Vi som blivit gravida efter IVF
10 mil, ska det stå såklart :p
Inlägg från: Mjbo
|
-
-
okej, ja hade jag bott i stockholm hade jag garanterat gjort ul ;) haha.. ska inte fresta dig.. men JAG hade gjort det, absolut :D Där finns det väl lite att välja på menar jag ;)Ellencassandra skrev 2018-10-03 08:10:49 följande:Oj då! Nä Då är det ju verkligen lite bökigt! Men bara fem dagar kvar! Åh hoppas så att det ska gå bra för dig :)
Då är vi ju jämngamla :)
Jag bor i Stockholm så här är det ju många olika ul kliniker. Men får se.. mindre än två veckor kvar!
Jaa, 5 dagar kvar.. Måndag smäller det.. Hade en dålig känsla igår dock att de kommer va negativa besked på måndag. Försöker stöta bort dom känslorna, men ja har lika idag.. Det känns jobbigt.. Hoppas verkligen jag kan försöka fortsätta vara positiv fram till dess iallafall, så får man se hur de blir då.. Ja kan ju inte påverka nått ändå.... Hoppas hoppas lilla knodden mår bra där inne <3
Inga symptom idag heller.. Har tänk på en grej.. ALLA ni här inne mår illa.. vissa mer än andra, men alla mår illa.. Jag mår inte illa nånting, har inte gjort alls. Vet att alla är olika, men på varenda sida man läser står de att "nu kan man må mycket illa" eller "nu är det fullt normalt att må jätte illa på morgonen" osv.. Ja känner ingenting sånt, alls :P -
Ellencassandra skrev 2018-10-03 10:46:50 följande:Haha jag har sökt på olika kliniker i närheten xD får se vad jag gör. Måste nog ändå vänta till nästa vecka för nu lär man inte se så mycket ändå.
Mm förstår dig :( du hade väl också haft MA som jag? Då är det klart vi är extra oroliga. Man tänker ju att det borde inte ske två ggr på raken men jag kan ibland tänka att jag har ju redan haft otur å va en av dom som har svårt å bli gravid, då kanske jag också är en av dom som får upprepade missfall. Nä usch får inte va så negativ! Som du skrev förut vi är gravida till motsatsen är bevisad :)
Ja det e väldigt många som e illamående å spyr. Men har läst att väldigt många mår illa mer i vecka 7-8. Så kanske kommer lite senare för dig eller så Slipper du helt! :)
När jag va 19 blev jag gravid å upptäckte inte förrän vecka 11-12 å då den veckan började jag må illa först. Annars hade jah inte märkt nåt. Så för mig kom det väldigt sent.Ja, de blev MA sist som upptäcktes vid ul.. Jag har en stark känsla att det är vad vi kommer få se även denna gång tyvärr.
Jag har massa dumma tankar hela tiden. ska försöka att inte dra ner er i det svarta hålet som jag brukar kalla det.
Jag kommer nog inte vara så aktiv här på ett par dagar tror jag. Kommer in och läser, men känner att jag mår alldeles för psykiskt dåligt för att klara av detta just nu. Vill bara dö tills allt är över. Läskigt att ens skriva, men de är så jag känner... vill vakna i en normal, fungerande kvinnokropp.
Håller alla mina tummar att era graviditeter fortsätter som de ska tills dess <3 -
Hej hörrni.
Har läst allt ni skrivit. Ville bara meddela att jag kommit ur min svacka litegrann. Den va inte rolig. Men, nu ska vi prata om roligare saker :)
Fick mitt vul idag istället för måndag pga hur mitt mående var. Visade sig innan undersökningen att jag endast är i 6+2 idag enligt läkarens uträkningar med insättning osv, embryots ålder vid insättning osv.
Vi fick iallafall se ett litet hjärta ticka, och den lilla va 6mm lång, precis som den ska va i 6+2 sa dom, helt underbart.. <3
Men, eftersom det va så tidigt i graviditeten, eftersom sköterskan räknat fel åt mig första gången jag ringde när jag plussade, så fick vi en ny tid om 1,5 vecka igen. Kommer då precis gått in i v 9, 8+0.
Känner mig lite lugnare. Klart man är orolig, men känns så skönt att den lever just nu, och den va så stor som den ska just nu, så det hade inte kunnat gå bättre:)
Önskar er en trevlig fredag och helg! Nu blir det att fira med tacos och cola :D -
Tack snälla! Ja precis, de är ju som du och jag sagt ett tag att de inte riktigt stämmer så de va ju bra att vi fick det utrett;)Inalina skrev 2018-10-05 18:12:58 följande:
Åh men vad härligt!!! Ja vi trodde ju du låg några dagar efter mig- så bra ni redde ut det haha!! underbart att ni fick se hjärtat!!!:) grattis!
Då får du ha en underbar helg och blir ju toppen med ett till tidigt vul inom kort så ni får följa utvecklingen :)!
Kram!
Ja det känns helt underbart att vi såg hjärtat och att den va så stor som den ska, fortfarande orolig självklart, men såå mycket mer hanterbart. Och ja, det känns jätte skönt med ett nytt ul så snart, då kan man se och jämföra om/hur den växt som den ska osv. Så det känns jätte bra.
Nu ska jag njuta av denna helg och fina vädret! Hoppas du oxå kan göra det <3 -
Hoppas allt står rätt till <3Inalina skrev 2018-10-06 09:49:08 följande:
Ingen bra dag, gråtit hela morgonen och inga symptom kvar här överhuvudtaget. Säker på att det är kört. Ska gå till gyn nu när de öppnar. Kram tack för att du frågar
För att trösta dig liiite så va mina symptom oxå HELT borta för 2 dagar sen. Inte en tillstymmelse till att man va gravid. Men idag är de tillbaka. Brösten ömmar och molvärken är tillbaka.
Men, hoppas besöket på gym går bra idag. Stor kram <3 -
Kul!! Självklart stöttar vi varandra, alla är vi mer eller mindre drama queens emellanåt i denna karusell, med all rätt ;) <3Inalina skrev 2018-10-06 11:55:45 följande:
Hej alla, förlåt om jag verkar vara en riktig Drama Queen det är normalt inte alls jag. Jag är så glad att jag har er här i tråden som peppar och stöttar i svåra tider!
Nu gråter jag så tårarna sprutar av lycka istället - var precis på akutgyn som såg min lilla baby med ett tickande hjärta igen!!! :) den hade vuxit till sig till 8,2mm och gyn sa att allt såg bra ut.
Tydligen kan man tappa ALLA symptom (förlåt att jag inte trodde på er..) utan att det är något fel. Jag har varit helt förstörd hela morgonen,legat i fosterställning och mannen försöker trösta, bröt totalt i hop i receptionen så receptionisten fick trösta mig när jag skulle berätta varför jag var där, och sen började tårarna spruta igen när jag såg att grodan lever.
Nej nu ä det jag som slutar noja och börjar leva!!!jag mår ju faktiskt bra och är så fantastiskt glad över det! Jag hoppas ni alla får en fin helg- stor o varm kram på er allihopa!!! <3
-
Hej allihopa!
Hoppas ni haft en bra helg. Jag har en fundering ja tänkte ja skulle ta upp med er allihopa, enbart pga ren nyfikenhet :)
Vi är ju en del av oss, även jag, som är riktiga "vrak" emellanåt (hoppas ingen tar illa upp), det tycker jag med all rätt att vi har rätt att vara, med tänkte på allt vi går igenom ;)
Men, min fundering är, Hur är/mår/beteer sig era partners just nu?? :) visar det någonting, i sådant fall vad? Och hur?
Min man har i princip inte visat så mycket sen vi plussade.. Han är en tyst person som inte gärna pratar eller visar känslor. Alls. Det är tufft för mig ibland att han är sån, men jag vet att han finns där och bryr sig såklart.
Jag har ju haft 7 miljoner känslor och alla på en gång sen vi plussade, men inte han. Han är glad såklart, men vågar nog inte riktigt vara helt glad. När jag mått riktigt dåligt har han inte sagt så mycket alls om ivf eller barn osv.. däremot när vi satt i väntrummet på ivf kliniken i fredags när vi skulle på ul så börja han gråta. DÅ blev jag chockad. Och rörd, och glad och ledsen. Har sett han gråta 1 gång förr under alls våra år tillsammans.. Så jag tror att han har nog ungefär lika mycket känslor som mig, men invändigt.. eller så blev det bara så himla läskigt när vi satt där och skulle få se om den levde eller ej... vet inte, men är intressant att få höra hur era partners tar allting :)?
Hoppas ni har haft en underbar helg <3 -
Va skönt att höra! Hoppas att ni kan fortsätta känna glädje tillsammans. Måste va underbart när man väl kommer dit tillsammans <3gammelpysen skrev 2018-10-07 19:35:00 följande:
Min man har börjat glädja sig åt minipysen. Vi har haft ett helvete senaste åren pga alla ivf och relationen har verkligen lidit av alla misslyckanden. Fortfarande en dag i taget men vi har valt att vara glada och se positivt på allt nu.
-
Tack för du delar med dig!! <3BaKu skrev 2018-10-07 19:55:57 följande:
Under utredningen och behandlingen mådde min man skit. Han är en person som har svårt att prata om sånt så tyvärr bar han en hel del inom sig och det resulterade i katastrof vid ett tillfälle. Det var vår första (och hittills enda) riktigt stora kris i vårt förhållande. Dock var vi fast beslutna om att ta oss igenom det och det gjorde nog också att han mer vågade sätta ord på vad han kände. I samband med varje misslyckande har han mått dåligt, precis som jag, men han har försökt att låta mig känna mer och vara stark tror jag. När vi väl lyckades var glädjen lika stor hos oss båda och han är helt klart bättre på att visa glädje än sorg. Sen kom perioden ni är i nu. När man inte vågar hoppas och vet att allt kan gå åt skogen. Då var han lite mer försiktig i sina känslor utåt. Precis som jag. Nu när vi kommit en bra bit på vägen blir han mer och mer känslosam och han börjar nog mer och mer knyta an (vilket naturligtvis är svårare för killarna). Häromveckan var vi på föräldraträff/information om amning och när vi gick därifrån så var han nog mer exalterad och tyckte det var mer intressant än jag gjorde. Jag tror det tar längre tid för den som inte bär på barnet att förstå, även om glädjen är lika stor hos oss båda.
Men en sak som verkligen blivit skillnad är att han mer och mer har börjat "boa". Han fixar med saker konstant och är lite stressad över att inte hinna innan bebis är här.
Han har också blivit ännu snällare mot mig. Han har alltid varit extremt snäll så nästan omöjligt att bli snällare, men han gör allt jag inte orkar/klarar utan att klaga och han håller koll på att jag äter ordenligt och inte sliter för mycket.
Sammanfattningsvis så tror jag att det är viktigt att prata genom hela processen och har man en man som inte är så pratig av sig så får man nog dra ur sakerna. Och ha tålamod.
vet att de va någon som nämnde de till dig förr men jag säger det igen, det är roligt och nyttigt att ha någon som är lite längre fram i processen än oss andra :)