Särbegåvad tvååring, info o erfarenheter

Var 20:e barn är särbegåvat.
Mensa är en konstig organisation.

Prata med duktiga pedagoger istället för en intresseorganisation för elitistiskt tänkande.

Då jag själv är särbegåvad så säger jag uppmuntra, men behöver inte försöka stimulera lärande, det kommer mest troligt. Vad jag skulle kolla på är när det kommer till skolan, hitta en bra skola tidigt. Självmordsstatistik och depression är tyvärr vanligt hos särbegåvade då man inte platsar in någonstans.

Kan säga att jag totalvägrade allt innan jag började skolan. Dock var jag ändå så understimulerad att jag nog hade 25% närvaro i skolan, men jag var trevlig och hade högsta betyg, så då var det ingen som följde upp eller undrade vad det var som var fel.

Ja, det var ju mensa BVC tipsade om, men jag tyckte också att det var otillräckligt i våran vardag.

Det finns ingen anledning att sporra henne utan vi vill underlätta hennes och storasysters vardag. När storasyster börjar grina för att minstingen sjunger samma låt som henne och ersätter sista ordet med bajskorv och flinar, är det svårt att veta vad man ska säga

Sedan kan det fungera olika bra i olika kommuner.
Så Mensa kanske är det bästa som går, men ta det som påstås av individer med en nypa salt.
Däremot kan deras skriftliga organisationsinformation vara ganska bra. Den som skapas centralt.

En sak som är viktig när man har ett särbegåvat barn, är att alltid bekräfta barnet för vem hon är och inte bara för vad hon kan. Det är lätt att det blir så, även om det inte är avsiktligt. Jag var själv ett särbegåvat barn, skrev mitt namn när jag precis fyllt tre, lade 200-bitarspussel vid 2,5 osv. Det gjorde att jag fick mycket bekräftelse för att jag var duktig. Det kommer väl naturligt att man berömmer sina barn för saker de gör. Men i kombination med att jag inte var riktigt accepterad i skolan senare, och kände att jag som person inte dög så gjorde det att jag alltid har varit mina prestationer. Det hänger kvar fortfarande. Är jag inte bäst, om jag inte får uppmärksamhet och beröm för det jag gör så är jag ingen. För JAG duger inte, om jag inte presterar, eller överpresterar. 

Jag säger så klart inte att det är så för er, men jag tror att det är något man måste tänka på lite extra med sådana barn.

Det kan ju lika gärna vara så att barnet är tidigt men att det sen planar ut och det blir annorlunda i skolan. Att barnet är som alla andra i trean fyran typ.