Tycker inte om min sambos son

Det är nästintill otroligt att det finns så många människor här som är helt perfekta och utan en enda brist. Som kan kasta sten i glashus och namnkalla andra för att man inte har en perfekt situation och för att man har brister. Jag är åtminstone villig att titta på mig själv. Det är mer än jag kan säga för er. Och nej jag skäms inte för att jag inte är perfekt och för att jag har känslor och tankar. Tack till alla er som har empati. Er andra har jag inget till övers för. Kalla mig vad ni vill och gå sen och polera era silverskedar.

Det är nästintill otroligt att det finns så många människor här som är helt perfekta och utan en enda brist. Som kan kasta sten i glashus och namnkalla andra för att man inte har en perfekt situation och för att man har brister. Jag är åtminstone villig att titta på mig själv. Det är mer än jag kan säga för er. Och nej jag skäms inte för att jag inte är perfekt och för att jag har känslor och tankar. Tack till alla er som har empati. Er andra har jag inget till övers för. Kalla mig vad ni vill och gå sen och polera era silverskedar.

Vilka är det som är kunniga inom dessa områden då? Kan inte du rekommendera något? 

Jag kan förstå att du inte gillar rubriken på tråden men visst kan man ogilla vissa barn, alla barn är inte riktigt så där oskyldiga men på ett eller annat sätt förhåller man sig till att det är just barn man har med att göra. Det typiska i styvfamiljer är att förälderns partner får en situation som gör att det blir svårare och svårare att förhålla sig till barnet. Det gäller inte alla styvfamiljer, men i de fall som problemen uppstår så är det typiskt att det är situationen runt omkring som gör att det blir svårt att förhålla sig till barnet.

Alltså, kom igen. Tråden handlar ju om dig. Vem här har sagt att dom själva är perfekta? Skärp dig och ta av offerkoftan.

Vad gör du själv för att bättra på situationen? Förutom att tycka att barnet är en fripassagerare i sin egen familj och i sitt (ena) hem? Du skriver ju mest bara att han irriterar dig. Att han tar saker ur skåpen, i sitt eget hem? Att han inte får röra ditt barns leksaker. Varför? Hade han sönder bollen? Hotade han att skada ditt barn? Eller var han bara ett barn som plockade upp en boll, och du ansåg att han inte "fick" det? Se till att barnet har hörlurar om han vill spela spel eller se på youtube.

Du har satt dig i den här sitsen själv. Du måste ha känt din sambo i minst två år innan du valde att skaffa barn med honom. Du visste att pojken fanns i din sambos liv. Du måste acceptera att det är hans hem också.

Och ställ lite krav på din sambo. Det är ju trots allt hans barn.

Reagerade också på hur hon uttryckte att hon ogillade sin sambos son. Vad har denna lilla pojken exakt gjort dig? Hur skulle du känna om någon uttryckte sig så om ditt barn? Denna lilla pojken kanske är avundsjuk på sin bror, har ni försökt att prata med honom och hjälpa honom? Kanske är det så att barnet inte mår så bra och behöver hjälp. Skulle jag någonsin uttrycka mig så om mitt bonusbarn så hoppas jag att min sambo lämnade mig direkt, skulle aldrig säga så eftersom jag älskar denna killen precis som hans lillasyster som jag senare fick. Det är min familj, och familj för mig är allting.

Du visste att din sambo hade barn, varför valde du honom om inte hans son passar dig, hans son är hans prio ett (hoppas jag) är det detta som gör dig avundsjuk. Lägg ner och sök hjälp för dina problem, det är ALDRIG ett barns fel speciellt inte om man bara är 10 år. Frågan du borde ställa dig är att vad har du gjort för att han ska må som han mår?

Håller verkligen med dig i allt. TS undviker att svara på sådana frågor och bara gnäller om hur synd det är om henne, verkligen ledsamt.

Har frågat flera ggr varför inget görs åt pojkens spelande, om det är någon som bryr sig om honom mm.

H*n menade nog att det finns professionella människor där man kan få stöd och hjälp BUP, familjerådgivning osv.