• Jooosen

    Vi som försökt med första barnet ca 1 år

    Hej,

    Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!


    Försöker med första barnet sen april 2017
  • Svar på tråden Vi som försökt med första barnet ca 1 år
  • Hedblomster
    Lenaia skrev 2018-08-01 15:23:56 följande:

    Nej ingen direkt anledning till varför det inte fungerar... Jag har lite lågt amh värde (2,7) men det fortfarande inom det normala (2-6,9). Dessutom så säger det värdet egentligen inget om hur äggen är.... Så oklart....


    Förlåt att jag bryter in men jag har 2,2 i amh värde och är 27 år och har SÅN stress över det! Vet att det som du säger är normalt men det är verkligen oklart hur mycket det påverkar ändå! Så många studier som säger olika...
    Blogg: havingyourbaby.vimedbarn.se. Insta: ttcsomewhereinsweden. TTC sen mars-17. X i maj-17.
  • Lenaia
    Hedblomster skrev 2018-08-01 18:33:42 följande:

    Förlåt att jag bryter in men jag har 2,2 i amh värde och är 27 år och har SÅN stress över det! Vet att det som du säger är normalt men det är verkligen oklart hur mycket det påverkar ändå! Så många studier som säger olika...


    Jag kände så med när jag fick beskedet men sen hittade jag en amerikansk studie som gjorts på kvinnor med 0,6/0,5 i värde samt dem som låg i mitten av det normala. Och det var samma procentuella chans till graviditet för båda grupperna. Detta då värdet i sig inte säger något om kvalitén på äggen!

    Så om jag uppfattat det någorlunda korrekt så är det mer ett riktvärde för hur man sen doserar för hormon sprutor!

    Tror jag iaf ???? hoppas det kan lugna lite!
  • XaHHa
    Hedblomster skrev 2018-08-01 18:33:42 följande:

    Förlåt att jag bryter in men jag har 2,2 i amh värde och är 27 år och har SÅN stress över det! Vet att det som du säger är normalt men det är verkligen oklart hur mycket det påverkar ändå! Så många studier som säger olika...


    Jag är 26 år och har ett värde på 1,6. Enligt läkaren var det lågt men inte så det skulle påverka - och vi lyckades ju :) Dock sa läkaren att om runt 5-7 år så kommer jag antagligen inte kunna få biologiska barn. Så du ska inte ha stress över ditt 2,2 :)
    Efter 809 dagars kämpande fick vi vårt plus 18/7
  • LLW

    Precis hemkommen från första mötet på ivf-kliniken. Kunde inte sova alls på natten..

    Fick träffa läkaren som gick igenom våra olika provsvar mer noggrant än vad första läkaren gjort under utredningen. Fick veta att mannens prover var precis på gränsen till normala. Stor lättnad för honom som trott att det var mycket sämre.

    Ska göra korta protokollet, han kollade äggblåsor och såg att jag hade normalt antal.

    Allt hade varit jättesmidigt om det inte varit för att jag gjorde cellprovtagning i maj (inte i samband med utredningen utan den vanliga man går på) och fått svar att jag har lätta cellförändringar.

    För 4 veckor sen när jag fick svaret ringde jag direkt till sjukhuset och frågade om jag skulle komma på ytterligare provtagning direkt eftersom vi skulle starta ivf. Fick som svar att det inte var nödvändigt utan att det kunde tas i efterhand.

    Lite konstigt tyckte jag eftersom man skulle kontakta dom om man blev gravid.. men litade på att det skulle vara som de sa.

    På kliniken idag fick jag veta att det inte alls stämmer. De påbörjar ingen behandling förens cellförändringarna är utredda. Så nu får jag vänta på att rmc ska kontakta cellprovtagningen och fixa tid. Så. Jävla. Onödigt. Jag hade på känn att det skulle strula, det var därför jag ringde och ville att de skulle kolla mig så fort som möjligt! Nu kommer vi inte kunna börja med ivf förens om ca 2 månader för att det först är väntetid och sen ska svaret utredas.

    Jag blev jättebesviken och rätt less på läkaren som sa "det är ingen panik, ni är så unga" ja men vi har väntat så himla länge nu så att två månader till känns som en evighet, speciellt när vi trodde vi skulle få börja direkt! Nu ska vi gå igenom 2 misslyckanden till innan vi får sätta igång..

    Väldigt blandade känslor. Ledsen för att det blev fel, men glad att det trots allt är igång. Hoppas verkligen jag får en tid snabbt. Det är ju så jobbigt att man måste anpassa sig till cykeln också, så att missar man med två dagar får man vänta en månad till..

    Jaja, bara ställa in sig på att mensen kommer imorgon. Försöka se framåt.

  • Långväntanefterdig
    LLW skrev 2018-08-02 11:47:28 följande:

    Precis hemkommen från första mötet på ivf-kliniken. Kunde inte sova alls på natten..

    Fick träffa läkaren som gick igenom våra olika provsvar mer noggrant än vad första läkaren gjort under utredningen. Fick veta att mannens prover var precis på gränsen till normala. Stor lättnad för honom som trott att det var mycket sämre.

    Ska göra korta protokollet, han kollade äggblåsor och såg att jag hade normalt antal.

    Allt hade varit jättesmidigt om det inte varit för att jag gjorde cellprovtagning i maj (inte i samband med utredningen utan den vanliga man går på) och fått svar att jag har lätta cellförändringar.

    För 4 veckor sen när jag fick svaret ringde jag direkt till sjukhuset och frågade om jag skulle komma på ytterligare provtagning direkt eftersom vi skulle starta ivf. Fick som svar att det inte var nödvändigt utan att det kunde tas i efterhand.

    Lite konstigt tyckte jag eftersom man skulle kontakta dom om man blev gravid.. men litade på att det skulle vara som de sa.

    På kliniken idag fick jag veta att det inte alls stämmer. De påbörjar ingen behandling förens cellförändringarna är utredda. Så nu får jag vänta på att rmc ska kontakta cellprovtagningen och fixa tid. Så. Jävla. Onödigt. Jag hade på känn att det skulle strula, det var därför jag ringde och ville att de skulle kolla mig så fort som möjligt! Nu kommer vi inte kunna börja med ivf förens om ca 2 månader för att det först är väntetid och sen ska svaret utredas.

    Jag blev jättebesviken och rätt less på läkaren som sa "det är ingen panik, ni är så unga" ja men vi har väntat så himla länge nu så att två månader till känns som en evighet, speciellt när vi trodde vi skulle få börja direkt! Nu ska vi gå igenom 2 misslyckanden till innan vi får sätta igång..

    Väldigt blandade känslor. Ledsen för att det blev fel, men glad att det trots allt är igång. Hoppas verkligen jag får en tid snabbt. Det är ju så jobbigt att man måste anpassa sig till cykeln också, så att missar man med två dagar får man vänta en månad till..

    Jaja, bara ställa in sig på att mensen kommer imorgon. Försöka se framåt.


    Åh din kämpe !! Tänk att det ska vara massa som strular hela tiden. Jag förstår din frustration.

    Jag har själv haft cellförändringar, inte i samband med ivf men innan. Det ska inte påverka en graviditet alls och eftersom du har lätta förändringar så kanske dom till å med växer bort av sig själv. Jag fick göra en konisering. 2 månader är en evighet i din situation, finns liksom inget att säga för att trösta dej, det är lång tid tyvärr:( men i slutändan när du väl får börja så går det jättefort!
  • LillaLuna
    LLW skrev 2018-08-02 11:47:28 följande:

    Precis hemkommen från första mötet på ivf-kliniken. Kunde inte sova alls på natten..

    Fick träffa läkaren som gick igenom våra olika provsvar mer noggrant än vad första läkaren gjort under utredningen. Fick veta att mannens prover var precis på gränsen till normala. Stor lättnad för honom som trott att det var mycket sämre.

    Ska göra korta protokollet, han kollade äggblåsor och såg att jag hade normalt antal.

    Allt hade varit jättesmidigt om det inte varit för att jag gjorde cellprovtagning i maj (inte i samband med utredningen utan den vanliga man går på) och fått svar att jag har lätta cellförändringar.

    För 4 veckor sen när jag fick svaret ringde jag direkt till sjukhuset och frågade om jag skulle komma på ytterligare provtagning direkt eftersom vi skulle starta ivf. Fick som svar att det inte var nödvändigt utan att det kunde tas i efterhand.

    Lite konstigt tyckte jag eftersom man skulle kontakta dom om man blev gravid.. men litade på att det skulle vara som de sa.

    På kliniken idag fick jag veta att det inte alls stämmer. De påbörjar ingen behandling förens cellförändringarna är utredda. Så nu får jag vänta på att rmc ska kontakta cellprovtagningen och fixa tid. Så. Jävla. Onödigt. Jag hade på känn att det skulle strula, det var därför jag ringde och ville att de skulle kolla mig så fort som möjligt! Nu kommer vi inte kunna börja med ivf förens om ca 2 månader för att det först är väntetid och sen ska svaret utredas.

    Jag blev jättebesviken och rätt less på läkaren som sa "det är ingen panik, ni är så unga" ja men vi har väntat så himla länge nu så att två månader till känns som en evighet, speciellt när vi trodde vi skulle få börja direkt! Nu ska vi gå igenom 2 misslyckanden till innan vi får sätta igång..

    Väldigt blandade känslor. Ledsen för att det blev fel, men glad att det trots allt är igång. Hoppas verkligen jag får en tid snabbt. Det är ju så jobbigt att man måste anpassa sig till cykeln också, så att missar man med två dagar får man vänta en månad till..

    Jaja, bara ställa in sig på att mensen kommer imorgon. Försöka se framåt.


    Usch, förstår att du är less <3 så tröttsamt att hela tiden få höra att allt är normalt och allt kommer vara så bra, bara för att komma dit och få ett hoppsan! Ni får vänta ytterligare lite till!

    Men skönt för dig/er att allt ändå är i rullning!
  • LillaLuna
    LLW skrev 2018-07-31 08:08:13 följande:

    När får du spotting? Jag har haft varje dag i en vecka innan mens senaste året. För två månader sen gjorde jag hysteroskopi där de tog bort en polyp, och efter det har jag endast haft spotting en enda dag innan mens.

    Frågade också min läkare i vintras för jag tyckte att en vecka är lång tid, men hon sa att det inte var något konstigt. Men med tanke på att min lutealfas bara är 10-11 dagar så börjar ju spottingen 3 dagar efter ÄL. Kändes konstigt att det skulle kunna vara "normalt".


    Jag får mina spottings allt mellan en vecka innan mens till 3 dagar, dessutom har jag dem 2-3 dagar efter mens också - men det är nog mer vanligt tror jag. Får inga svar på vad det kan vara; har träffat 5 olika gynekologer de senaste året och ingen har egentligen brytt sig om det. Tills nu då, då det visade sig att jag hade spottings i de 4 veckor jag var gravid (vilket ju också är SÅÅÅ normalt) innan missfallet. Nu blev det iaf en notis i min journal om att jag vill få det utrett....

    Fick svaret att det är möjligt att vi tas ur IVF-kön, så det känns ganska pissigt och hade jag kunnat önska hade jag aldrig plussat alls, eftersom jag nu kanske måste vänta ett år till. Orkar inte.
  • Jooosen
    LLW skrev 2018-08-02 11:47:28 följande:

    Precis hemkommen från första mötet på ivf-kliniken. Kunde inte sova alls på natten..

    Fick träffa läkaren som gick igenom våra olika provsvar mer noggrant än vad första läkaren gjort under utredningen. Fick veta att mannens prover var precis på gränsen till normala. Stor lättnad för honom som trott att det var mycket sämre.

    Ska göra korta protokollet, han kollade äggblåsor och såg att jag hade normalt antal.

    Allt hade varit jättesmidigt om det inte varit för att jag gjorde cellprovtagning i maj (inte i samband med utredningen utan den vanliga man går på) och fått svar att jag har lätta cellförändringar.

    För 4 veckor sen när jag fick svaret ringde jag direkt till sjukhuset och frågade om jag skulle komma på ytterligare provtagning direkt eftersom vi skulle starta ivf. Fick som svar att det inte var nödvändigt utan att det kunde tas i efterhand.

    Lite konstigt tyckte jag eftersom man skulle kontakta dom om man blev gravid.. men litade på att det skulle vara som de sa.

    På kliniken idag fick jag veta att det inte alls stämmer. De påbörjar ingen behandling förens cellförändringarna är utredda. Så nu får jag vänta på att rmc ska kontakta cellprovtagningen och fixa tid. Så. Jävla. Onödigt. Jag hade på känn att det skulle strula, det var därför jag ringde och ville att de skulle kolla mig så fort som möjligt! Nu kommer vi inte kunna börja med ivf förens om ca 2 månader för att det först är väntetid och sen ska svaret utredas.

    Jag blev jättebesviken och rätt less på läkaren som sa "det är ingen panik, ni är så unga" ja men vi har väntat så himla länge nu så att två månader till känns som en evighet, speciellt när vi trodde vi skulle få börja direkt! Nu ska vi gå igenom 2 misslyckanden till innan vi får sätta igång..

    Väldigt blandade känslor. Ledsen för att det blev fel, men glad att det trots allt är igång. Hoppas verkligen jag får en tid snabbt. Det är ju så jobbigt att man måste anpassa sig till cykeln också, så att missar man med två dagar får man vänta en månad till..

    Jaja, bara ställa in sig på att mensen kommer imorgon. Försöka se framåt.


    Ååå va drygt! När man nästintill är beredd att få börja väldigt snart. Trisst d där med cellförändringar. Jag har oxå haft lätta o gjort konisering. Ska tillbaka snart o hoppas fan inte de är tillbaka så man får vänta. Inte ens riktigt tänkt på det förrän du skrev här. Det ska inte vara lätt tydligen i den här processen som redan är så jäkla jobbig. Kan inte mer än säga att ja hoppas två månader går fort <3. Här har man menskänningar i vanlig ordning. Kram på dig!!!
    Ofrivilligt barnlös. Väntar på kallelse för första ivf-försöket
  • Grumpycavat

    Vill bara skriva och säga att jag hejar på er allihopa. 
    Vi går nu in på försök nr. 13, och även om jag alltid gråter en skvätt när jag får mens - så får jag ändå tillbaka hoppet och förväntningarna på mensens sista dag. 

    Den dagen är idag, och det liksom spritter i hela kroppen. Idag kan vi börja igen, idag kan vi börja njuta av varandra i sänghalmen med massor av förväntningar. Det är liksom ett nytt försök, ett nytt hopp. 
    Och jag tycker det är skönt att man får nytt hopp varje månad (Det är ju det sista som lämnar en sägs det).

    Så med det sagt så vill jag bara påminna er om att inte glömma bort att njuta av tiden tillsammans med er partner - och att just det här ligget kan resultera i en bebis.. 

    Vet att jag tänkte på det en gång, att ja, blir det en bebis denna månaden så blev bebisen till på fredagen den 13e, och beräknas födas den 1 april. Det hade varit en historia att berätta. haha. 

    Kämpa på allihopa. Snart är det vår tur. 
    KRAM

  • Percafluviatilis
    LLW skrev 2018-08-02 11:47:28 följande:

    Precis hemkommen från första mötet på ivf-kliniken. Kunde inte sova alls på natten..

    Fick träffa läkaren som gick igenom våra olika provsvar mer noggrant än vad första läkaren gjort under utredningen. Fick veta att mannens prover var precis på gränsen till normala. Stor lättnad för honom som trott att det var mycket sämre.

    Ska göra korta protokollet, han kollade äggblåsor och såg att jag hade normalt antal.

    Allt hade varit jättesmidigt om det inte varit för att jag gjorde cellprovtagning i maj (inte i samband med utredningen utan den vanliga man går på) och fått svar att jag har lätta cellförändringar.

    För 4 veckor sen när jag fick svaret ringde jag direkt till sjukhuset och frågade om jag skulle komma på ytterligare provtagning direkt eftersom vi skulle starta ivf. Fick som svar att det inte var nödvändigt utan att det kunde tas i efterhand.

    Lite konstigt tyckte jag eftersom man skulle kontakta dom om man blev gravid.. men litade på att det skulle vara som de sa.

    På kliniken idag fick jag veta att det inte alls stämmer. De påbörjar ingen behandling förens cellförändringarna är utredda. Så nu får jag vänta på att rmc ska kontakta cellprovtagningen och fixa tid. Så. Jävla. Onödigt. Jag hade på känn att det skulle strula, det var därför jag ringde och ville att de skulle kolla mig så fort som möjligt! Nu kommer vi inte kunna börja med ivf förens om ca 2 månader för att det först är väntetid och sen ska svaret utredas.

    Jag blev jättebesviken och rätt less på läkaren som sa "det är ingen panik, ni är så unga" ja men vi har väntat så himla länge nu så att två månader till känns som en evighet, speciellt när vi trodde vi skulle få börja direkt! Nu ska vi gå igenom 2 misslyckanden till innan vi får sätta igång..

    Väldigt blandade känslor. Ledsen för att det blev fel, men glad att det trots allt är igång. Hoppas verkligen jag får en tid snabbt. Det är ju så jobbigt att man måste anpassa sig till cykeln också, så att missar man med två dagar får man vänta en månad till..

    Jaja, bara ställa in sig på att mensen kommer imorgon. Försöka se framåt.


    Inte hängt i denna tråd innan men måste bara fråga då jag har återkommande lätta cellförändringar (biopsi har aldrig visat något hittills). Frågade de dig om du hade cellförändringar eller berättade du det själv? Jag nämnde det under vårt andra försök hos privat klinik men de sa att det inte spelade någon roll. Nu går vi hos landstinget och där har ingen nämnt något och jag har inte sagt något (inte tänkt på det). Gjorde nytt cellprov i juni och nämnde då ivferna men gyn sa då inget om det utan bara samma som tidigare, om jag blir gravid ska jag höra av mig. Konstigt. Får ringa om detta på måndag när vi ska sätta tid för nästa startmöte.
Svar på tråden Vi som försökt med första barnet ca 1 år