• Anonym (Anonym)

    Ångest över bonus

    Hjälp! Ni som av olika anledningar inte kommer överens med/ tycker om era bonusar- vad gör ni för att uthärda tiden ni har dom? Vi har bonus varannan vecka, och den veckan har jag ångest, är stressad och känner mig lättretlig. Vet inte hur jag ska göra för att komma ur detta? Orättvist och fel emot hela familjen, men jag vantrivs verkligen med livet när bonus är här.. hjälp mig snälla!

  • Svar på tråden Ångest över bonus
  • Anonym (Anonym)
    slutatsnusa skrev 2017-03-14 20:52:15 följande:

    Jag är ganska övertygad om att det är vad som är orsaken. Tråkigt. Jag hatar pappor som är såna (min egen pappa och mina barns pappa) de förstör så mycket.

    Frågan är nu vad du kan göra åt det?


    Ja efter att ha legat och grubblat halva natten så känns det som att risken är stor att det beror på det. Att jag associerar bonus vistelse här med massa merjobb. Hur gör man? Får väl börja i ändan med att prata med pappan, och hoppas man kan förhindra att historien upprepar sig. Annars vet jag inte?

    Skönt iaf att fått fler vinklingar på problemet och inte bara som tidigare svaren i tråden- att jag ska flytta osv..
  • Anonym (En annan)
    Anonym (Anonym) skrev 2017-03-15 08:33:46 följande:

    Ja efter att ha legat och grubblat halva natten så känns det som att risken är stor att det beror på det. Att jag associerar bonus vistelse här med massa merjobb. Hur gör man? Får väl börja i ändan med att prata med pappan, och hoppas man kan förhindra att historien upprepar sig. Annars vet jag inte?

    Skönt iaf att fått fler vinklingar på problemet och inte bara som tidigare svaren i tråden- att jag ska flytta osv..


    Tyvärr tror jag att det är föräldrar till barn som lever med bonusföräldrar som skriver de kommentarerna. De lägger sig in i sitt eget barns situation och skriver utgående från hur de ville att det barnets bonusförälder skulle göra.

    Jag skulle ju själv inte vilja att min son behövde bo med någon som inte gillar honom.

    Men man väljer inte vem man blir kär i. Man väljer inte bonusbarnets beteende. Så fast jag rent ut sagt hatar min bonusunges beteende så väljer jag att stanna, för jag älskar hans pappa. Gillar bonussonen, hatar hans beteende, tycker mer om hans yngre bror. Därför stannar jag.

    För att om ett par år är han äldre, jag kan stå ut.
  • ross1

    Tur att du kan stå ut tills du blir av med honom. Men tror du att han står ut?

    Kan barnet rå för att en förälder flyttar ihop men en person som avskyr det? 

  • Anonym (pompe)
    Anonym (En annan) skrev 2017-03-15 13:17:48 följande:
    Tyvärr tror jag att det är föräldrar till barn som lever med bonusföräldrar som skriver de kommentarerna. De lägger sig in i sitt eget barns situation och skriver utgående från hur de ville att det barnets bonusförälder skulle göra.

    Jag skulle ju själv inte vilja att min son behövde bo med någon som inte gillar honom.

    Men man väljer inte vem man blir kär i. Man väljer inte bonusbarnets beteende. Så fast jag rent ut sagt hatar min bonusunges beteende så väljer jag att stanna, för jag älskar hans pappa. Gillar bonussonen, hatar hans beteende, tycker mer om hans yngre bror. Därför stannar jag.

    För att om ett par år är han äldre, jag kan stå ut.
    Vad menar du med tyvärr - är det dåligt att kunna sätta sig in i ett barns situation? Är det dåligt att ställa sig på barnets sida och önska att det får leva med mogen vuxna som tycker om det?

    Om du inte själv vill att ditt barn ska behöva leva med någon som inte gillar honom varför tycker du att det är okej att andars barn ska göra det?

    Och när din bonus blir äldre - vad händer då? Tar relationen slut då, ska han inte finnas i ert liv då? När han är vuxen, då finns han inte mer?
  • nevermind
    Anonym (Anonym) skrev 2017-03-14 19:39:06 följande:
    Nej nej, bonus vill ha presenter när syskonet fyller år, annars är det tydligen orättvist.
    Bortskämd alltså?
  • Anonym (En annan)
    ross1 skrev 2017-03-15 13:20:58 följande:

    Tur att du kan stå ut tills du blir av med honom. Men tror du att han står ut?

    Kan barnet rå för att en förälder flyttar ihop men en person som avskyr det? 


    Jag skrev att jag GILLAR bonussonen, men HATAR hans BETEENDE. Det är stor skillnad på att avsky en människa, eller något som människan gör. Jag kan stå ut med det tills han blir äldre. Liksom jag står ut med min egen unges trots-period som pågår som bäst. För jag vet att det blir bättre. Jag avskyr min unges raseriutbrott, men jag älskar honom ändå.
  • Anonym (En annan)
    Anonym (pompe) skrev 2017-03-15 13:24:25 följande:

    Vad menar du med tyvärr - är det dåligt att kunna sätta sig in i ett barns situation? Är det dåligt att ställa sig på barnets sida och önska att det får leva med mogen vuxna som tycker om det?

    Om du inte själv vill att ditt barn ska behöva leva med någon som inte gillar honom varför tycker du att det är okej att andars barn ska göra det?

    Och när din bonus blir äldre - vad händer då? Tar relationen slut då, ska han inte finnas i ert liv då? När han är vuxen, då finns han inte mer?


    Om du hade läst mina tidigare svar hade du sett att bonus nr 1 beter sig väldigt illa mot bonus nr 2. Vems sida ska jag då ställa mig på? Menar bara att jag avskyr det beteendet. Inte barnet i sig!
  • ross1
    nevermind skrev 2017-03-15 14:07:49 följande:
    Bortskämd alltså?
    Låter som rätt normalt att en 7-åring blir avundsjuk när nån annan får presenter.

    Det är ju en del av normal utveckling hos barn att inte kunna tänka logiskt kring att jag får när det är min födelsedag och du får när det är din dag. Det är inget man kan förvänta sig att en 7-åring kommit så långt med.

    Om man irriterar sig på såna normala utvecklingssteg så blir det ju väldigt svårt att leva med barn över huvud taget.

    Tyvärr verkar ju en del styvmammor också fastnat på den nivån, och är avundsjuka på allt möjligt som de borde växt ifrån; avundsjuka på att ett barn fanns före dem, att mannen haft en kvinna före dem, att ett barn ibland får sina behov tillgodosedda före dem själva.

    Det är ju sånt barn ska lära sig under uppväxten, i samklang med en ansvarsfull vuxenvärld som ställer rimliga krav utifrån mognad och behov.
  • ross1
    Anonym (En annan) skrev 2017-03-15 14:27:37 följande:
    Om du hade läst mina tidigare svar hade du sett att bonus nr 1 beter sig väldigt illa mot bonus nr 2. Vems sida ska jag då ställa mig på? Menar bara att jag avskyr det beteendet. Inte barnet i sig!
    Det var inte det jag svarade på. Jag svarade på det här; att vissa kommentarer "tyvärr" är skrivna av föräldrar som önskar att deras barn ska slippa leva med styvföräldrar som ogillar dem. 

    Tyvärr tror jag att det är föräldrar till barn som lever med bonusföräldrar som skriver de kommentarerna. De lägger sig in i sitt eget barns situation och skriver utgående från hur de ville att det barnets bonusförälder skulle göra. 

    Jag skulle ju själv inte vilja att min son behövde bo med någon som inte gillar honom. 

    Men man väljer inte vem man blir kär i. Man väljer inte bonusbarnets beteende. Så fast jag rent ut sagt hatar min bonusunges beteende så väljer jag att stanna, för jag älskar hans pappa. Gillar bonussonen, hatar hans beteende, tycker mer om hans yngre bror. Därför stannar jag. 

    För att om ett par år är han äldre, jag kan stå ut.

  • Anonym (En annan)
    ross1 skrev 2017-03-15 14:38:35 följande:

    Det var inte det jag svarade på. Jag svarade på det här; att vissa kommentarer "tyvärr" är skrivna av föräldrar som önskar att deras barn ska slippa leva med styvföräldrar som ogillar dem. 

    Tyvärr tror jag att det är föräldrar till barn som lever med bonusföräldrar som skriver de kommentarerna. De lägger sig in i sitt eget barns situation och skriver utgående från hur de ville att det barnets bonusförälder skulle göra. Jag skulle ju själv inte vilja att min son behövde bo med någon som inte gillar honom. Men man väljer inte vem man blir kär i. Man väljer inte bonusbarnets beteende. Så fast jag rent ut sagt hatar min bonusunges beteende så väljer jag att stanna, för jag älskar hans pappa. Gillar bonussonen, hatar hans beteende, tycker mer om hans yngre bror. Därför stannar jag. För att om ett par år är han äldre, jag kan stå ut.


    Oj, såg nu hur jag hade formulerat detdär. Det låter ju nog fel där i början. Menar bara att jag tror att det är många bioföräldrar som tar illa upp direkt och därför skriver fula svar.

    Och nej, jag skulle inte vilja att min son bodde hos någon som inte gillade honom. Men om han inte kan uppföra sig så skulle jag inte ha något emot att någon annan kommer in och uppfostrar om inte jag är i närheten.

    Om någon inte gillar honom för att han beter sig illa så får han skylla sig själv, jag blir också trött på honom ganska ofta. Men då han är mitt biologiska barn kan jag inte smita undan på samma sätt som man kan göra med ett bonusbarn.
Svar på tråden Ångest över bonus