inte gå på utvecklingssamtal
Vad händer om en förälder inte vill gå på utvecklingssamtal eller föräldramöte? Socanmälan? Annat? Hur resonerar ni/jobbar kring det/har för erfarenheter av det? Vill ha svar av de som vet, inte "personligt tyckande".
-
-
Svar på tråden inte gå på utvecklingssamtal
-
Förra årets föräldramöte i klassen (högstadiet) tog 15 min, bra att ni kom.. Vi har inget att ta upp men vi hittade en intressant artikel vi kan prata om. Tar längre tid att köra dit... Sedan var det gemensamt I matsalen som var ännu mer ointressant, handlade mest om tjafs på vissa skolbussar. .. Funderar faktiskt på att inte gå i år. Utvecklingssamtalen tycker jag är viktiga fast i år var det 4 dagar in på terminen.. Sjukt meningslöst, det har liksom inte hunnit hända nåt, dom hade inte ens hunnit ha alla ämnen
-
Jag tycker också att utvecklingssamtalen ligger sjukt tidigt på terminen. Hur ska man kunna diskutera något konstruktivt, speciellt när barnet precis gått över till mellan/högstadium med nya okända lärare.Anonym (Mmm) skrev 2017-09-13 12:26:04 följande:
Förra årets föräldramöte i klassen (högstadiet) tog 15 min, bra att ni kom.. Vi har inget att ta upp men vi hittade en intressant artikel vi kan prata om. Tar längre tid att köra dit... Sedan var det gemensamt I matsalen som var ännu mer ointressant, handlade mest om tjafs på vissa skolbussar. .. Funderar faktiskt på att inte gå i år. Utvecklingssamtalen tycker jag är viktiga fast i år var det 4 dagar in på terminen.. Sjukt meningslöst, det har liksom inte hunnit hända nåt, dom hade inte ens hunnit ha alla ämnen
-
Du borde anmälas som hetsar till att ockupera socialens tid, kraft och resurser på något helt irrellevant. Att vara engagerad i sitt barn är något helt annat än att vara med på föräldramöten. Under alla mina år har föräldramöten inte gett någonting som inte med fördel kunde skickas ut på mail. Det enda de inneburit är att jag fått mindre tid med mina barn, mer stress i vardagen och irritation över att ha slösat ännu en kväll på något som precis lika gärna kunde meddelas via mail. Ofta är det några gapiga föräldrar som ser föräldramöten som en arena att få basunera ut sina irrelevanta åsikter om allt och alla - jag gissar att du tillhör den kategorin eftersom du tycker det är så viktigt att alla andra kommer dit som publik. Jag har varit på runt 50 föräldramöten (om man räknar med dagis också) och av dessa har inte ett enda varit relevant. Jag ångrar så att jag stressade och tog värdefull tid från mina barn och ibland fick stressa från jobbet pga detta.Anonym (.) skrev 2017-09-11 16:05:16 följande:
Självklart görs en anmälan om ingen dyker upp på barnens utvecklingssamtal och föräldramöten. Lärare som inte gör det borde avgå. Det ingår när en är förälder att vara engagerade i sina barns skolgång.
Däremot, utvecklingssamtal, en helt annan sak. Men återigen, det kan kommuniceras via mail om det tex är svårt att få tid ledigt från jobbet, sluta ge föräldrar mer dåligt samvete än de redan har. Men har man möjlighet tycker jag att man ska gå på utvecklingssamtalen för de ger något. Att vara engagerad i sina barns skolgång är dock något helt annat än att försöka leka duktig förälder och alltid prioritera föräldramöten före en mysig kväll med barnen. -
Jag det är självklart att man ser till att fixa så att man kan delta i sina barn utvecklingssamtal.
Föräldramöten skulle jag nog sakna om de försvann. Lärarna har möjlighet att presentera sig och rektorn att beskriva mål, vision och vilka förväntningar de har på barn och föräldrarna.
Det är nämligen lång i från alla vuxen som läser information och tar till sig den. Information kan därför behöva ges på ett par olika sätt - men det går ju inte att individanpassa all info till 800 olika föräldrar. -
Både utvecklingssamtalen och föräldramöten är frivilliga träffar där föräldrar har chans att träffa lärare , skolpersonal och ta del av arbetssätt samt skolans verksamhet. Inget vi kan tvinga någon till och inget som i sig är grunden till en anmälan till sov (även om det kan vara en indikation så kan det finnas andra anledningar). Tycker givetvis synd om barnet som ivrigt ser fram emot utav.samtalet om föräldrarna inte kommer. Däremot är vi skyldig att informera föräldrarna hur eleverna ligger till oavsett om föräldrarna kommer på möten eller samtal.Anonym (Emma (lärare)) skrev 2017-09-11 15:47:47 följande:
Vad händer om en förälder inte vill gå på utvecklingssamtal eller föräldramöte? Socanmälan? Annat? Hur resonerar ni/jobbar kring det/har för erfarenheter av det? Vill ha svar av de som vet, inte "personligt tyckande".
Sen kan man ju ha sina åsikter och känslor kring detta såklart men ingen pedagog på min arbetsplats skulle anmäla ngn pga att de inte kommer till skolan på möten... -
Hos oss anmäler vi till vår rektor och kallar till ett EVK tillsammans med elevhälsan samt föräldrarna. Vi ser det som att föräldrarna behöver stöttning i att samarbeta med skolan. Dock vår rutin, inte min personliga åsikt.Anonym (Lärare) skrev 2017-09-13 14:56:37 följande:Både utvecklingssamtalen och föräldramöten är frivilliga träffar där föräldrar har chans att träffa lärare , skolpersonal och ta del av arbetssätt samt skolans verksamhet. Inget vi kan tvinga någon till och inget som i sig är grunden till en anmälan till sov (även om det kan vara en indikation så kan det finnas andra anledningar). Tycker givetvis synd om barnet som ivrigt ser fram emot utav.samtalet om föräldrarna inte kommer. Däremot är vi skyldig att informera föräldrarna hur eleverna ligger till oavsett om föräldrarna kommer på möten eller samtal.
Sen kan man ju ha sina åsikter och känslor kring detta såklart men ingen pedagog på min arbetsplats skulle anmäla ngn pga att de inte kommer till skolan på möten... -
ja skolor har ju olika rutiner. Och vi har inga direkta kring just detta då det äär frivilligt.Anonym (Emma (lärare)) skrev 2017-09-13 15:46:30 följande:
Hos oss anmäler vi till vår rektor och kallar till ett EVK tillsammans med elevhälsan samt föräldrarna. Vi ser det som att föräldrarna behöver stöttning i att samarbeta med skolan. Dock vår rutin, inte min personliga åsikt.
-
Handlar fortfarande om samma tid man är bort från jobbet. Att gå till bokade tider hos läkare verkar aldrig vara några problem (alltså när de ej är akuta) men att gå på utvecklingssamtal är ofta helt omöjligt för det finns det inte tid till.... Trams.Litet My skrev 2017-09-12 23:55:45 följande:Otroligt löjlig fråga, du kan inte jämföra en akut skada med ett utvecklingsamtal där man likaväl kunnat få informationen via mail eller telefon som gett all information. Det är ganska svårt att laga tänder på nåt annat sätt än via tandläkaren. Vet du, jag hade hör och häpna stigit upp om barnen skadat sig också...det du!
-
Detta är jätteviktigt. Jag tror att det stämmer in på fler än man tror. Det skulle kunna vara jag som skrev detta, tyvärr lyssnade jag inte alltid på mig själv utan tvingade mig själv att gå ändå för att jag trodde att man "måste". Det hade till följd av att jag inte bara förlorade den tid jag var på mötet (skulle hellre vara hemma och ha mysigt med mina barn) utan jag förlorade en massa tid både före och efter.Virriiee4 skrev 2017-09-11 23:34:11 följande:
Ts, jag kan säga så mycket som såhär att jag har social fobi. Jag kan tala obehindrat, gärna och ofta med andra när det är enbart några få men så fort det blir några fler, som vid föräldramöten, så låser det sig totalt för mig. Jag får alla symtom med hjärtklappning, yrsel, panikkänslor, tunnelseende, röd i ansiktet, torr i munnen etc. Det syns oftast inte utåt men inombords känns det väldigt obehagligt.
Jag går därmed på alla utvecklingssamtal och liknande. Lyckligtvis har jag en man som tar alla jobbiga föräldramöten där man ska presentera sig för 20 andra m.m. Det är inte alla som har den andra föräldern närvarande.
Tänk på det Ts. Det finns både föräldrar men även barn som drabbats av detta hemska ofrivilliga. Du som lärare borde bredda din syn och kunskap kring detta då det kan röra dina elever själva.
Det finns säkert föräldrar som skulle behöva en anmälan, men inte för att de inte kan vara med på föräldramöten. Alla är inte supersociala. Rampfeber, talängslan, social fobi etc är inget självvalt utan fruktansvärt hemskt för den drabbade. Nästan ingen skulle kunna gissa det om mig då jag annars är framåt och social med ett fåtal men det är nog många som upplever obehag att tala inför andra på föräldramöten. Tänk på det! Skolan borde tänka om på många fronter.
Varför tvinga på både elever och föräldrar att vara sociala i sådan stor skala? Det finns andra tillvägagångssätt.
Jag fick ta ledigt från jobbet flera timmar för att "ladda upp" och slappna av innan mötet, för att förbereda mig på detta som jag hatar (att vara i ett rum med halvbekanta människor man tvingats ihop med och måste ha att göra med i 10 år - jag är mer avslappnad när det är helt obekanta människor jag aldrig mer behöver träffa men dessa människor dömer mig och kanske mina barn om jag tex beter mig konstigt pga nervositet/social fobi).
Jag förlorar alltså inte bara arbetstid innan mötet, tiden på själva mötet utan även tiden efter mötet. Jag mår så himla dåligt av detta och blir så uppstressad att jag inte är mig själv på flera dagar efter att jag tvingat mig själv till ett sådant möte med halvbekanta människor. Och vad ger det? Ingenting. Jag har aldrig någonsin varit på ett föräldramöte som gett något som inte lika gärna kunde meddelas via mail. Sluta med föräldramöten är mitt råd, tar bara tid från lärare, föräldrar och barn (som inte får träffa sina föräldrar lika mycket den kvällen), jag tror att det bara är en kvarleva från innan mail fanns, men nu finns mail, dags att uppdatera skolan! -
Detta är jätteviktigt. Jag tror att det stämmer in på fler än man tror. Det skulle kunna vara jag som skrev detta, tyvärr lyssnade jag inte alltid på mig själv utan tvingade mig själv att gå ändå för att jag trodde att man "måste". Det hade till följd av att jag inte bara förlorade den tid jag var på mötet (skulle hellre vara hemma och ha mysigt med mina barn) utan jag förlorade en massa tid både före och efter.Virriiee4 skrev 2017-09-11 23:34:11 följande:
Ts, jag kan säga så mycket som såhär att jag har social fobi. Jag kan tala obehindrat, gärna och ofta med andra när det är enbart några få men så fort det blir några fler, som vid föräldramöten, så låser det sig totalt för mig. Jag får alla symtom med hjärtklappning, yrsel, panikkänslor, tunnelseende, röd i ansiktet, torr i munnen etc. Det syns oftast inte utåt men inombords känns det väldigt obehagligt.
Jag går därmed på alla utvecklingssamtal och liknande. Lyckligtvis har jag en man som tar alla jobbiga föräldramöten där man ska presentera sig för 20 andra m.m. Det är inte alla som har den andra föräldern närvarande.
Tänk på det Ts. Det finns både föräldrar men även barn som drabbats av detta hemska ofrivilliga. Du som lärare borde bredda din syn och kunskap kring detta då det kan röra dina elever själva.
Det finns säkert föräldrar som skulle behöva en anmälan, men inte för att de inte kan vara med på föräldramöten. Alla är inte supersociala. Rampfeber, talängslan, social fobi etc är inget självvalt utan fruktansvärt hemskt för den drabbade. Nästan ingen skulle kunna gissa det om mig då jag annars är framåt och social med ett fåtal men det är nog många som upplever obehag att tala inför andra på föräldramöten. Tänk på det! Skolan borde tänka om på många fronter.
Varför tvinga på både elever och föräldrar att vara sociala i sådan stor skala? Det finns andra tillvägagångssätt.
Jag fick ta ledigt från jobbet flera timmar för att "ladda upp" och slappna av innan mötet, för att förbereda mig på detta som jag hatar (att vara i ett rum med halvbekanta människor man tvingats ihop med och måste ha att göra med i 10 år - jag är mer avslappnad när det är helt obekanta människor jag aldrig mer behöver träffa men dessa människor dömer mig och kanske mina barn om jag tex beter mig konstigt pga nervositet/social fobi).
Jag förlorar alltså inte bara arbetstid innan mötet, tiden på själva mötet utan även tiden efter mötet. Jag mår så himla dåligt av detta och blir så uppstressad att jag inte är mig själv på flera dagar efter att jag tvingat mig själv till ett sådant möte med halvbekanta människor. Och vad ger det? Ingenting. Jag har aldrig någonsin varit på ett föräldramöte som gett något som inte lika gärna kunde meddelas via mail. Sluta med föräldramöten är mitt råd, tar bara tid från lärare, föräldrar och barn (som inte får träffa sina föräldrar lika mycket den kvällen), jag tror att det bara är en kvarleva från innan mail fanns, men nu finns mail, dags att uppdatera skolan!