• Anonym (Ångerfull)

    Slagit min man. Hur be om ursäkt?

    Jag har vart stressad under hela sommaren pga. olika saker, mestadels jobbrelaterade, hjärnan har gått på högvarv och jag har vart ganska svår att ha att göra med. Det eskalerade när jag blev full för några dagar sedan och missuppfattade en situation då jag i ren frustration och svartsjuka kastade ett glas som träffade min man i ansiktet. Han fick åka till akuten och sy flera stygn. han sa där att han hade ramlat på glas. Precis som hustrumisshandlare säger "hon ramlade i trappan" eller så. Jag har aldrig gjort något våldsamt tidigare, men det bara brast. Han har aldrig gjort något våldsamt mot mig.

    Han säger att det är ok men går som på tå vid mig. Han har såndär sårtejp i flera smala remsor på ena kinden. jag önskar att det var övertäckt men det skall luftas tydligen. Han kommer få ett rejält ärr:( Jag har extrem ångest. Jag fattar inte hur jag tänkte, det var som i dimma, men jag vet att jag siktade på honom när jag kastade och kommer ihåg hur det lät när glaset gick sönder mot hans ansikte. Jag vill så gärna bli förlåten, få det ogjort, men hur skall jag göra? Hur ber man om ursäkt efter en sådan sak?

  • Svar på tråden Slagit min man. Hur be om ursäkt?
  • Nama

    Du kastade ett glas i ansiktet på honom. Så hårt att det dessutom gick sönder. Herregud, han kunde ha blivit blind.

    Det är inte en knuff vi pratar om här även om det hade varit illa nog. Har inga råd att ge dig på hur du kan bli förlåtenfr för mig är det helt uteslutet att förlåta en sådan sak, jag hade kastat ut min partner med huvudet före ögonblickligen. Om det dessutom kom ifrån ingenstans, för att du har varit pressad på jobbet. Jag finner inga ord.

    Det enda råd jag kan komma på är att ni borde sära på er, du gå i terapi på eget håll och om han vill; parterapi. Främst för att han ska kunna få svar på eventuella frågor och förstå djupt inuti att det inte var han fel.

    Om ni väljer att gå vidare tillsammans efter det så okej men just nu tycker jag att det är dags för dig att ta rejält ansvar här och vara osjälvisk.

    Jag hoppas du skäms å det grövsta och för alltid kommer känna skuld över vad du har gjort och hur I'll du kunde ha gjort honom fysiskt. Känslomässigt lär han vara ärrad för livet.

    Hälsningar ifrån en med borderline som trots det lyckas lägga band på mig själv och aldrig någonsin burit hand mot en levande varelse. Vad är din ursäkt?


    Lev och låt leva
  • Aniiee

    Lämna in dig själv hos polisen. Även om de sen inte gör något så visaer det att du tar ansvar för ditt agerande.


    Hunger, disease, tyranny, superstition and guacamole
  • Anonym (xXx)
    Anonym (Ångerfull) skrev 2018-08-19 23:16:37 följande:

    Jag har inte borderline, adhd eller någon diagnos alls. Jag terroriserar inte min man eller psykiskt misshandlar honom heller. Åtminstone inte medvetet.

    Jag är sjukligt svartsjuk men jag försöker hålla det för mig själv. Då det sitter i mitt eget huvud. Han vet om att jag har problem med det och försäkrar mig hela tiden att han älskar mig och att han aldrig skulle vara otrogen.

    Nu har han pussat lite på mig och jag på honom. Jag grät en stund men hade svårt att prata. Det känns lite bättre.


    Men vad fan. Det är väl inte du som ska må bättre! Du är en misshandlare!!!! 

    Sök hjälp för fan! 
  • Anonym (....)

    Precis som någon annan skriver, du bör rannsaka dig själv.

    I relationer där det förekommer våld har det ofta skett en normalisering. Där psykisk misshandel, kontroll osv leder till att båda parter får en högre tolerans gentemot negativa beteenden. Den som blir utsatt anpassar sitt beteende efter utövaren negativa beteenden i syfte att undvika situationer som väcker obehag eller på något vis leder till konflikt.

    Att din man tassar på tå kring dig tyder på att han är rädd för dig. Om du på allvar är ledsen för vad du gjort och ångrar ditt beteende tycker jag att du ska söka hjälp för ditt negativa beteende. I vår stad kan man ta kontakt med t.ex., centrum mot våld.

    Även om du idag är chockad över ditt beteende finns det en risk att du gör det igen. Och det är inte rätt. Ta ansvar för din dina negativa beteenden. Du uttrycker att du har problem med svartsjuka, då är det du som ansvarar för att söka hjälp för att förändra detta. Din man ska inte behöva anpassa sig efter din svartsjuka. Du skadade din man fysiskt. Det finns inga ursäkter. Du bör söka hjälp för att förhindra att det händer igen.

    Jag håller med övriga som skriver att om ts vore man skulle människor vara mer måna om att inte ursäkta beteendet. En kvinna som slår, utövar kontroll, är sjukligt svartsjuk eller utövar psykisk misshandel gör lika stor skada som en man med samma beteende.

    Jag hoppas för din mans skull och för era barns skull (om ni har barn) att du söker hjälp. Om man en gång slagit är risken relativt stor att det sker igen.

  • Anonym (....)
    Anonym (Ångerfull) skrev 2018-08-19 23:16:37 följande:

    Jag har inte borderline, adhd eller någon diagnos alls. Jag terroriserar inte min man eller psykiskt misshandlar honom heller. Åtminstone inte medvetet.

    Jag är sjukligt svartsjuk men jag försöker hålla det för mig själv. Då det sitter i mitt eget huvud. Han vet om att jag har problem med det och försäkrar mig hela tiden att han älskar mig och att han aldrig skulle vara otrogen.

    Nu har han pussat lite på mig och jag på honom. Jag grät en stund men hade svårt att prata. Det känns lite bättre.


    Det här inlägget tyder verkligen på att du har problem. DU har problem med svartsjuka men HAN försäkrar dig ofta om att han älskar dig och aldrig skulle vara otrogen (tycker du att det låter som du tar ansvar, om du tog ansvar skulle han inte behöva bekräfta dig hela tiden. Då skulle DU söka hjälp för att lära dig hantera din svartsjuka) DU har kastat ett glas i ansiktet på din man men nu har du gråtit och HAN tröstat dig?

    Att leva med någon som lider av en sjuklig svartsjuka leder ganska ofta till att den andra partnern är rädd för att bli anklagad och anpassar sitt beteende utefter detta för att slippa bli anklagad för något denne inte gjort. Är du helt säker på att så inte är fallet i er relation?

    I ditt första inlägg har du många förklaringar: du har haft en stressig sommar, du var onykter, det hände i ren frustration, du var som i en dimma(?)... Förstår du hur det kan uppfattas som ursäkter?

    Och att gråta sig till förlåtelse är att göra sig till ett offer för sitt eget beteende. Det är ganska standard hos människor som utövar relationsvåld!! Det är också en del av en normaliseringsprocess och gör det svårare för det verkliga offret (den som blivit misshandlad) att lämna!
  • KlunsSmurfen
    Anonym (Ångerfull) skrev 2018-08-19 21:07:11 följande:

    Jag vet


    Han pratar försiktigt med mig som att han är rädd för att jag skall bli arg igen :(Jag vet inte. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att jag skulle agera så eller ens hade kapaciteten att agera så speciellt mot honom :(



    Jag kanske tolkar det för ordagrant.
    Att människor har spärrar betyder inte att de inte har "kapaciteten", de har spärrar för att de är medvetna om att de har den. Impulskontroll.

    Det betyder också att man undviker att kombinera
    stressad under hela sommaren
    hjärnan har gått på högvarv
    svår att ha att göra med

    svartsjuka, får för sig en massa saker
    med alkohol.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (Hanna) skrev 2018-08-19 21:37:06 följande:

    Men herregud vad det är lätt att döma. Ni är så himla perfekta själva eller hur?!

    Ni skulle väl aldrig råka göra nåt dumt! Det är så lätt att sitta på sina höga hästar och trycka ner den som har gjort fel!

    Hon vet att hon har gjort fel! Hon ångrar sig! Och vet ni vad?! Det verkar som om hennes man har förlåtigt henne. Hon kommer inte att göra om det.


    Jag kan ju ha fel men de som låter så brukar ha en tendens att "råkat" göra nåt "dumt" många gånger, ofta för att de är arroganta.
    De kallar ett fel för ett misstag sen sätter de sig på en hög(re) häst och dömer de de som dömer, trycka ner dem som om det inte skulle vara tillåtet att döma de som gjort misstag (fel), inte ens av misstag. Paradoxalt

    Det finns inga perfekta människor, alla har en gräns där det brister.
    Jag tycker att det snarare är TS som satte sig på en hög häst när hon blev full för hon skulle hade aldrig kunnat tänka sig att agera så, hon skulle väl aldrig råka göra nåt dumt. Hon ramlade av.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (Bps) skrev 2018-08-19 21:59:22 följande:
    Vill bara inflika att borderline inte är en psykisk sjukdom och inte inte ärftligt.

    Möjligen att ts lider av ADHD eller någon annan psykisk sjukdom som ger aggressioner?!
    Det finns teorier om att det är NPF (kan vara ärftligt), det finns teorier om att det ligger trauma bakom, det finns olika teorier om vad BPS är eftersom BPS är symptom som man har klumpat ihop till en diagnos.
    Anonym (Bps) skrev 2018-08-19 22:31:10 följande:
    Skriv då inte att det är en psykisk sjukdom som går i arv i släkten för det stämmer inte!!

    Ja borderline personer kan få utbrott men ett sånt utbrott som ts uppvisar tyder mycket mer på adhd OM det ligger någon diagnos bakom och det ÄR dessutom ärftligt.
    Många med adhd är direkt livsfarliga mot sin omgivning medan personer med borderline är skadliga för dem själva.

    Nog om det, ts måste lämna mannen och söka hjälp!
    har du BPS i nicket för att låta mer trovärdig när du hittar på?












  • Anonym (Jane Doe)

    Förresten, det är rätt snabbt jobbat för en nybörjare, från att mannen varit på akuten och sytts och tassat på tå hemma för dig, till att du vänt det till att du gråter i hans armar och han tröstar dig på bara några dagar.

  • Anonym (Tja)

    Min syrra slog mig med en sopkvast i huvudet som liten!
    Gjorde ont som fan vassa delen med vi bråkar alltid men älskar henne det gör jag!

    Seriöst gick glaset sönder?

    Damp xD?

    Take a chillpill :D

Svar på tråden Slagit min man. Hur be om ursäkt?