Steffqw

Äldre 13 May 19:16

843 svar

Han älskar mig inte längre.....

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vill skriva av mig här och få alla tips och råd som bara finns att få. Jag och mitt ja ex....har varit tillsammans i 1 år och 8 månader. Känt varandra i 2 år. Sedan dag ett vi träffades har vi alltid pratat med varandra.

Nu i fredags ville han ses för en promenad. På promenaden sa han att han inte känner glöden mellan oss, han känner att det är mer vänskap mellan oss. Han sa att han känt så här i en månad. Jag kollade in i hans ögon och sa är du inte kär i mig längre han sa ja.... Jag blev förkrossad....:( :( :(

Detta kom från ingenstans helt utan förvarning. Jag har inte märkt av några tecken och signaler från hans sida. Vi har sagt tidigare att vi ska försöka träffas oftare, mer än en gång i veckan. Men det har blivit lite att ingen har tagit intiativ till det. Men ändå vi har träffast 1-2 gånger i veckan, vi bor inte ihop.

Han sa att ingen har tagit intiativ och att han inte ser någon framtid med mig. Han sa att han gått och tänkt på detta i en månad. Men han har inte sagt något till mig?!!!

Han hade kunnat sagt något till mig tidigare så vi kunde jobba på detta. Jag försökte säga det till honom men han sa a bara nej...Jag förstår inte hur han inte vill jobba på detta, vi har verkligen något fint.....Hur kan känslorna bara försvinna? Sen också utan att säga något till mig när han tydligen gått och funderat på detta länge!!!!!!!!!!!!!??????????

Jag mår förjävligt just nu. Jag vill bara hålla om honom och prata med honom. Ringa honom, höra hans röst. Men ändå vet jag vad han kommer att säga till mig....Vad ska jag ta mig till???!! Orkar inte andas....:( :(

Steffqw

Äldre 6 Sep 09:58

#741

Anonym (99) skrev 2018-09-06 05:40:14 följande:

Vill bara utmana dig lite i ditt tankesätt.

Du saknar honom, tänker på honom, jämför alla nya killar med honom. Men, du vill inte ha tillbaka honom.

Vad betyder det?

Jo det betyder att du lever kvar i det som varit, och inte i nuet.

Du kämpar liksom emot verkligheten, vill inte acceptera att nu är nu.

Du vill ha det som det var för ett halvår sedan, när ni fortfarande var ihop och allt var bra.

Men den tiden är över. Den killen finns inte längre.

Det kan man sörja, och ja, jag har ältat och sörjt spruckna relationer och killar som inte velat ha mig i hela mitt liv.

Men skillnaden är att jag idag VILL gå vidare, och det bästa sättet är att lära sig acceptera verkligheten.

Jag tänker helt enkelt inte sitta och sörja någon som valt bort mig, och sätta mitt eget värde utefter det.

Livet innebär också förluster och spruckna drömmar, det hör till. Vi var helt enkelt inte ämnade för varandra och även om jag kanske tyckte det, så såg de här personerna jag ältade och saknade ingen framtid med mig. Och då var det inte rätt.

Visst är det tråkigt att gå på nitar och känna sig lurad och bortvald, men jag vill ju att även min partner ska må bra och känna att han hittat rätt. Och det gjorde han inte med mig.

Jag VET att det här är svårt, men att liksom inte kunna släppa det som varit gör att man inte kommer vidare.

Hoppas du förstår vad jag försöker förklara.

Det hör har iaf hjälpt mig, men det kräver ett resonemang som alla kanske inte blir hjälpta av.

Men i min värld är känslor logiska bara man vet varför :)

Tack för ditt svar! :)

Ja alltså jag lever väl i det förflutna till viss del som du beskriver, det kan jag erkänna här och nu.

Men jag har även gått vidare och accepterat att det är slut. Jag lever på mitt liv som vanligt numera. Jag är inte ledsen längre. Visst har jag mina tankar när ångesten kommer för en kort stund och jag tänker "Hur fan kunde han bara lämna mig, jag har ju fortfarande känslor kvar för den jäveln"

Det är väl när jag kommer till att dejta killar som det tar liksom stopp på något konstigt höger....Känslan i min kropp säger stopp och belägg, den här killen ska du inte dejta eller umgås med. Det är bara exet som du ska vara med och tänka på.

Så varför det tar stopp det vet jag faktiskt inte. Känslor är ett stort mysterium.

Men tror just att det är dejtingen jag måste släppa? Jag tror jag måste låta bli den ett tag. För det är just när jag träffar killar eller skriver med killar som jag börjar tänka mer på exet och han ploppar ut i min hjärna och är där hela tiden. Han är som ett jävla spöke!

Annars i vardagen på jobbet, på gymmet, när jag är med kompisar, ja då finns han knappt alls i mina tankar.

Han kommer just när jag sätter igång kärleks känslorna...? Kan kan man kalla det kärleks känslor när man dejtar? Eller vad kan man säga?

Så i det stora hela jag VILL VILL VILL kunna börja dejta igen!
Jag HAR HAR HAR gått vidare.
Men jag HAR INTE gått vidare när det kommer till att dejta nya killar och släppa in nya killar in mitt liv.

Så min slutsats är väl att jag får ta en paus och dejta mig själv? Tills jag känner verkligen att nu är jag nöjd med mig själv och nu kan jag släppa in någon ny i mitt liv!

molly50

Äldre 6 Sep 10:30

#742

Steffqw skrev 2018-09-06 09:58:57 följande:

Tack för ditt svar! :)

Ja alltså jag lever väl i det förflutna till viss del som du beskriver, det kan jag erkänna här och nu.

Men jag har även gått vidare och accepterat att det är slut. Jag lever på mitt liv som vanligt numera. Jag är inte ledsen längre. Visst har jag mina tankar när ångesten kommer för en kort stund och jag tänker "Hur fan kunde han bara lämna mig, jag har ju fortfarande känslor kvar för den jäveln"

Det är väl när jag kommer till att dejta killar som det tar liksom stopp på något konstigt höger....Känslan i min kropp säger stopp och belägg, den här killen ska du inte dejta eller umgås med. Det är bara exet som du ska vara med och tänka på.

Så varför det tar stopp det vet jag faktiskt inte. Känslor är ett stort mysterium.

Men tror just att det är dejtingen jag måste släppa? Jag tror jag måste låta bli den ett tag. För det är just när jag träffar killar eller skriver med killar som jag börjar tänka mer på exet och han ploppar ut i min hjärna och är där hela tiden. Han är som ett jävla spöke!

Annars i vardagen på jobbet, på gymmet, när jag är med kompisar, ja då finns han knappt alls i mina tankar.

Han kommer just när jag sätter igång kärleks känslorna...? Kan kan man kalla det kärleks känslor när man dejtar? Eller vad kan man säga?

Så i det stora hela jag VILL VILL VILL kunna börja dejta igen!
Jag HAR HAR HAR gått vidare.
Men jag HAR INTE gått vidare när det kommer till att dejta nya killar och släppa in nya killar in mitt liv.

Så min slutsats är väl att jag får ta en paus och dejta mig själv? Tills jag känner verkligen att nu är jag nöjd med mig själv och nu kan jag släppa in någon ny i mitt liv!

Jag tror att det är precis vad su behöver göra nu. Sluta dejta ett tag och börja fokusera på dig själv.
Det kommer ändå inte att fungera med någon så länge du inte har släppt taget om ditt ex.
Det låter kanske hårt. Men jag talar av egna erfarenheter.
Så ta det lugnt ett tag,är mitt råd.

Carpe Diem

Steffqw

Äldre 7 Sep 09:20

#743

molly50 skrev 2018-09-06 10:30:54 följande:

Jag tror att det är precis vad su behöver göra nu. Sluta dejta ett tag och börja fokusera på dig själv.
Det kommer ändå inte att fungera med någon så länge du inte har släppt taget om ditt ex.
Det låter kanske hårt. Men jag talar av egna erfarenheter.
Så ta det lugnt ett tag,är mitt råd.

Alltså det bästa man kan göra när man blivit dumpad av någon man älskar och fortfarande vill vara med är att ta hand om sig själv.

Men det är så himla svårt att göra det. Det enda man har i fokus är personen man fortfarande älskar.

Man tänker på allt som varit, hur man kan ändra sig själv, vad som kunde gjorts annorlunda osv osv osv.

Mitt fokus dessa 4 månader har endast varit på mitt ex. Detta är något jag har insett nu. Jag har inte tänkt på mig själv. Jag har tänkt på han varje dag. Vad han gjort, tänkt, vill osv osv.

SÅ det är precis vad jag ska göra nu. Försöka tänka på mig själv endast. Inte på att komma över mitt ex. Inte på att dejta nya killar.

Nej. Det ska handla om mig, vad jag vill och vad jag känner.

sextiotalist

Äldre 7 Sep 09:28

#744

Steffqw skrev 2018-09-07 09:20:11 följande:

Alltså det bästa man kan göra när man blivit dumpad av någon man älskar och fortfarande vill vara med är att ta hand om sig själv.

Men det är så himla svårt att göra det. Det enda man har i fokus är personen man fortfarande älskar.

Man tänker på allt som varit, hur man kan ändra sig själv, vad som kunde gjorts annorlunda osv osv osv.

Mitt fokus dessa 4 månader har endast varit på mitt ex. Detta är något jag har insett nu. Jag har inte tänkt på mig själv. Jag har tänkt på han varje dag. Vad han gjort, tänkt, vill osv osv.

SÅ det är precis vad jag ska göra nu. Försöka tänka på mig själv endast. Inte på att komma över mitt ex. Inte på att dejta nya killar.

Nej. Det ska handla om mig, vad jag vill och vad jag känner.

Härligt att det går framåt. Du hade nog inte trott att du skulle skriva detta för fyra månader sedan. Men du har kommit dit
Nu är det du som är i fokus, helt rätt, ta hand om dig och lägg dina känslor på den som är värd det mest, dig själv. När du har läkt helt så kommer du vara redo för en ny relation.

Det är inte helt omöjligt att du kommer möta nya hjärtesorger, men då vet du att det kommer gå över, att det behöver ta sin tid. Eller så möter du mannen i ditt liv nästa gång. Och tänk vad skönt att du då är ledig så du fick möjlighet att träffa honom.

Anonym (99)

Äldre 7 Sep 10:07

#745

Ja! Helt rätt att fokusera på dig själv, dina tankar, dina känslor och hur du ska gå vidare. Självkännedom, vrida och vända på tankar varför man tänker som man gör och försöka förstå. Och finns det andra sätt att tänka och resonera, eller är allt hugget i sten?

Det är faktiskt ganska meningslöst att fokusera på någon som valt bort en. Bättre då att fundera på vem man själv vill vara i nästa relation, och hur man själv kommunicerar det och hur man vill ha det.

(Och med det menar jag inte att att hitta en partner är det viktigaste i livet, men vill man ha det är det otroligt bra att ha en stadig grund i sig själv).

Steffqw

Äldre 7 Sep 11:34

#746

sextiotalist skrev 2018-09-07 09:28:26 följande:

Härligt att det går framåt. Du hade nog inte trott att du skulle skriva detta för fyra månader sedan. Men du har kommit dit
Nu är det du som är i fokus, helt rätt, ta hand om dig och lägg dina känslor på den som är värd det mest, dig själv. När du har läkt helt så kommer du vara redo för en ny relation.

Det är inte helt omöjligt att du kommer möta nya hjärtesorger, men då vet du att det kommer gå över, att det behöver ta sin tid. Eller så möter du mannen i ditt liv nästa gång. Och tänk vad skönt att du då är ledig så du fick möjlighet att träffa honom.

Jag vet varför jag la allt fokus på mitt ex dessa 4 månader. Jag älskade honom och ville ha honom. Och ja jag trodde aldrig jag skulle känna och må så här idag 4 månader senare. För jag var verkligen körd i botten just där och då.

Igår kväll kom jag hem efter gymmet. Jag stod ensam i mitt kök med hög musik och lagade mat bara till mig själv,.

Först tänkte jag vad fel det känns, vad ensam jag är. Jag fick lite ångest. Men jag tryckte bort känslan fort. Jag tänkte istället "Fan vad förbannat skönt det är ändå att vara själv, och jag klarar mig så bra"

Det var en jävla skön känsla jag fick inom mig just där och då. Jag kände mig som en power woman!

Sen att jag lägger fokus nu på att försöka hitta en ny pojkvän är väl för att dagens samhället visar gång på gång att vi inte ska vara ensamma. Vi ska ha en partner osv. I alla fall den känslan jag får...

Det är typ fel att vara ensam, singel, bo själv som kvinna när du närmar dig 30(jag blir 27 i höst). Det är de intrycket jag får av dagens samhälle i alla fall...

molly50

Äldre 7 Sep 11:36

#747

Steffqw skrev 2018-09-07 09:20:11 följande:

Alltså det bästa man kan göra när man blivit dumpad av någon man älskar och fortfarande vill vara med är att ta hand om sig själv.

Men det är så himla svårt att göra det. Det enda man har i fokus är personen man fortfarande älskar.

Man tänker på allt som varit, hur man kan ändra sig själv, vad som kunde gjorts annorlunda osv osv osv.

Mitt fokus dessa 4 månader har endast varit på mitt ex. Detta är något jag har insett nu. Jag har inte tänkt på mig själv. Jag har tänkt på han varje dag. Vad han gjort, tänkt, vill osv osv.

SÅ det är precis vad jag ska göra nu. Försöka tänka på mig själv endast. Inte på att komma över mitt ex. Inte på att dejta nya killar.

Nej. Det ska handla om mig, vad jag vill och vad jag känner.

Det är helt rätt! Fortsätt fokusera på det så ska du se att du snart kommer att kunna gå vidare.

Carpe Diem

sextiotalist

Äldre 7 Sep 11:40

#748

Steffqw skrev 2018-09-07 11:34:18 följande:

Jag vet varför jag la allt fokus på mitt ex dessa 4 månader. Jag älskade honom och ville ha honom. Och ja jag trodde aldrig jag skulle känna och må så här idag 4 månader senare. För jag var verkligen körd i botten just där och då.

Igår kväll kom jag hem efter gymmet. Jag stod ensam i mitt kök med hög musik och lagade mat bara till mig själv,.

Först tänkte jag vad fel det känns, vad ensam jag är. Jag fick lite ångest. Men jag tryckte bort känslan fort. Jag tänkte istället "Fan vad förbannat skönt det är ändå att vara själv, och jag klarar mig så bra"

Det var en jävla skön känsla jag fick inom mig just där och då. Jag kände mig som en power woman!

Sen att jag lägger fokus nu på att försöka hitta en ny pojkvän är väl för att dagens samhället visar gång på gång att vi inte ska vara ensamma. Vi ska ha en partner osv. I alla fall den känslan jag får...

Det är typ fel att vara ensam, singel, bo själv som kvinna när du närmar dig 30(jag blir 27 i höst). Det är de intrycket jag får av dagens samhälle i alla fall...

Jag bröt upp ett förhållande när jag var 30, sedan singel i fyra år :)

Steffqw

Äldre 7 Sep 11:46

#749

Anonym (99) skrev 2018-09-07 10:07:31 följande:

Ja! Helt rätt att fokusera på dig själv, dina tankar, dina känslor och hur du ska gå vidare. Självkännedom, vrida och vända på tankar varför man tänker som man gör och försöka förstå. Och finns det andra sätt att tänka och resonera, eller är allt hugget i sten?

Det är faktiskt ganska meningslöst att fokusera på någon som valt bort en. Bättre då att fundera på vem man själv vill vara i nästa relation, och hur man själv kommunicerar det och hur man vill ha det.

(Och med det menar jag inte att att hitta en partner är det viktigaste i livet, men vill man ha det är det otroligt bra att ha en stadig grund i sig själv).

Ja det är meningslöst att tänka och lägga fokus på en person som ändå inte vill ha mig. Synd att jag inte fattade det där och då. Jag kämpade aldrig att få tillbaka honom. Jag bönade och bad aldrig på mina knän. Jag sms eller ringde trackad inte honom.

Men jag tänkte hela tiden i mitt lilla huvud. Han är min min. Men nej. Han är inte min längre och han vill inte ha mig.

Så fokuset ska ligga på mig nu. Jag blir väl kär någon dag i framtiden. En pojke kommer nog en dag pltösligt trilla in i mitt liv.

Jag insåg också nu när det tog slut att hur jävla dålig självkänsla jag egentligen har. Så det är den jag ska jobba på stenhårt just nu!

Steffqw

Äldre 7 Sep 11:50

#750

sextiotalist skrev 2018-09-07 11:40:10 följande:

Jag bröt upp ett förhållande när jag var 30, sedan singel i fyra år :)

Jaså? Varför och hur tog det slut?

Är du än singel idag? Har du några barn?

Han älskar mig inte längre.....

INNEHÅLL