Låna ut pengar till pojkvännen

Han skär verkligen ner på allt... han har det jätte tufft just nu. Så tufft att jag en gång fick handla mat till honom och hans barn så att han skulle ha något att ge barnet då han hade pappa helg... han köper inget, snarare säljer. Han betalar bara sina utgifter. Och mat och bensin.

Om han inte har råd ge barnet mat får väl barnet vara hos sin mamma. Och om det är så tufft och han verkligen gör allt, ja då måste han hitta andra vägar; söka socialbidrag tex. Har han inga sparade pengar och inga tillgångar säger de väl till slut ja? 

Ge inte mer pengar! För du kommer inte få tillbaka ett öre sen!

Varför ska du låna pengar till en vuxen människa?! Har du inte råd att köpa nåt så ska du fan inte heller ha de! Se till att få tillbaka dina pengar och dumpa han sen!

Älskar du honom? Ser du en framtid med honom? Tycker du om hans barn?

I så fall undrar jag - efter att ha satt mig bättre in i alla turer - varför du inte VILL hjälpa honom genom att flytta ihop. Det skulle ju förmodligen hjälpa upp hans ekonomi en hel del om han inte hade ett helt hushåll att dra runt på egen hand. Eller bor han så billigt att det inte skulle göra någon skillnad om ni skulle flytta ihop. Jag var lite snabb först när jag tyckte att han snyltade på dig, men efter vad jag har läst så kämpar han på ganska bra för att få det hela att gå ihop (bortsett från den där sporttävlingen då), medan du står lite på sidan om och ser om det bär eller brister för honom. Jag kan hålla med honom om att du inte verkar se er som ett "riktigt" par. Ta en funderare över vad du egentligen vill med honom. Är han mannen i ditt liv så kanske det inte är så fel att sponsra honom ekonomiskt för att hjälpa honom.

Men alltså, VILL du vara med den här killen? Tycker du att det är värt alla uppoffringar? För flyttar han in hos dig, lär det bli du som åker på att försörja honom... Ännu mer än nu. Du måste liksom välja. Antingen börja säga NEJ och eventuellt bryta relationen. Eller ha det som du ha det. Kanske inte låna ut eller ge bort lika mycket, men då stå ut med hans sura miner. För han lär inte lägga av så länge han har det tufft samt vet att du har pengar över...

Älskar du honom och vill dela resten av livet med honom? Då kan ni flytta ihop och göra en gemensam budget med allt vad det innebär och du hjälper honom att ta tag i sin egen ekonomi, med ansvar och allt. För detta krävs ju att du är beredd att skjuta till av dina pengar och att leva på den nivå som hans ekonomi tillåter.

Men är det inte så ska du sluta vara hans buffert och bankomat. Då får han lära sig att ta hand om sin egen ekonomi (du kan ju fortfarande hjälpa till med att göra och hålla en budget utan att skjuta till av dina pengar). Då får han leva med att han kanske inte kan sporta osv. för att mat och umgänge med barnet går före. Varför har han inte råd? Varför måste han flytta hem till sina föräldrar? Det kanske är den bästa lösningen då om han inte får ihop ekonomin utan dig?

TS; Låt honom flytta in hos sina föräldrar då? Du ska ju inte behöva ta honom "bara för att". Och då kommer det troligen bli så att du får betala ännu mer och lite till. Eller så får han hitta ett billigare boende. Om han jobbar heltid så förstår jag inte hur han kan ha så dåligt med pengar trots rättegångskostnader?! Har han massa andra lån? Och han jobbar heltid skriver du. Måste ju ha riktigt dålig lön i så fall. Han får byta jobb! Och kan du verkligen se en seriös framtid mellan er då han knappt kan försörja sig idag? Har han inget sparande alls?! Han kanske har bara att han själv är för "snål" för att ta av det till hans mat osv. Vet folk som blivit lurade på det sättet.

Och

Men vad är detta? Sluta låna ut pengar till honom.
Tar hans pengar slut då lönen kommer i över sina tillgångar. Han behöver dra ned på sina kostnader och/eller öka sina intäkter. Sätt dig ner och gör en budget med människan. Eller kräv att få se en innan du lånar ut nästa gång.

Vill han dig väl? Eller handlar allt om honom?

Personligen tycker jag att vuxna personer som inte tar fullt ansvar för sig själva och sin ekonomi är sjukt oattraktiva. Han verkar vare sig ha stake, driv eller stolthet.

Jag har varit osäker på mina känslor nästan hela förhållandet. Jag tycker om honom, men ibland känns det som att jag slösar tid av någon anledning. Som att jag vill göra något som jag inte vet vad är. Men så ibland tänker jag framåt och tänker att han är en bra person. MEN, vi bråkar jätte mycket nu. Vi vill inte bråka men vi kommer inte ifrån det. Tjafs och onödigheter... jag vet också att han mår dåligt över alla han problem han har...

och ja, han skulle få det betydligt lättare genom att bo med mig. Men det är något som gör mig osäker, jag vill vara själv och vara med honom? Men bara för att hjälpa honom hade jag kunnat gå med att han bor här men tänker jag på mig själv så vet jag inte ifall jag mått bättre. Så jag vet väl varken ut eller in får man väl dra som slutsats....

Då kan han ju behöva se över sin ekonomi rejält och skära där det behövs.  Men har han insett det? Att vilja "låna" pengar till tävling tyder inte riktigt på det.
Har man gemensam ekonomi är det gemensam syn och bedömningar av utgifter men har man separat så står man för sina egna utgifter. Som någon skrev, vad skulle han gjort om han varit singel? Det är gott och väl att vilja leva ihop med någon men det bör ju inte vara av ekonomiska skäl. Då är det faktiskt bättre att han flyttar hem till föräldrarna om nu ekonomin inte räcker till eget boende (varför??)

Har du någon insyn i vad det är för utgifter han har? Varför överstiger de hans inkomster? Otur någon gång eller precis efter oväntad arbetslöshet eller liknande är en sak, men här tycks han ha satt i system att leva över sina tillgångar.

Försök oavsett att inte ta på dig något samvete alls över hans ekonomi. Om han kommer med ett dröjande "jaa....då har jag väl inte råd med...." så kommer du med ett varken sorgset eller dömande "det har du nog rätt i", "det ser så ut" eller "nej, vad synd" och lämnar ämnet.