Exet förstör min nya familj samt vår gemensamma son, psykiskt.

Känner igen det där med "stormvindar", samt storlekar som är för stora, så fort han ens tänker på sin mamma så ändrar han attityd helt, min son är inte längre den sonen som han var för 5 min sedan. Tänk dig en människa som lider av schzofreni. Nu kan man bara utgå ifrån det man sett på TV, men så blir han. Ifrån en människa till en helt annan.

Hon lyckades på något sätt, vet inte hur, då jag inte är den bästa på att kolla upp saker och ting, blivit bättre med tiden då jag inte orkar att bli nertryckt i skiten av modern längre. 

Får jag fråga vem som skulle säga sig emot att han placeras i en annan kommun?

Det jag ser samt min sambo och vår vänner som ser vår sons beteende och ordval så ser de att han behöver stabilitet och rutiner i sin vardag.

Det han inte har idag, enligt hans egna ord när vi har djupa diskussioner så börjar han alltid gråta över situtationen han har hos mamma. 

Men att få henne att ens lyssna på en a örat är lönlöst, "hennes veckor hennes regler, mina veckor mina regler".......Detta är hennes ord varje gång jag tar upp något

Älskar verkligen hennes lösningar.....

Fast där har hon ju en poäng faktiskt. Vad hon gör på sina veckor har ni inte med att göra. Lika lite som hon har att göra med vad ni gör på era veckor. Angående skola är det troligen för barnets skull det bästa att gå i skola nära ena föräldern. Bättre att ha EN fast punkt än ingen alls. Där får man som förälder svälja och acceptera att det gör ont att inte ha det lika som den andra föräldern. Det är barnet det handlar om. Endast barnet och inte er föräldrar. Ni har inga rättigheter i detta. Ni har skilt er och vänt upp och ner på barnets liv och inte nog med det kan ni inte ens samarbeta kring barnet utan använder honom som en bricka i ett spel.

Att jag låter hård är att jag vet vad sådana här konflikter gör med ett barn. Det skadar för livet. På något sätt MÅSTE ni komma överens. Om det så betyder att du får backa och "ge med dig".

FAST ts har sagt att den som han vill ha ligger mitt emellan, tar en kvart för båda(de bort alltså 30min från varandra) och varför ska han ge med sig när barnet mår dåligt hos modern?

Barnet kanske mår dåligt pga konflikten? Inte speciellt konstigt. Och barn mår bäst av att ha en fast punkt. Att ha nära till skolan hos ena föräldern är bättre än att ha långt till skolan hos båda. Du är fel ute när du skriver "varför ska han ge med sig". Det är sånt tänk som drabbar barnet ännu mer och det är att endast tänka på sig själv.

www.forskning.se/2017/01/12/vaxelvist-boende-bast-for-skilsmassobarnen/

Var det du eller mamman som flyttade till en annan kommun efter skilsmässan?

För vår del bor dottern övervägande här och träffar sin pappa lördag till söndag varannan helg plus en natt mitt i veckan. Det jag kan se är att hon alltid kommer hem med ett fruktansvärt humör eller uppspeedad när hon har varit hos pappan. Vi brukar skoja om att stormvinden snart sveper in, för fem minuter senare kommer den första konflikten av flera. Då har vi ändå ingen direkt konflikt med pappan mer än att hon inte vill använda byxor som han köpt i 3-4 storlekar större än vad hon har.

Så bara att byta hem och rutiner kan skapa stora problem för ett barn. Ev bråkar hon extra mycket bara för att bli extra sedd eller nåt. Så att sonen blir upp och ner behöver inte betyda så mycket. En del barn reagerar mycket på förändringar.