Måste man spara till barnen?

Å andra sidan så blir sparat barnbidrag i 20 år ca 250.000 och det räcker knappt till insatsen på en tvåa i Nynäshamn...

Anledningen är just att det kan bli lite väl mycket curling. Barn som får alltför mycket gratis kan få svårt att klara motgångar vidare i livet, och de har kanske heller inte lärt sig att jobba för att få vad de vill ha. Det sägs ju att det rent generellt är en björntjänst att skämma bort ett barn.

Jag tycker man gör barnen en björntjänst när man sparat ihop flera hundra tusen. Dom får lära sig att pengar är något man får utan att ha förtjänat det.

Men är det en slant till körkortet eller lite möbler till första lägenheten tycker jag det är en annan femma.

Jag planerar att hjälpa mina barn på andra sätt, kanske även ekonomiskt. Men det ska inte finnas ett stort sparkonto som dom får ta så fort dom blir 18.

Jag tycker att man kan ge sina barn ett grundsparande, men undvika alltför stora summor.
Det är exempelvis rimligt att barnen får spara ihop till kontantinsatsen själv (via jobb där de kanske får bo inneboende eller fortfarande hemma medan de jobbar och på så sätt hålla nere kostnaden), men att föräldrar kan hjälpa till att täcka upp för att få bort exempelvis de högsta räntelånen (oftast över ca 75 %) via sparande för barnen eller också via privatlån.

När jag sålde min förra lägenhet var många spekulanter föräldrar som skulle köpa den för sina barn. För mig kändes det lite väl tilltaget att ge sina barn en bostadsrätt. Även om det inte är rimligt att en ung vuxen ska kunna spara ihop till hela summan för en bostad i Sthlm kan man ändå kräva att de ska jobba ihop till en del av den själv.

Jag kan även tycka att det känns lite skevt att en generation unga vuxna får så otroligt olika förutsättningar. Under den tiden då åtminstone de flesta barn bara hade ett grundsparande och resten hängde på dem själva kändes det som om en majoritet åtminstone hade hyfsat likartade chanser i livet.
Idag har en hel del 90 meters försprång i ett 100-mesters lopp, när de får bostad, buffert, körkort och ibland även en del pengar för studielivet av sina föräldrar, medan andra gör hela eller största delen av jobbet själva.

Men hur många jobb finns det där man kan bo inneboende? I hela Stockholms län finns det just nu 18 lägenheter med utropspris under 1 miljon. Ska man spara ihop kontantinsatsen till en sådan på 1 år är det 12 500 kr/månaden. Bor man dyrt i andra hand och är i början av karriären känns det orealistiskt att spara de summorna i månaden. En startkapital på 100 000 gör det betydligt lättare för en ungdom att spara ihop återstående del av kontantinsatsen.

Anledningen är just att det kan bli lite väl mycket curling. Barn som får alltför mycket gratis kan få svårt att klara motgångar vidare i livet, och de har kanske heller inte lärt sig att jobba för att få vad de vill ha. Det sägs ju att det rent generellt är en björntjänst att skämma bort ett barn.

Det ena måste väl inte utesluta det andra? Jag fick mitt barnbidrag/studiebidrag från 13 års ålder men då fick jag också själv stå för kläder, busskort och nöjen. Jag fick körkort med motkraven att inte börja röka eller dricka (vilket jag blev lovad redan från ca 12 års ålder). När jag flyttade hemifrån och började plugga fick jag uttag på arvet motsvarande CSN-lånet, med motkravet att jag inte tog lån utöver detta. Jag hade alltså samma budget som alla andra men slipper idag ett stort lån. År 2 hjälpte mina föräldrar mig med att köpa en lägenhet som jag 5 år senare sålde med stor vinst. Jag betalade tillbaka lånet till mina föräldrar med ränta och använde vinsten som insats till vårt hus.

Jag anser mig inte vara bortskämd, gör rätt för mig och är otroligt tacksam över all denna hjälp som mina föräldrar gett mig. Men det har alltid funnits ett motkrav, jag har aldrig bara fått pengar. Jag kommer göra likadant när vårt barn blir gammalt nog för det.

Jag tycker man gör barnen en björntjänst när man sparat ihop flera hundra tusen. Dom får lära sig att pengar är något man får utan att ha förtjänat det.

Men är det en slant till körkortet eller lite möbler till första lägenheten tycker jag det är en annan femma.

Jag planerar att hjälpa mina barn på andra sätt, kanske även ekonomiskt. Men det ska inte finnas ett stort sparkonto som dom får ta så fort dom blir 18.