Less på speltjatet!

Kan skriva lite om hur vi har det, och lite hur vi tänker. 

Vi har inte alls samma problem, men våra ungar är också väldigt sugna på att spela. 
De vet dock vilka regler som gäller och lärt sig att det inte hjälper att tjata.

Våra regler är en timme var på lördag och söndag.
På vardagar gäller alltid läxor före lek, TVspel eller annan.
Speltid kan ges på en vardag undantagsvis om de leker med någon kompis, men bara om de kollat med oss först (vi säger ofta nej, och då accepterar de det - eller går hem till kompisen, och det är ok för oss om det är så att det är andra regler där).

Vi gör oftast saker utomhus innan vi leker inne, speciellt nu när dagsljuset är begränsat. 

Vi kör för övrigt samma princip på åldersrekommendationerna på spel, för att undvika det tjatet. Här har vi inte kommit in i Fortnite än då äldsta är 10.

Att barnen tjafsar med varandra under tiden de spelar händer här också, men inte så ofta. 
Jag har då inställningen att man spelar för att ha roligt, och det är inte roligt att tjafsa och bråka - utan då har spelandet gått över i något annat och då är det dags att stänga av (varning först, sen avstängning - men det brukar inte behövas). Det är inte ett verktyg för att djävlas med varandra.

Slutligen sitter jag med dem ibland, och låter dem berätta vad de gör och för en dialog med barnen om spelen, försöker sätta mig in i deras värld. Det tycker de om, att får berätta efter en spelsession om vad de gjort, och lyssna på deras förväntan inför nästa spelsession, om vilka spel de ska köra då, vem som ska göra vad (vi har tre barn i spelålder, och det gäller att samsas vilken konsol de ska använda, vem som ska spela vad. Ofta delar de upp tiden så de får köra halva tiden var på PS4, medan den andra kör platta, eller någon annan konsol).

Det ska erkännas att efter ett tag runt köksbordet får man se till att byta samtalsämne. De kan mala på om TVspel hela dagen om så är.

Personligen längtar jag till dagen då de kan köra 16 och 18-årsspel och hjälpa pappa med hans spel :)

Förstår att det tär på relationerna med allt tjat. Hoppas ni får bukt med det!

Har inte samma problem så jag vet inte om mitt tips funkar...men hur som helst. Kan ni försöka hitta på andra saker? Vi har mina barn varannan vecka och när de är hos oss försöker vi prioritera att göra nåt kul ihop. Tex ut i skogen, grilla korv, spela något vanligt familjespel, baka, laga mat ihop, bygga nåt etc. ibland blir det städdag då alla får skriva upp sig på något och sen fikar vi efter någon timme eller så. Låter kanske inte kul men barnen verkar faktiskt uppskatta detta. Bi försöker göra det roligt genom att alla får välja nån favvolåt medan vi städar tex.( Detta är alltså på helgen.) Umgås aktivt fast lite lagom enkelt med nåt som även jag och deras bonuspappa tycker är okej. Sen blir det absolut att barnen tittar på teve och spelar men jag upplever inte nåt tjat om det.

På vardagarna är det ganska inrutat och det finns inte jättemycket tid för teve och spel. Vi läser fortfarande typ Kalle Anka för dem varje dag trots att de kan läsa själva. Och så prioriterar vi mysiga middagar även på vardagar där alla ska vara närvarande. Fokuserar på vanligt mysigt umgänge. Inte så mycket på att begränsa skärmtid, det känns mer positivt så. Sen har skärmtiden minskat ändå. Hos sin pappa har de massa skärmtid och inte så mycket umgänge. De trivs hos honom med men det märks att de inte alls har samma kontakt och pratar lika mycket med honom.

Hoppas du kan hitta till ett positivt vardagsliv och njuta mer tillsammans! Tjat är så trist.

Ska jag vara ärlig så har jag nog varit stenhård och sedan kommer det sakta smygandes tillbaka och man är åter igen i bråkträsket.

Du har så rätt. Jag ska ta på mig hårdhandskarna nu. Som vi har det hemma är ohållbart

Jag förstår det! Och barn är smarta, de lär sig att varningarna och "hoten" ändå inte gäller.

Vi hade en period förra hösten som var förjävlig rent ut sagt. Det diskuterades, bråkades och tjötades om spel och speltid VARJE DAG. Trots att  satte oss ner nästan varje söndag och gjorde upp regler för vad som gällde. Sen tog det två dagar och så lät vi honom tumma lite på reglerna eller han kom på något kreativt sätt att manipulera dem och vips var det igång igen.

Det finns ju massor av olika sätt att styra upp det utifrån barnets ålder. Alternativt att avdramatisera genom att inte alls ha regler vilket verkar funka för vissa enligt den här tråden. Min son hade inte fixat det, han behöver ramar.

Men att tex. ha block som man tar av. Som att du har 12st halvtimmar i veckan. Och så flytta klossar från en låda till en annan så att det blir otroligt pedagogiskt och konkret för barnet. Eller kryssa på ett papper så att barnet förstår att nu har vi kryssat bort 8st block här. Nu har du 4st kvar.
Eller äggklocka. Eller tidsgränser, att mellan 16 och 18 varje eftermiddag OM läxor och annat är klart så får man spela.

Ni alla skriver så bra saker.

Mycket av det gör vi.Men tyvärr alltid med gnäll och bråk innan. Vintertid har vi gjort många utflykter med skoter. Oftast uppskattat en stund innan gnället kommer om när vi ska åka hem och när de får spela. Förra sommaren hade vi i  helt spelfritt när solen sken. Snacka om att de blev glad när det regnade.

Jag kan villigt erkänna att jag har brustit i mitt föräldraskap då jag av lathet låtit dem spela för att slippa det fysiska bråket som blir när de av tristess går på varandra.

Vi brukar baka, spela sällskapsspel, pyssla, vara ute (på vardagar är de mest ute själva med kompis)
De har varsitt PS4, 2 har de tjänat ihop och köpt själva. Detta för att få lite husfrid. (åter igen lathet från min sida)
Men hur tusan orkar man som förälder jobba mer än heltid och sedan vara pigg och allert för en massa aktivieter efter matlagningen på kvällarna?
Mina barn kommer dessutom hem 2 timmar innan mig så det är omöjligt att förbjuda spel den tiden.
Vi har inte heller speltid utan skärmtid och den är 2 tim och 45 min per vardag och 4 timmar på helg. Där går förstås tid bort om vi ska göra annat.
De får inte spela före kl 9 på morgonen (helg) och inte efter 19:00 (vardag)
Det fungerar rätt bra.

Men ni har så rätt i det ni skriver om att inte tillåta bråk eller tjat. Och det där spelet som någon av er tipsade om, Overcooked, verkar intressant.
Innan Fortnite spelade vi tillsammans, ett annat spel. dock slutade det alltid i bråk för ett av barnen då det gick dåligt.

Jag ska minska ner skrämtid. Bli mer konsekvent. Inte tillåta elaktheter mellan varandra och försöka aktivera dem mer med annat1

Apropå heltid och familjelivet... hur orkar man? Det gör man inte. Jag orkade inte.

Jag jobbade faktiskt heltid direkt efter inskolningen på förskola och åren fram tills att äldsta pojken var 6-7 år gammal. Då gick inte pusslet ihop mer eftersom han hade aktiviteter som började så tidigt som 16 på eftermiddagen. Visst, jag kan ta hem jobb, pussla, korta ner luncher etc. för att få ihop så mycket flex att jag kan gå vid 1545 nån dag i veckan. Men det slutade med att jag gick ner i tid istället för att med gott samvete kunna gå hem tidigt och inte behöva jobba in den tiden.

Nu har jag en liten som jag är hemma med och som vi ska skola in på förskola först efter att han fyllt två. Och jag kommer inte jobba heltid på bra många år. Det slår ekonomiskt ja, men det är det värt. Jag vill att någon vuxen ska vara hemma på eftermiddagen när barnen kommer från skolan. Man fångar upp mycket bara genom att ta emot dem, läsa av dem, kolla hur dagen varit, äta mellis tillsammans. Vi får prioritera om och dra in på annat helt enkelt.

Jag tycker också det är svårt att jobba heltid och orka vara aktiv med barnen, vår räddning är schemalagda aktiviteter. Visst, det blir en massa skjutsande, men det är ju lite avkopplande tycker jag och man hinner både lyssna på bilradion och småprata i bilen .Vi gör så att en förälder skjutsar och en lagar middag.

Mitt tips är att försöka att engagera dig i dina barns spelande! Var med och spela eller titta på och ställ intresserade frågor om hur det går och hur vad ditt barn vill i spelandet. Att Vinna ett solo game i Fortnite etc. Det gör att du får mer vetskap om vad dina barn gör och samtidigt får du vara med och stötta när det går dåligt och berömma när det går bättre. Allting är roligare tillsammans!

2.45 h per vardag och 4 h per helg är knappt begränsning, det måste vara i stort sett hela pojkarnas vakna hemmatid på vardagar, om man räknar bort tid för mat, dusch, påklädning etc.

Jag skulle införa stenhårda regler om jag var du, max en timme säg mellan 18.00 och 19.00, och BARA då. Tjatas det försvinner speltiden dagen efter. Men barnen måste veta när de får spela så de slipper tjata. Sätt upp ett schema på väggen, typ "leka ute, äta middag, speltid, leka inne, bada, bortsa tänder" så de vet exakt när saker händer. Ha bilder på schemat så det blir tydligt. 

Sedan får man såklart engagera sig och hjälpa barnen att hitta alternativ. Är man trött får man koka kaffe och trycka undan sin trötthet hur tufft det än är. Baka en kaka tillsammans, spela sällskapsspel, gå ut till fotbollsplanen (även om det regnar och är mörkt), bygg lego. I början kräver det mer av dig. när barnen fattat att reglerna gäller och lär dig hitta annat att roa sig med behöver du troligen engagera dig lite mindre. Men var smart såklart! Lägg speltiden när du behöver den som bäst, t.ex. när du behöver laga mat. 

Jo, och speltid innan du komemr hem är väl enkelt löst? Göm deras devicer, om du inte vill att de spelar då. Eller ta med plattorna till jobbet. Eller så är speltiden den tid du inte är hemma. 

Till sist: kämpa och heja på!