• Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (6a på!!!)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-11 02:39:03 följande:
    Jag vet inte om jag orkar alltså... Vad sägs om att titta på lite andra faktorer med? Uppväxt och anknytningsmönster tex, känner du till sådana begrepp? Depressioner beror på exklusiva förhållanden där man kräver saker säger du... Goda relationer där man känner sig trygg och bryr sig om varann kan också vara rätt så välgörande så att man löper mindre risk för depressioner!

    Nej, jag äger inte min partners sexualitet eller kropp och han äger inte min! Alltså gör vi inget mot varandras vilja och tjatar inte till oss sex!

    Oh my alltså, tänk om alla problem kunde lösas med sex...

    Känner du att du måååste sexa runt massor för att livet känns tomt och jobbigt annars... Ja då råder jag dej att läsa definitionen för sexmissbruk och se om du känner igen dig...
    Nä, jag behöver inte sexa runt massor. Men jag har sexuella behov som jag vill ge utlopp för emellanåt.

    Ja, jag känner till anknytningsteorierna, de har varit ett återkommande tema under fem års studier.

    Jag har inte sagt att depressioner beror på exklusiva förhållanden. Jag menar att monogama förhållanden med avsaknad av passion är vanliga orsaker till depressioner. Till psykologmottagningar kommer många klienter med just dessa problem. Och för dem har det orsakat stort lidande under lång tid.

    Man kan ha olika inställning till monogami. Då monogami är normen i vårt samhälle så är det klart att de flesta förespråkar den. Det innebär inte att monogami är det rätta för alla människor. För hundra år sedan var normen att tro på gud och den som inte gick till kyrkan var otrogen och blev skambelagd. För att dra en parallell.

    Med tanke på att ungefär hälften av det här landets befolkning någon gång bedrar en partner så kan man ju ifrågasätta hur monogama vi människor är. Egentligen.

    Jag har själv en trygg anknytning från min barndom. Därför har jag inte behov av att  kräva exklusivitet från min partner eller mig själv och inte heller är jag rädd för att bli övergiven av honom.

    Allt kan inte lösas med sex. Men brist på sex kan lösas med sex.
  • Anonym (6a på!!!)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-11 02:39:03 följande:
    Jag vet inte om jag orkar alltså... Vad sägs om att titta på lite andra faktorer med? Uppväxt och anknytningsmönster tex, känner du till sådana begrepp? Depressioner beror på exklusiva förhållanden där man kräver saker säger du... Goda relationer där man känner sig trygg och bryr sig om varann kan också vara rätt så välgörande så att man löper mindre risk för depressioner!

    Nej, jag äger inte min partners sexualitet eller kropp och han äger inte min! Alltså gör vi inget mot varandras vilja och tjatar inte till oss sex!

    Oh my alltså, tänk om alla problem kunde lösas med sex...

    Känner du att du måååste sexa runt massor för att livet känns tomt och jobbigt annars... Ja då råder jag dej att läsa definitionen för sexmissbruk och se om du känner igen dig...
    Jag hittade den här. Den ger perspektiv. Människor tänker och resonerar olika och det finns inget facit. Allt beror på hur man definierar kärlek och vad man önskar sig själv och sin parter och på vilket sätt man älskar.

    Det här är exempel och en mycket tänkvärd läsning:

    utforskasinnet.se/vi-forlorar-inte-nagon-for-ingen-ager-nagon/
  • Inga bekymmer
    Anonym (6a på!!!) skrev 2018-11-11 16:26:27 följande:

    Nä, jag behöver inte sexa runt massor. Men jag har sexuella behov som jag vill ge utlopp för emellanåt.

    Ja, jag känner till anknytningsteorierna, de har varit ett återkommande tema under fem års studier.

    Jag har inte sagt att depressioner beror på exklusiva förhållanden. Jag menar att monogama förhållanden med avsaknad av passion är vanliga orsaker till depressioner. Till psykologmottagningar kommer många klienter med just dessa problem. Och för dem har det orsakat stort lidande under lång tid.

    Man kan ha olika inställning till monogami. Då monogami är normen i vårt samhälle så är det klart att de flesta förespråkar den. Det innebär inte att monogami är det rätta för alla människor. För hundra år sedan var normen att tro på gud och den som inte gick till kyrkan var otrogen och blev skambelagd. För att dra en parallell.

    Med tanke på att ungefär hälften av det här landets befolkning någon gång bedrar en partner så kan man ju ifrågasätta hur monogama vi människor är. Egentligen.

    Jag har själv en trygg anknytning från min barndom. Därför har jag inte behov av att  kräva exklusivitet från min partner eller mig själv och inte heller är jag rädd för att bli övergiven av honom.

    Allt kan inte lösas med sex. Men brist på sex kan lösas med sex.


    Okej, i dina första inlägg framstår du som direkt korkad i dina resonemang! I dina två sista får jag känslan av att du är lite smartare än du verkar i dina resonemang. Min gissning är att du googlat på några begrepp och sen har du gjort några analyser kopplat till dina påståenden.

    Jag har en social utbildning och har arbetat i skolans värld, inom missbruksvården och sen har jag även arbetat inom området "Våld i nära relationer". Utöver det har jag också ett eget bagage. Så jag har några olika vinklar att belysa och se olika saker ifrån.

    Om du insinuerar att du är utbildad psykolog så köper jag inte det för en sekund! Du resonerar alldeles för enkelspårigt för det....
  • Inga bekymmer
    Kirenaj68 skrev 2018-11-11 04:39:37 följande:

    Börjar få lite mytomanvibbar angående den här tråden och de säger mig att det är en ensam stackare som sitter vid datorn och skapar sig en fantasivärld för att få uppmärksamhet. Det är förståeligt om det stämmer. Ensamhet kan vara en tung börda för många.


    Det här är ett väldigt intressant inlägg ur ett psykologiskt perspektiv. Inte för att jag är psykolog men... Jag tror att endera så är det mannen som har skrivit inlägget som sitter ensam vid sin dator och spinner iväg i fantasin... Förmodligen en lite äldre man (vem i min generation slår på en dator mitt i natten, när det finns smartphones). Eller också skriver han så för att han vill få någon att känna sig obehaglig till mods och vara tyst.... Kanske en kombination av livlig fantasi och någon slags dold agenda. Väldigt märkligt inlägg hur som helst!!

    Eftersom det kändes som inlägget var riktat till mig så vill jag säga såhär: En snäll person som är omtänksam hade sagt något i stil med: Jag märker att du verkar speedad och inte sover så mycket på natten. Har du sömnproblem? Eller: Hur mår du? En omtänksam person skulle INTE komma med insinuationer att någon skulle vara mytoman eller leva i en fantasivärld (alltså vara i en psykos). Det gör man om man har någon slags dold agenda. Det är inte heller så att man nödvändigtvis skriver massa inlägg för att få uppmärksamhet. Personligen skriver jag för att jag gillar att skriva och debattera om olika ämnen. Jag vet att jag kan bli lite övertaggad ibland om det är någonting som jag tycker är väldigt intressant, eller nåt som engagerar mig, så jag får väl ändra mitt nick och tagga ner då...... :)

    Om jag på något sätt kan försöka hjälpa någon som håller på att hamna snett eller inte mår bra, eller om någon frågar om råd, så gör jag gärna det, för det gör också mig lite gladare.:)

    Jag tycker inte att det är så konstigt att man har svårt att sova till och från om man har en pågående kris i relationen till sin man och 3 barn på det att ta hand om också. Fullt upp på dagarna och man kämpar för att allt ska fungera..När man vaknar kommer tankarna och det är omöjligt att somna om, så går in på fl för att skingra tankarna men ska sluta med det nu, eftersom det finns bättre sätt att varva ner på! :)

    Hursomhelst så vill jag säga att det märktes att vissa av er i tråden projicerade vääääldigt mkt av era känslor på TS!!! Man kan tydliggöra att man tycker otrohet är fel, förkastligt, svinaktigt osv, som flera av oss gjorde. Det är bra! Men att gå till personangrepp på det sätt som vissa gjorde och kalla TS för diverse nedlåtande tillmälen, det är inte ok och det säger inte så lite om hur mkt hat det finns...

    Bekräftelsehora... Seriöst? Kanadasvensken var visst hemma hos TS när hon och mannen badade spabad eftersom han visste precis hur hennes kväll hade gått till. Hur fan kan man sitta gömd bakom en skärm och kalla en person som är känslomässigt instabil och ber om råd för tragisk??????? Då har man stora problem med sig själv som man skulle må bäst av att söka hjälp för!! Alla människor har för övrigt behov av att känna sig sedda och bekräftade och det är HELT ORIMLIGT att göra en sådan bedömning av TS utifrån det hon skrivit, verkligen helt galet!!!

    Allvarligt talat.. TS frågade om råd. Tycker det var ganska uppenbart att TS vacklade mellan att göra fel och rätt här och hon tom sa själv att det kanske är bra att hon inte skulle träffa den andra mannen på några dagar, eftersom hon kanske, som hon själv sa, inte tänkte riktigt "nyktert". Så hon är inte så dum som många av er ville få henne att framstå!:)

    Jag har också gjort en del tabbar i mitt liv och gjort en del dåliga val... Sen har jag väl haft lite tur också och som jag tror, en kärleksfull Gud som sett till att jag överlevt!!

    Om du som man kände dig så provocerad av TS så till den grad att du tar dig rätten att gå till personangrepp, eller om TS väckte väldigt starka känslor hos dig och fick dig att känna att du hatar kvinnor så råder jag dig att söka hjälp i form av en samtalskontakt tex en kurator för att bearbeta det svek som ni utsatts för, eller vad det nu är som lett fram till att ni känner så. Det säger jag inte för att vara taskig, utan jag säger det för att ni ska kunna få ha bättre relationer i framtiden!! Det vore så synd och tragiskt både för er men framförallt för kvinnan, om era obearbetade upplevelser går ut över er kvinna i en framtida relation. Tar man inte itu med sådana känslor så går det garanterat ut över relationen på ett eller annat sätt. I värsta fall kan man komma att bli en kvinnomisshandlare som misshandlar sin partner....Psykiskt och /eller psykiskt och/eller sexuellt.

    Till sist så vill jag också säga att det ändå är väldigt härligt att se att det finns så många fina människor som engagerar sig och kämpar för goda saker. Det är väldigt hoppingivande att se. Jag förstår att här på fl hänger en salig blandning av människor med olika bakgrund och utbildning! Fortsätt att kämpa och ge aldrig upp!:)

    Själv ska jag ta en välbehövlig paus från familjeliv och så får vi se när jag vågar ge mig in i fl-världen igen, men nu har jag lagt ner alldeles för mycket energi på detta så... Keep up the god work! På återseende...:)
  • Anonym (6a på!!!)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-12 19:20:52 följande:
    Okej, i dina första inlägg framstår du som direkt korkad i dina resonemang! I dina två sista får jag känslan av att du är lite smartare än du verkar i dina resonemang. Min gissning är att du googlat på några begrepp och sen har du gjort några analyser kopplat till dina påståenden.

    Jag har en social utbildning och har arbetat i skolans värld, inom missbruksvården och sen har jag även arbetat inom området "Våld i nära relationer". Utöver det har jag också ett eget bagage. Så jag har några olika vinklar att belysa och se olika saker ifrån.

    Om du insinuerar att du är utbildad psykolog så köper jag inte det för en sekund! Du resonerar alldeles för enkelspårigt för det....
    Jag insinuerar inget. Jag har utelämnat viss information om mina studier. Det är inte samma sak som att insinuera.

    Däremot är ovanstående citat från dig insinuant!

    Du är utbildad inom sociologi och inte psykologi och därför förstår du inte att det är omöjligt att göra en analys angående en människas begåvning genom ett par inlägg i en sida på ett internetforum.

    Någon från en disciplin där man studerar människor mer ingående skulle förmodligen inte heller kalla andra för korkade då de vet vilken skada det kan göra för vissa personligheter. De skulle inte heller använda korkad som begrepp då det är odefinierat och vagt. De skulle istället se komplexitet. Motsägelser. Nyanser. Bli nyfikna och ställa öppna frågor för att uppnå högre förståelse.

    Ditt inlägg innehåller inte en enda fråga. Du är inte nyfiken. Du påstår. Du vill inte veta något nytt utan tror dig ha full kontroll på och över en främmande människa. Och där känner jag mig ganska manad att påbörja en analys men det är inte min uppgift.

    Du får däremot gärna analysera mig!

    Du påstår en hel del om mig och insinuerar eller uttrycker att jag skulle vara korkad, enkelspårig och förljugen. Vill du utveckla ditt resonemang till något konkret? Eller vill du fortsätta gissa? Eller ska vi släppa diskussionen i samförstånd och med bibehållen respekt?

    Annars får du gärna göra en djupare analys för att beskriva dina vinklar. Är det teoretiska begrepp du baserar dem på? Verktyg i form av diagnoskriterier, mallar eller checklistor? Egna livserfarenheter? Andras? Intuition? Tomt prat?

    Skulle vara spännande att få svar på det...

    PS! Vi har alla egna bagage :)
  • Inga bekymmer
    Anonym (6a på!!!) skrev 2018-11-13 11:50:35 följande:

    Jag insinuerar inget. Jag har utelämnat viss information om mina studier. Det är inte samma sak som att insinuera.

    I

    Däremot är ovanstående citat från dig insinuant!

    Du är utbildad inom sociologi och inte psykologi och därför förstår du inte att det är omöjligt att göra en analys angående en människas begåvning genom ett par inlägg i en sida på ett internetforum.

    Någon från en disciplin där man studerar människor mer ingående skulle förmodligen inte heller kalla andra för korkade då de vet vilken skada det kan göra för vissa personligheter. De skulle inte heller använda korkad som begrepp då det är odefinierat och vagt. De skulle istället se komplexitet. Motsägelser. Nyanser. Bli nyfikna och ställa öppna frågor för att uppnå högre förståelse.

    Ditt inlägg innehåller inte en enda fråga. Du är inte nyfiken. Du påstår. Du vill inte veta något nytt utan tror dig ha full kontroll på och över en främmande människa. Och där känner jag mig ganska manad att påbörja en analys men det är inte min uppgift.

    Du får däremot gärna analysera mig!

    Du påstår en hel del om mig och insinuerar eller uttrycker att jag skulle vara korkad, enkelspårig och förljugen. Vill du utveckla ditt resonemang till något konkret? Eller vill du fortsätta gissa? Eller ska vi släppa diskussionen i samförstånd och med bibehållen respekt?

    Annars får du gärna göra en djupare analys för att beskriva dina vinklar. Är det teoretiska begrepp du baserar dem på? Verktyg i form av diagnoskriterier, mallar eller checklistor? Egna livserfarenheter? Andras? Intuition? Tomt prat?

    Skulle vara spännande att få svar på det...

    PS! Vi har alla egna bagage :)


    Jag skrev inte att du var korkad! Jag skrev att du framstår som korkad, en viss skillnad. Jag lämnar diskussionen där då jag har andra saker jag behöver fokusera på nu. Önskar dig en fin dag:)
  • Anonym (6a på!!!)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-13 12:26:39 följande:
    Jag skrev inte att du var korkad! Jag skrev att du framstår som korkad, en viss skillnad. Jag lämnar diskussionen där då jag har andra saker jag behöver fokusera på nu. Önskar dig en fin dag:)
    Tack detsamma, ha en fin dag:)
  • Anonym (Ingen kul jul)

    TS

    Tar du steg i rätt riktning för att behålla det du har?

  • Anonym (man)
    Anonym (6a på!!!) skrev 2018-11-13 11:50:35 följande:
    Jag insinuerar inget. Jag har utelämnat viss information om mina studier. Det är inte samma sak som att insinuera.

    Däremot är ovanstående citat från dig insinuant!

    Du är utbildad inom sociologi och inte psykologi och därför förstår du inte att det är omöjligt att göra en analys angående en människas begåvning genom ett par inlägg i en sida på ett internetforum.

    Någon från en disciplin där man studerar människor mer ingående skulle förmodligen inte heller kalla andra för korkade då de vet vilken skada det kan göra för vissa personligheter. De skulle inte heller använda korkad som begrepp då det är odefinierat och vagt. De skulle istället se komplexitet. Motsägelser. Nyanser. Bli nyfikna och ställa öppna frågor för att uppnå högre förståelse.

    Ditt inlägg innehåller inte en enda fråga. Du är inte nyfiken. Du påstår. Du vill inte veta något nytt utan tror dig ha full kontroll på och över en främmande människa. Och där känner jag mig ganska manad att påbörja en analys men det är inte min uppgift.

    Du får däremot gärna analysera mig!

    Du påstår en hel del om mig och insinuerar eller uttrycker att jag skulle vara korkad, enkelspårig och förljugen. Vill du utveckla ditt resonemang till något konkret? Eller vill du fortsätta gissa? Eller ska vi släppa diskussionen i samförstånd och med bibehållen respekt?

    Annars får du gärna göra en djupare analys för att beskriva dina vinklar. Är det teoretiska begrepp du baserar dem på? Verktyg i form av diagnoskriterier, mallar eller checklistor? Egna livserfarenheter? Andras? Intuition? Tomt prat?

    Skulle vara spännande att få svar på det...

    PS! Vi har alla egna bagage :)
    Ehm, det blir ju lite svårt att tro på dina "kunskaper" när du kläcker ur dig saker som är så barnsliga att hakan åker ner ett par centimeter.... det är lite som att påstå att man pluggat astrofysik i 5 år och säga att jorden är platt. Möjligen har man läst i 5 år, men då har man förmodligen inte fattat det man läst.
  • laxpudding

    Hej Villmenfårinte.
    Gå på din känsla. Din fråga har inget svar förrän du är där. Varje människa har sitt eget svar på frågan. Njut av livet och vad som är rätt eller fel för dig kan ingen annan bedöma. Vilket du än väljer kommer du att vara i gott sällskap i historien.
    Och ingen annan kommer att bry sig.

Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift