Bf juli 2018

Idag blir en riktig graviditetsdag!

Först bm och sen direkt till kk, ber till gudarna att tappen håller ihop och jag slipper cerklage!

Ha en fin dag :)

Hahah åh, ja, relaterar verkligen!! Smart att säga det i förbifarten och sedan byta ämne!! Samt innan mötet! Smooth operating, mina komplimanger. Det här är iofs första barnet för min del men innan jag vet att allt har gått bra, att kejsarsnitt är beviljat och att barnet (över)lever och mår bra känns det inte som någon idé att fira/glädjas. Föredrar att bli med ny hund alla dagar i veckan. ;) Då är föräldrarna hälsotestade, man får träffa hunden innan man bestämmer sig osv osv osv. Try before you buy helt enkelt.

Ja jag har också blivande sömnbristskräck. Är lite bortskämd med att somna på trettio sekunder och sen sova så djupt att jag en gång inte ens hörde när brandmännen bultade på ytterdörren och ropade, eftersom det brann i lägenheten under.

Åå ja jag förstår att du är superorolig, och det blir tyvärr inte bättre när barnet är ute kan jag meddela .. ;) snarare värre! Det kan ju vara lite bra att öva på att släppa kontrollen lite och vara glad och lycklig i stunden, och inte tänka på allt som kan gå fel - för tro mig du kan bli tokig om du gör det. Man måste liksom lära sig att lägga band på sig själv om man är en person som har katastroftankar (som jag är). Sedan kan det ju också vara en poäng att andra är med dig i resan även om du tycker det känns jobbigt, från perspektivet att du faktiskt ÄR mamma nu - vad som än händer framöver (och utgå ifrån att det kommer gå bra, för det gör det allt som oftast) så är du nu så långt gången att ditt barn är ett barn, och skulle något dra igång så kommer de göra allt de kan för att rätta ditt barn - jag har inte gått igenom det själv men har en vän som gjorde sen abort pga att barnet hade ett allvarligt fall av vattenskalle som uppdagades vid RUL (barnet hade med största sannolikhet dött i magen, och om inte under första tiden utanför magen) och för henne tror jag det var viktigt att folk faktiskt förstod att hon hade förlorat ett BARN och att hon var mamma, även om hennes barn inte fanns kvar hos henne. Sen så är det ju faktiskt att för de allra allra allra flesta så går det ju BRA - så fokusera på det och inte vad som kan gå fel =) Gud vilken pekpinnemamma jag blev nu här - men jag känner igen mig så mycket i dom tankarna från första barnet att jag inte ville "ta ut något" förrän han var ute

Hej allihopa. :) Hur går det för er?

Här är det helt okej. Illamåendet är kvar men funkar med mina tabletter. Försökte i helgen att gå ner till lergigan men usch fy så dåligt jag mådde. Kräktes förvisso inte,tack och lova. Men mådde så fruktansvärt illa så låg bara i soffan hela dagen för mådde så dåligt och kände mig bara borta. Sov och sov och sov. Pratade knappt med familjen. Så nej det funkade inte alls eller kändes bra.

Sen foglossning blir bara värre och värre. Varit riktigt jobbigt nu senaste veckorna. Inte kunnat gå på akupunktur heller pga förkylning men skall äntligen få imorgon igen.

Annars mår jag väl bra. Haha :p Känner bebis sparka varje dag,vissa dagar mer eller mindre. Var hos bm i fredags och allt var bara bra. Fina hjärtljud och livmodern var så stor som den skulle vara. Så kändes bra och skönt. De enda var väl min vikt då. Bara gått upp 1 kg sen inskrivningen.., de var inte bm så nöjd kring. Men tappade ju iof 3-3,5 kg från inskrivningen. Men ja får ha koll.

Sen det jobbigaste. Min bm skall sluta på våran mvc!!! :( Blrv så ledsen. Hon är fantastisk min bm. Finns alltid där,ger stöd,lyssnar och tar sig tid. Verkligen förstår och känner mig!! Så är så ledsen. Hon känner till vår historia med 2 missfall innan dottern och oron efter de när jag var gravid med de andra 2. Allt kring hyperemesisen och även min extremt svåra foglossning jag hade med sonen och nu. Men även min rädsla och oro kring förlossningen denna gången. Men hon slutar i maj så ett tag kvar och hon skall hitta bästa ersättaren men känns sorgligt :(

På torsdag går vi in i v 22 och på måndag väntar vårt första aurora samtal. Nervöst men även spännande och skönt att de äntligen skall bli dags.

Oj detta blev såååå mycket längre än jag tänkt. Behövde verkligen skriva av mig känner jag. Hoppas allt är bra med er alla

Hej hej.

Jag har oxå problem med illamåendet äter ondansetron och lergigan comp har äntligen kommit till en fas där jag inte behöver ondansetron varje dag. Så håller tummarna att det vänder för sig med snart.

Jag själv var tappat 8 kg sen inskrivningen men är överviktig så min bm sa att det absolut inte var någon fara.

Jag skulle tycka det var jättejobbigt o behöva byta när man är halvvägs. Hoppas du får någon bra.

Kram

Åh vad skönt. Jag provade som sagt i helgen med lergigan men gick inte och fick då ta ondasetron. Men behöver fortfarande ondasetron varje dag 3 gånger om dagen. Vad skall man göra liksom.

Okej skönt att du i te behöver oroa dig för det då. Att din bm kunde lugna dig. Jag låg väl ganska lugnt vid inskrivningen så,kändes sådär när bm blev bekymrad. Sen min sjukgymnast tyckte att jag var smalare i anstalter och över låren och mindre runt magen men ändå kulan. Men frågade om jag gått ner. Känns inte så roligt och alla skall ju alltid säga hur liten jag är och att det inte syns. Att jag skall vara glad för att jag inte gått upp så mycket och så. Men känner inte alls så. Känner mig bara orolig. Liksom 1 kg och de är väl bebis vikt,moderkakan och fostervatten. Så de där kg försvinner ju ganska snabbt i de grejerna...om du förstår hur jag menar?

Jag tycker det känns skit jobbigt och hon har ju varit med i alla mina 3 graviditeter så. Men hoppas få ett besök i april och ett innan hon slutar i maj. Skall till henne i slutet ac mars iallafall

Ja det är det. Det är en jävla diagnos som man fått o som många inte kan förstå. Det är bara kämpa på och hålla tummarna.

Förstår exakt vad du menar. Kände mig oxå orolig jag menar när alla andra ökar i vikt så tappar jag. Knepig känsla. O sen att alla ska tycka o tänka om allt det gör mig galen.

Ja o det blir väl mer möten mot slutet så då är det ju skönt om man kan ha samma. Men kanske om du kan få ett möte med den nya o hon som ska sluta tillsammans kanske blir en enklare övergång då.

När är du beräknad?

Nån mer som börjat få kramper i benen? Jag hade det vid båda barnen så förväntade mig inte att komma undan denna gång heller, men trodde inte det skulle börja redan. Är i v20 och vaknar om nätterna med extrem kramp/smärta i benet/benen. Hjälper inte att stretcha. Ibland hjälper det med massage men det är en klen tröst när man vaknar av smärtor mitt i natten. :(

Nån mer som börjat få kramper i benen? Jag hade det vid båda barnen så förväntade mig inte att komma undan denna gång heller, men trodde inte det skulle börja redan. Är i v20 och vaknar om nätterna med extrem kramp/smärta i benet/benen. Hjälper inte att stretcha. Ibland hjälper det med massage men det är en klen tröst när man vaknar av smärtor mitt i natten. :(