göteborg så just den språkliga företeelsen är för oss främmande.
-
Okej, men föredragandet av minna där är ju återkommande. I varierande grad förstås.Aniiee skrev 2017-03-25 19:28:26 följande:
Vet inte om det är så vanligt i Stockholm heller. Tror snarare att det är en familjeföreteelse =P
-
Så säger jag också. Smålänning.Aniiee skrev 2017-03-22 22:32:14 följande:
Kärvännli, det vill säga inte riktigt långt ä i kär, men inte heller riktigt kort. Något slags mellanting..Betoning på "vänn"
Trallvänli, med "vän" som i samma som "ljuv". Betoning verkar ligga både på "trall" (kort a, btw) och "vän".
-
Beklagar att din far inte är i livet förresten.Aniiee skrev 2017-03-25 19:28:26 följande:
Vet inte om det är så vanligt i Stockholm heller. Tror snarare att det är en familjeföreteelse =P
-
Var i Småland? Skiljer ju väldigt.Tyllkjolar skrev 2017-03-25 19:36:49 följande:
Så säger jag också. Smålänning.
