Bli gravid efter missfall följas åt

Branden startade i carporten och troligen så va det i proppskåpet :( Ja det är bara materiella ting som skönt!! Vi letar nu boende för fullt och försöker hålla ihop.. Sen så klart blir det väl en kamp mot försäkringsbolaget om att få ut för allt. Tack för din omtanke och fina ord

Här hoppar jag in mitt i allt. Så skönt att hitta en tråd som man verkligen kan relatera till.

Jag fick i maj reda på att jag var gravid för första gången i mitt liv. Allt kändes så overkligt från start och jag mådde väldigt bra. Det enda var egentligen trötthet och lite humörsvängningar från och till. Inget illamående alls. Kändes inte helt rätt i magen ända från början. I början av juni började jag få lite bruna flytningar efter en gynundersökning på inskrivningen. Hoppades på att det bara var tillfälligt. Det bruna övergick efter ett par dagar till rött blod. Den 11 juni fick jag äntligen ultraljud och det bekräftades att jag fått ett MA. Jag var då i v.10 (9+2) fostret utmätte typ 8+2. Grät så mycket och det gjorde så ont i själen. Men på något sätt var jag inställd på det för att magkänslan sa att något inte stämde. Dagen efter hade jag en miniförlossning hemma hos mina föräldrar. Fostret kom ut tillsammans med massa blod. Och... förlåt för känsliga öron; jag var så nyfiken och ville verkligen se det som skulle blivit mitt barn, så tillsammans med stöttning från min mamma så tittade vi på fostret tillsammans och WOW, det är det häftigaste jag varit med om. Så surrealistiskt. Jag trodde inte ens det fanns något där inne. Så häftigt.

Den 21 juni var jag på återkontroll och allt såg bra ut. Nu har jag och min sambo försökt igen sedan återkontrollen. Jag har ingen aning om när jag bör ha fått min ägglossning för jag har inte kontrollerat med några tester. Jag tog ett gravtest igår för att se så min HcG från förra graviditeten var borta, vilket den var.

Har börjat fundera på om jag faktiskt kan vara väldigt tidigt gravid just nu... min katt har, precis som förra graviditeten, varit väldigt nära mig och legat på min mage, jag har känt lite stickningar i livmodern precis som förra gången samt att jag varit ganska trött de senaste dagarna... kan det vara för tidigt att utmärka? Eller hur fort kan kroppen reagera på hormonerna såhär tidigt efter ett missfall? Tänker inte testa än då det inte kommer visa såhär tidigt, utan väntar iaf en vecka till. Nästa vecka är det en månad sedan missfallet.

ALL LYCKA TILL ALLA SOM FÖRSÖKER BLI GRAVIDA IGEN. Snart är det våran tur att få en lyckad förlossning!!

Jag har en dotter född -08 och sen son född -10 mellan dessa så har jag haft ett missfall och en ofostrig graviditet som upptäcktes i v.8.

I början av året så bestämde vi oss för att vi ville ha ett tredje barn. I mars fick vi ett positivt test och vi var glada att vi lyckats på en gång.

Oron fanns där från början pga den ofostriga graviditeten vi hade haft tidigare. Fick inget tidigt VUL för BM tyckte att det var inte nödvändigt när vi hade fått friska barn tidigare. Så vi väntade till KUB ultraljudet i slutet av vecka 12 och där såg vi en liten en med tickande hjärta. Drog en lättnad suck och tänkte nu har vi passerat den kritiska punkten och vi har faktiskt sett hjärtat slå.

Vi valde då att berätta för barnen att dom skulle få ett syskon och även för en del familjemedlemmar och på jobbet då jag var enormt trött

Fick även göra cellprover vid inskrivningen som visade på cellförändringar så jag fick åka in och lämna vävnadsprover. (Hemsk upplevelse) Blödde en del men läkaren sa att så kan det vara. Blödningarna slutade och jag fortsatte att få lite mage, kände dock inga rörelser och tyckte att det var lite konstigt men tänkte att det kanske är så att moderkakan ligger i fram och därför känner jag inget.

Strax innan RUL så fick jag svar på cellproverna att jag behövde komma tillbaka i graviditets vecka 28 då dom hade hittat måttliga förändringar. 

Den 26/6 var vi på RUL i v.19 och var så förväntansfulla då vi skulle få se den lilla igen och kanske även få reda på om barnen skulle få en lillebror eller lillasyster.

Hinner i stort sett bara lägga mig ner och få apparaten på magen så ser jag att något inte stämmer samtidigt som sköterskans säger att något verkar ha hänt här.

Lyckan förvandlas till förtvivlan. Får beskedet att hjärtat har slutat slå strax efter att vi var på KUB ultraljudet och jag har då gått runt i 6 veckor och kroppen har inte velat ta hand om det själv. Läkarna konstaterar MA

Får komma tillbaka dagen efter för att sätta igång missfallet. Får klara det själv då mannen behöver stanna hemma med våra andra barn då vi inte hinner få tag i barnvakt och dom är ledsna.

Det har nu gått en vecka sen missfallet och jag har fått negativt på testen och har bara sparsamma blödningar/flytningar. Vill bara att det ska sluta så att vi kan börja försöka igen.

Beklagar ditt missfall, det är hemskt :( va starkt av dig att våga titta på det när det kom ut, wow! Jag genomgår ett missfall nu och är asrädd varje gång jag går på toa, vågar inte titta ner, tycker att det är jätteläskigt o vill inte heller se va jag förlorar :( Men jag tror inte att jag hade fått se så mkt ändå då jag var i vecka 7 bara nu.

Så skönt att kroppen återhämtar sig fort och att allt ser bra ut :) bra att gravtest visade negativt efter missfallet, tyder på att det är rensat! För mig kom äl efter 2 veckor från första blödningsdagen på senaste missfallet (blödde i en vecka). Va jag hört så drar processen med ägglossningen när hcg har sjunkit till en mycket låg nivå..har inga siffror tyvärr.

Läst om många här som blivit gravida precis efter missfall utan mens emellan, så det är mycket möjligt :) men vänta tills det gått en månad eller när din mens är beräknad att komma o sen kan du testa :) hoppas att du är gravid :)

Fy, du går igenom ett just nu alltså? Vad jobbigt :( det är riktigt tufft varje gång man ska gå på toa och hittar mer och mer blod. Det är en jättetuff tid men när man känner sig helt redo så är det bara att ta nya tag, tillslut sitter vi där med en egen liten bebis i famnen! Åh!

Ja jag hoppas verkligen det är något som växer i mig nu. Herregud vad lycklig jag skulle bli. Blir tårögd bara jag tänker på det. All lycka till till dig, med missfallet och kommande graviditet(er)!

Ja tyvärr :( så hemskt..idag var värst..kom ut så stora klumpar..tänkte att det är säkert e lilla embryotet. Det kanske lugnar ner sig nu när det mesta är ute. Men har bestämt att jag får deppa helgen ut o sen får man rycka upp sig igen. Kom dock så olägligt eller kanske ändå lägligt, börjar semestern med missfall :/

Det vore riktigt kul faktiskt!! Som sagt, många blir gravida direkt efter, så hoppas hoppas!! <3

Jaa bara allt kommer ut så lär det nog lugna ner sig ganska snabbt, men fy vilket tråkigt sätt att börja semestern på. Skönt ändå på ett sett att vara ledig, så du slipper ta ledigt från jobbet. Jag var hemma en och en halv dag. Min chef sjukskrev mig veckan ut, men jag gick tillbaka ganska fort, men det ska man känna efter ordentligt själv hur man känner!

Håller alla tummar för att vi blir gravida snabbt snart igen!