Förlovning=giftermål?
Hur ser ni på saken? Är en förlovning något som visar att man planerar bröllop?
-
-
Svar på tråden Förlovning=giftermål?
-
Tonåringar som är långförlovade? När förlovade dom sig då, när de var 8 år?Anonym (Så klart) skrev 2017-10-05 15:42:50 följande:Håller med. Även om bröllopet kan dröja av tex ekonomiska orsaker och att man inte bara vill ha en borgerlig vigsel med för tajt budget eller så att man behöver låna pengar så betyder förlovning att man bestämt sig för att gifta sig. Dom enda "långförlovade" jag vet om är tonåringar och 20-åringar.
Nu vet jag inte i vilka kretsar du umgås, men jag känner ingen som förlovat sig som tonåring. -
Oj, var läste du det? Så bara för att en grupp är självständiga så kan inte en annan vara det? Konstig slutledningsförmåga.Anonym (Så klart) skrev 2017-10-05 16:04:16 följande:Aha. Jag har alltså ingen självständig kvinna i min släkt för det går ju tydligen inte ihop med giftermål. Tack för din medverkan i tråden.
Men kul att du bidrog till debatten... -
Och har du läst länkarna jag har hänvisat till.Anonym (ordet) skrev 2017-10-05 20:38:32 följande:
Finns en massa trevlig information historiskt sett om du följer denna länk.
www.vett-och-etikett.com/vett-och-etikett.asp
Förlovning enligt wikipedias artikel om ämnet:
Förlovning är ett tillkännagivande av, man eklaterar, att en parrelation avser att leda till äktenskap eller registrerat partnerskap.
-
Jojo, du har rätt i det med att dom blev omyndiga. Jag har också härliga och starka kvinnor i min släkt fast dom var i den traditionella kvinnorollen ofta. Vissa ville inte det men dom levde helt utan partner vad jag vet.sextiotalist skrev 2017-10-05 16:26:16 följande:
Men de var omyndiga.
OK, då tar vi en historielektion igen.
Fram till 1734 så var kvinnorna rätt bra skyddade om de var trolovade, 1734 försvann en del av skyddet och endast äktenskapet (som då endast kunde bli som kyrklig vigsel, säkert också för synagogor också) som kunde ge tillräckligt bra skydd.
I slutet av 1800-talet, i samband med industriella revolutionen, så kom samboskapet i form av Stockholmsäktenskap, som främst var vanligast hos fattiga Stockholmare, men även började anammas bland borgarna, eftersom många började ifrågasätta kyrkans makt och ville inte gifta sig kyrkligt.
Kvinnor har under nästan hela 1800 kunnat ansöka om att vara myndig om de var ogifta, men 1863 så blev en ogift kvinna myndig vid 25, men först 1921 så blev den gifta kvinnan myndig, så även om kvinnorna i din släkt var självständiga, så var det fortfarande med mannens godkännande, först 1921 så blev den gifta kvinnan myndig, dvs helt självständig. Du skrev ju själv, vettiga män som inte stod i vägen.
Fortfarande så var det in på 1900-talet förbjudet för gifta kvinnor att arbeta inom många yrken, så det fanns faktiskt inte bara fördelar för kvinnan att vara gift.
Men hursomhelst, ts undrar vad förlovning betyder idag och ok det finns även äldre som förlovar sig utan tanke på giftermål. Jag är ändå ganska säker på att det vanligaste är att det innebär att paret ska gifta sig i framtiden. Speciellt då om dom är i 30-årsåldern, ska få barn osv. Mindre sannolikhet om dom är väldigt unga och du har berättat om dina vänner som är det och är födda runt 60-talet.
Varför vill du veta ts? -
Men gud vilken attityd du har. Tack detsamma? Angående tonåringarna så umgås jag inte med dom utan syftar på tex vänners yngre kusiner jag träffat på större kalas och liknande.Anonym (LOL) skrev 2017-10-05 20:51:23 följande:
Oj, var läste du det? Så bara för att en grupp är självständiga så kan inte en annan vara det? Konstig slutledningsförmåga.
Men kul att du bidrog till debatten...
-
Historielektion behöver jag inte. Du skulle dock behöv en då du helt missat de nackdelar och otrygghet som barnen fick utstå för att paret inte gifte sig. De gifta kvinnorna blev ofta lämnade vind för våg med sina barn när mannen hittade någon mer intressant.sextiotalist skrev 2017-10-05 16:26:16 följande:
Men de var omyndiga.
OK, då tar vi en historielektion igen.
Fram till 1734 så var kvinnorna rätt bra skyddade om de var trolovade, 1734 försvann en del av skyddet och endast äktenskapet (som då endast kunde bli som kyrklig vigsel, säkert också för synagogor också) som kunde ge tillräckligt bra skydd.
I slutet av 1800-talet, i samband med industriella revolutionen, så kom samboskapet i form av Stockholmsäktenskap, som främst var vanligast hos fattiga Stockholmare, men även började anammas bland borgarna, eftersom många började ifrågasätta kyrkans makt och ville inte gifta sig kyrkligt.
Kvinnor har under nästan hela 1800 kunnat ansöka om att vara myndig om de var ogifta, men 1863 så blev en ogift kvinna myndig vid 25, men först 1921 så blev den gifta kvinnan myndig, så även om kvinnorna i din släkt var självständiga, så var det fortfarande med mannens godkännande, först 1921 så blev den gifta kvinnan myndig, dvs helt självständig. Du skrev ju själv, vettiga män som inte stod i vägen.
Fortfarande så var det in på 1900-talet förbjudet för gifta kvinnor att arbeta inom många yrken, så det fanns faktiskt inte bara fördelar för kvinnan att vara gift.
Även idag så är det samma samhällsgrupper som separerar ofta och har barn med olika partners och samma samhällsgrupper som gifter sig och lever i kärnfamiljer livet ut. Man lever ofta som sina vänner och söker vänner med samma värderingar. Så att säga ?alla jag känner gör såhär? är inget underligt. Att inte gifta sig ( och troligtvis ha särkullsbarn) ÄR vanlig i din släkt och bland dina vänner. Det betyder inte att det är vanligt i andra grupper. -
Attityd? Jag svarade på samma sätt som du svarade 60-talist.Anonym (Så klart) skrev 2017-10-06 10:49:07 följande:Men gud vilken attityd du har. Tack detsamma? Angående tonåringarna så umgås jag inte med dom utan syftar på tex vänners yngre kusiner jag träffat på större kalas och liknande.
-
Nix, det är INTE vanligt i min krets, det är väldigt ovanligt med separationer i min krets, oavsett om man varit gifta eller inte.Anonym (Haha!) skrev 2017-10-06 11:09:55 följande:Historielektion behöver jag inte. Du skulle dock behöv en då du helt missat de nackdelar och otrygghet som barnen fick utstå för att paret inte gifte sig. De gifta kvinnorna blev ofta lämnade vind för våg med sina barn när mannen hittade någon mer intressant.
Även idag så är det samma samhällsgrupper som separerar ofta och har barn med olika partners och samma samhällsgrupper som gifter sig och lever i kärnfamiljer livet ut. Man lever ofta som sina vänner och söker vänner med samma värderingar. Så att säga ?alla jag känner gör såhär? är inget underligt. Att inte gifta sig ( och troligtvis ha särkullsbarn) ÄR vanlig i din släkt och bland dina vänner. Det betyder inte att det är vanligt i andra grupper.
Om du läst vad jag skrivit, så har jag flera vänner som varit långtidsförlovade, då menar jag tider som 25-35 år, som fortfarande lever ihop. Jag är en av de få som har en partner med barn sedan tidigare, vi är några fler, men inte många.
I släkten har vi väldigt få separationer, så ska jag referera till min krets, så är långa, ofta livslånga, relationer det absolut vanligast.
Separationer är ovanliga (speciellt på min sida, sambons sida mer frekvent förekommande) -
Har du läst min länk?sextiotalist skrev 2017-10-06 05:55:11 följande:Och har du läst länkarna jag har hänvisat till.
-
Tycker det är en intressant diskussion.Anonym (Så klart) skrev 2017-10-06 10:46:43 följande:Varför vill du veta ts?
-
Intressant artikel.sextiotalist skrev 2017-10-05 15:04:03 följande:popularhistoria.se/artiklar/aktenskap-ett-kar...
Än mer intressant var att läsa den här artikeln, fram till 1734 så räckte det med trolovning först då blev det obligatoriskt med vigsel.
Så folk har varit trolovade utan att gifta sig innan 1734. -
Uppar