Här är en tråd för oss som plussat och har BF i oktober 2019! :D
Jag är 26 år och har bf 1/10 -2019! Ett helt underbart vis arr börja året på och ser fram emot att få njuta av en mysig mage och sen få min lilla plutt i höst!
Välkomna hit och grattis till plusset! :D
Jag hoppar in här och är i vecka 8+2 idag. Bf 10/10!
Glömde skriva med att jag är idag 35 år och väntar vårt andra barn. Äldsta är idag 5 år.
Jag skriver ner allt som händer i anteckningar och har tagit bilder på magen sedan v. 5. Är i v. 10 nu :) Jag skrev ner lite i min förra graviditet och förbannar mig själv att jag inte skrev ner mer så nu har jag tagit tag i det ordentligt. Det är kul att ha efteråt
Har du märkt någon skillnad på magen än? Jag är med i v 10 och har tagit bilder varje vecka men än syns inget. Visst är jag lite svullen förstås, men inte så farligt på morgonen när jag tar bilden.
Visst hade du ett ultraljud förra veckan? Hur gick det och har du fått mer symptom?
Klart det kan vara jobbigt för ens partner men det är ju inte så att man väljer att må dåligt. Förstår också känslan av att man känner sig negativ, men hellre här än i verkliga livet. Här finns folk som känner igen sig och som kan stötta utan att man känner sig som en stor belastning.
Jag är mest trött och har ett illamående som känns som en långdragen åksjuka. Har inte spytt något än men man blir ändå matt. Är lite nervös över att gå till jobbet imorgon då jag växlar mellan fysisk krävande jobb och kontor och ska jobba fysisk första gången på länge. Men det ska nog gå bra för oss!
Preach it.. Jag kommer inte ens ihåg hur det känns att vara pigg :D Köket har innan detta varit min domän, och jag har stått för 99% av all matlagning. Vilket har varit mitt val, förövrigt, älskar att laga mat. Men sedan jag började må illa så är köket en no-go-zone för mig. Jag klarar inte ens av att se matvaror utan att kräkas. Smutsig disk får mig att kräkas.. Allt får mig att kräkas. Det är hemskt haha. Eftersom att jag inte kan äta, och bara få i mig energi genom att dricka så är jag trött hela tiden. Min man får ta tunga lastet nu.. Han lagar mat, städar, diskar, tvättar och tar hand om våra djur. Samtidigt som han får stå ut med mitt shiftande humör. Jag tänker att din make visste vad han gav sig in på när han ville ha ett till barn, därför kan han få gnälla på ett forum men fortsätta skämma bort dig :) Det vänder förhoppningsvis snart :)
Har du märkt någon skillnad på magen än? Jag är med i v 10 och har tagit bilder varje vecka men än syns inget. Visst är jag lite svullen förstås, men inte så farligt på morgonen när jag tar bilden.
Har ni berättat för övriga i familjen än (blivande syskon, mor- och farföräldrar etc), eller när tänker ni göra det?
Jag gick in i v 8 idag och vi har köpt tröjor till blivande storebror och storasyster som vi tänker att de ska bära när budskapet ska fram. Vi vill vänta så länge som möjligt med att berätta. Anledningen till det är att min mamma blir så jobbig och ska klappa på magen hela tiden vid graviditet. Spelar ingen roll om man bara är i vecka 7-8 eller 35, jätteirriterande tycker jag, haha.
Har ni berättat för övriga i familjen än (blivande syskon, mor- och farföräldrar etc), eller när tänker ni göra det?
Jag gick in i v 8 idag och vi har köpt tröjor till blivande storebror och storasyster som vi tänker att de ska bära när budskapet ska fram. Vi vill vänta så länge som möjligt med att berätta. Anledningen till det är att min mamma blir så jobbig och ska klappa på magen hela tiden vid graviditet. Spelar ingen roll om man bara är i vecka 7-8 eller 35, jätteirriterande tycker jag, haha.
Vi har berättat för vår dotter att hon ska bli storasyster men att hon inte får säga något än på förskolan och det funkar faktiskt. Hon är visserligen 5. Hade det vart för ett år sedan, hade vi fått vänta med att berätta för henne. Våra familjer vet men inte mer än så. Är ändock bara i vecka 9, men vi hoppas att allt ska gå bra!